Det finns idag ett växande behov av mobilitet samt en fortsatt urbanisering i världen vilket leder till vissa utmaningar för framtidens logistik och transporter. Utmaningarna handlar om att möta det ökande behovet av att transportera människor och paket utan att bidra till mer trängsel på vägarna. Det finns ett visat intresse för Urban Air Mobility samt luftburna leveranser med drönare, och användandet av dessa tjänster skulle kunna vara en del av lösningen på de framtida problemen. För att detta skall vara möjligt behöver många olika aktörer involveras, men det behöver även finnas ett visat intresse samt en vilja till att ersätta vissa nuvarande leveranser med drönare. Examensarbetets syfte var därför att undersöka intresset för drönarleveranser i Östergötland med utgångspunkt från Norrköping Airport. Syftet inkluderade även en undersökning av hur drönarbaserade leveranser skulle kunna gynna olika organisationer. Detta för att utreda den framtida efterfrågan på drönarleveranser i regionen. Under examensarbetets gång har teori kring bland annat leveranser, drönare, luftrum, regler samt drönares kapacitet samlats in. De metoder som använts i examensarbetet är en litteraturstudie, intervjuer samt en fallstudie. Intresset för drönarleveranser har identifierats genom ett antal semistrukturerade intervjuer med tre olika industriföretag samt Region Östergötland. Möjligheten till att koppla samman drönartrafik med Norrköping Airport har även undersökts genom en intervju med flygplatsens VD. För att djupare svara till hur drönarbaserade leveranser skulle kunna gynna olika organisationer har en fallstudie bestående av två olika fall genomförts. Med hjälp av teori och tidigare forskning funnen genom litteraturstudien har det empiriska materialet analyserats. Utifrån intervjuerna kunde ett intresse identifieras, men med vissa tveksamheter kring drönares kapacitet och säkerhet. Det visade intresset handlade främst om drönares förmåga till snabba leveranser, men varierade i det avseendet att vissa organisationer var intresserade av inkommande gods och andra av utgående gods. Fallstudiens resultat visade att företagen, till viss del, kan gynnas genom tids- och ekonomiska besparingar av att byta ut vissa nuvarande leveranser mot drönarbaserade leveranser. De slutsatser som gjorts i examensarbetet är att drönare lämpar sig för leverans av små och lätta produkter förpackade i paket, att det finns ett visat intresse för drönarleveranser i Östergötland samt att organisationerna framför allt kan gynnas av drönarleveranser utifrån tidsaspekten genom att få eller leverera produkter snabbare än andra transportmedel. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Den ökande konsumtionen i dagsläget gör att behovet av logistik och logistiska tjänster ökar. Behovet av logistiska tjänster gör att allt fler företag väljer att ta hjälp av en tredje part som sköter logistik och transport åt dem, ett så kallat tredjepartslogistik-företag. En stor del av TPL-företagens tjänster handlar om transport av olika slag. Eftersom behovet av logistik ökar i samhället ökar också antalet TPL-företag. Det gör att utbudet blir större och transportköparna kan där med välja på fler TPL-företag i dagsläget än tidigare. Det i sin tur gör att det blir viktigare för TPL-företagen att konkurrera om transportköparna och vara lyhörda för vilka behov transportköparna har. TPL-företaget bör också ta reda på hur de tillgodoser transportköparnas behov på bästa sätt. Det kan exempelvis göras med hjälp av en enkätundersökning. Syftet med denna studie är att identifiera de leveransserviceproblem som finns i transportprocessen hos ett TPL-företags speditöravdelning för att sedan ta fram förbättringsförslag som ökar kundnöjdheten och därmed även speditörens marknadsposition. Förbättringsförslagen preciseras sedan för vilka kundgrupper som upplever vilka problem med leveransservicen. Data samlades in genom en enkätundersökning för att ta reda på vilka leveransserviceproblem som transportköparna upplever samt intervjustudier med anställda hos speditören. I enkäten fick transportköparna svara på frågor om hur länge de varit kunder hos speditören, hur stora transportomkostnader de hade årligen samt vad de tyckte att speditören gjorde bra och vad speditören gjorde mindre bra baserat på leveransserviceelementen. Svaren sammanställdes sedan i diagram och visade att missnöjdheten kring de olika leveransserviceelementen främst berodde på ett bristande informationsflöde. Transportköparna upplevde framför allt brister med informationen kring leveranser, särskilt när något förändrades i leveransen. De önskade också bättre spårningsmöjligheter av sitt gods och att speditören skulle bli bättre i sitt miljöarbete. Efter diskussion med processansvarig hos speditören blev slutsatsen att de bör genomföra fyra förändringar för att förbättra leveransserviceproblemen. Förbättringarna kan ske genom inbyggda mobila datorer i lastbilarna, utveckling av bokningsverktygen, utbildning av säljare samt nya mer miljövänliga lastbilar. Förändringarna har som syfte att förbättra transportprocessen och där med leda till bättre informationsflöden som leder till nöjdare transportköpare. Resultatet kommer sedan kunna leda till att transportköparna fortsatt väljer att använda sig av speditörens transporttjänst som ger fortsatt omsättning hos speditören. Studien kommer efter genomförandet att kunna vara till nytta för andra speditörer som genom enkätundersökningen kan få en bild över vilka leveransserviceelement som transportköpare anser är viktigast vid val av transportör. För att kunna implementera de förbättringsförslag som studien har resulterat i måste speditören vara beredd att lägga stora resurser på sina lastbilar och utbildning av personal. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

<p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

An increased awareness on competitive priorities and capabilities has been seen among firms. The main focus of this research are the operations capabilities which are connected to the competitive priorities in a company. The purpose of this research is to investigate critical operations priorities and capabilities with the following two research questions:   RQ1: Which critical operations priorities can be identified in the literature? RQ2: Which critical operations capabilities can be identified in the literature?   The competitive priorities represent the company's future emphasis on the manufacturing, indicate the strategic position that is desired in the marketplace and support the corporate strategy. Operations capabilities can be defined as company-specific sets of skills, processes and routines which are developed within the operations strategy management. By conducting a systematic literature review seven priorities and 17 capabilities were identified in total.  The developed taxonomy will help companies identify and develop their company-specific operations priorities and capabilities. It can also be used as a framework for other researchers within this area.

I Sverige har tågtrafiken ökat signifikant de senaste decennierna och som följd av detta har antalet tågavgångar ökat, vilket i sin tur har resulterat i att det blivit svårare att få tider i spår. Utöver detta är det svenska järnvägssystemet föråldrat och underhållsarbetet eftersatt. Eftersom samtliga intressenter inom infrastrukturen dessutom strävar efter att kunna leverera så hög kvalitet som möjligt och samtidigt tillgodose sina kunders behov, har det blivit en allt större utmaning att balansera de olika intressenternas behov, förväntningar samt krav. Från tågbolagens sida innebär en ökad efterfrågan att de behöver allt fler tider för att kunna möta sina kunders behov av att transportera både människor och gods. För underhållsverksamheten innebär detta i sin tur att även de behöver mer tider i järnvägsanläggningen för att kunna upprätthålla infrastrukturens funktion för att minska trafikstörningar. På grund av ekonomiska samt geografiska förutsättningar består dessutom majoriteten av det svenska järnvägsnätet av enkelspårig järnväg, vilket innebär att tågbolagen konkurrerar om samma tider som underhållsverksamheten. Detta leder till större utmaningar i kapacitetstilldelningsprocessen, processen där tidtabellerna fastställs. För att kunna upprätthålla säkerheten samt punktligheten i infrastrukturen är det viktigt att studera kapacitetsbehovet. Denna studie ämnar sålunda besvara på frågeställningen: Hur skall kapacitetsbehovet hanteras ur ett underhållsperspektiv på en enkelspårig järnvägssträcka som trafikeras av både gods- och persontrafik? Med syfte att besvara studiens frågeställning, genomfördes en explorativ fallstudie hos Trafikverket, mer specifikt på bandel 119, den enkelspåriga järnvägssträckan mellan Boden och Luleå. För att kunna genomföra en nulägesanalys genomfördes litteraturstudier, observationer och intervjuer med anställda och inhyrda konsulter hos Trafikverket, tågbolag samt entreprenörer. I och med denna framkom det att kontrakterad underhållsentreprenör ej får de tider i spår som de enligt kontraktsförutsättningarna skall ha tillgång till, vilket gör det svårt att upprätthålla funktionen av infrastrukturen. Parallellt med detta har dessutom mängden feluppkomster i systemet ökat markant de senaste åren, samtidigt som antalet anmärkningar i samband med säkerhetsbesiktningar minskat signifikant. Däremot har antalet anmärkningar i samband med underhållsbesiktningar ökat, vilket tyder på att systemet inte mår bra. Utöver detta är robustheten i systemet låg, vilket innebär att eventuella feluppkomster renderar i fler trafikstörningar. Trots dessa förutsättningar uttrycker tågbolag på sträckan att de inom de närmaste åren har ett ökat kapacitetsbehov och sålunda har för avsikt att göra anspråk på mer tider i spår alternativt trafikera bandel 119 med ännu längre tåg. I syfte att kunna tillgodose framtidens kapacitetsbehov och samtidigt kunna upprätthålla funktionen i infrastrukturen är det ur ett underhållsperspektiv sålunda av betydande karaktär att man genom ökat förebyggande underhåll reducerar feluppkomsterna i systemet. För att dessutom kunna uträtta detta på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt vis bör man sträva efter att koordinera underhållsaktiviteter i så stor utsträckning som möjligt, vilket kräver längre servicefönster. För att få fram vilka arbeten som bör ske simultant samt vilken som är den optimala längden på dessa servicefönster kan man använda en modell för preventive maintenance scheduling problem (PMSP). Genom att göra detta kan man optimera underhållsarbetet och nå kapacitetshöjande åtgärder utan att bygga om eller bygga ut infrastrukturen. / The train traffic in Sweden has increased significantly the last couple of decades, thus resulting in an increased number of departures, which has made it harder to obtain train paths. Furthermore, the Swedish railway system is already outdated, and the maintenance work neglected. As all parties using the infrastructure also aspire to offer their customers the highest possible quality and aim to fulfill their needs, it has become more challenging to balance the stakeholders needs, anticipation and demands. For the railway companies, an increased demand mean that they need to obtain more rail paths in order to meet their customers need to transport goods and people. However, this entails an increased need for maintenance operations in the system in order to ensure the function of the infrastructure and thus reduce the number of traffic disruptions. Because of financial and geographical constraints, most of the Swedish railway consists of single-track, thus the railway companies and the maintenance activities are competing about same paths. This makes it more challenging during the capacity allocation process, the process in which the timetables are finalized. In order to maintain the safety and punctuality in the infrastructure, it is important to study the need for capacity. Thus, this study intends to answer the question: How shall the capacity requirement be managed from a maintenance perspective on a single-track railway trafficked by cargo- and passenger trains?   In order to answer this question, an explorative case study was conducted at the Swedish Transport Administration, more specifically track 119, the single-track railway between Boden and Luleå. In order to do an assessment of the current situation, literature review, observations and interviews with employees and consultants at the Swedish Transport Administration, railway companies and entrepreneurs. During this process, the fact that the maintenance entrepreneur do not get the time in the tracks that was promised in the contractual agreement emerged, thus making it hard for them to maintain the function of the infrastructure. A long side of this, the total number of errors has increased significantly the last couple of years, but the total number of remarks during safety inspections has decreased. However, the total number of remarks during maintenance inspections has increased, which indicates that the system’s health is not good. Furthermore, the robustness in the system is low, which means that potential faults may result in more traffic disruptions. Despite this, the railway companies express that they in the next couple of years will need more capacity, thus either intend to claim more times in the tracks or extend the length of their trains.   In order to meet the capacity requirements of the future, while being able to maintain the function of the infrastructure, it is crucial from a maintenance perspective, to increase the preventative maintenance while reducing the number of faults in the system. Furthermore, in order to execute this in a purposeful and cost-effective manner, the maintenance activities must be coordinated as much as possible, which requires longer maintenance-windows. In order to obtain the optimal length of these windows and to know which works to combine, it is possible to use a model for preventive maintenance scheduling problem (PMSP). By doing this, it is possible to optimize the maintenance and reach capacity increasing result without rebuilding the infrastructure.

Företaget i denna studie bedriver en lagerverksamhet åt ett detaljhandelsföretag och är i dagsläget i enexpansionsfas då detaljhandelsföretaget öppnar upp nya butiker. Företaget planerar för ett nytt lager iframtiden men fram tills att ett nytt lager står klart ställer det tillfälligt högre krav på de nuvarandefem lager företaget förfogar över. Eftersom driftchefen upplever att containerlossningarna tar för långtid att utföra genomfördes denna studie i syfte ge underlag för företaget att kunna korta nerlossningstiderna för containrarna. Målet för studien var att utreda förbättringsmöjligheter pålossningsprocesserna samt kostnadsskillnaden mellan olika containerlossningar.Företagets godsmottagning har kartlagts genom en fallstudie som baserades på intervjuer ochobservationer. Kartläggningen visar bland annat att godsmottagningen har åtta portar för inkommandegods och att fem av dem är utrustade med transportband. Det framgick också att företaget användertvå olika lossningsprocesser. Den ena används i portar med transportband och den andra i portar utantransportband (öppna portar). Tidsstudier genomfördes på båda lossningsprocesserna på åtta olikacontainrar, för att bland annat studera hur lossningstiderna för olika containrar skiljer sig åt.Tidsstudierna genomfördes också för att studera hur utförandetiden för de olika aktiviteterna ilossningsprocessen påverkas av containrarnas innehåll.Efter tidsstudierna har kostnaderna för containerlossningarna beräknats. Resultaten visar attkostnaderna varierade mellan de olika containrarna och att det kostade företaget mellan 1 258 kr och5 453 kr. Kostnaderna för containerlossningarna delades även upp och studerades på lägre nivåer, detvill säga kostnad per färdigställd europapall samt kostnad per låda som lossades. Analysen avresultaten visar att containerlossningarna vid öppna portar generellt är billigare för företaget dålossningsprocessen kräver mindre ompackning och färre godsmottagare, trots att de innehöll fler ochtyngre lådor.I kombination med analysen av tidsstudierna, intervjuerna, observationerna och kartläggningen har sjuproblemområden för lossningsprocesserna identifierats. Dessa är hur lådorna är packade icontainrarna, fyllnadsgraden i containrarna, informationen om antal lådor på europapall, platsbrist,olika arbetsstrategier, placering av plastmaskiner samt de planerade lossningstiderna. Effekterna avdessa problemområden är bland annat att godsmottagarna behöver spendera onödig tid på att leta,sortera och packa om lådor samt att de vid olika tillfällen blir stillastående.För att åtgärda problemområdena rekommenderades företaget till att genomföra olika förändringar.Främsta rekommendationen var att företaget skulle fokusera på att förbättra samarbetet medleverantörerna för att kunna få mer information och påverka hur lådorna packas i containrarna.Anledningen till rekommendationen var att många av de problemområden som identifierades kanundvikas genom det förbättrade samarbetet med leverantörerna. Vidare rekommenderades företagettill att implementera ett standardiserat arbetssätt samt undersöka möjligheten till att flyttaplastmaskinerna för att minska onödiga aktiviteter samt minska körsträckorna. Företagetrekommenderades även till att se över containerlistorna så att informationen alltid stämmer överensmed företagets system samt att skapa ett artikelregister så att godsmottagarna vet antalet lådor och hurde ska packas på europapallarna. / The company in this study stocks products for a retail company and is currently in an expansion phaseas the retail company opens new stores. The company plans for a new warehouse in the future, butuntil a new warehouse is built and the current five warehouses the company is operating must copewith the increased demand. The operation manager thinks that the container unloading takes too long,therefore, the purpose of this study was to provide the company with basis to shorten the unloadingtimes. In this study, we aimed to investigate the potential for improvement in the unloading processesand the cost difference between different container unloading’s.The company's goods reception has been mapped through a case study, which was based oninterviews and observations. The mapping shows that the goods reception has eight ports, and five ofthem are equipped with conveyor belts. The company also uses two different unloading processes.One unloading process in ports with conveyor belts and the other in ports without conveyor belts(open ports). Time studies were conducted on both unloading processes on eight different containers,to include, among other things, how the unloading times for different containers differ. The timestudies were also conducted to study how various activities in the unloading process was affected bythe contents of the containers.After the time studies, the costs for unloading the containers have been calculated. The results showthat the costs vary between the different containers. The cost was 1 258 SEK at the lowest and 5 453SEK at the highest. The study also included the cost per completed Euro-pallet and the cost per boxthat was unloaded. Analysis of results shows that containers unloaded at open ports are generallycheaper for companies as the unloading process requires less repackaging and fewer workers, eventhough the containers contained more and heavier boxes.With analyses of the time studies, interviews, observations, and mapping, seven problem areas for theunloading processes were identified, which are how the boxes are packed in the containers, the degreeof filling in the containers, information about the number of boxes on Euro-pallets, lack of space at thegoods receiving area, different work strategies, placement of plastic machines, and planned unloadingtimes. The effects of these problem areas are that the workers must spend unnecessary time searching,sorting, and repackaging the boxes and that workers are stationary on various occasions.To address the problem areas, we recommended the company to implement various changes. The firstrecommendation was that the company should focus on improving the collaboration with the suppliersto be able to get more information and influence how the suppliers pack the boxes in the containers. Itis also the main recommendation for the company because many of the identified problem areas thecompany can avoid by improved collaboration with the suppliers. Also, the company wasrecommended to implement a standardized working method and investigate the possibilities formoving plastic machines to reduce unnecessary activities and driving distance. The company was alsorecommended to check the container lists so that the information always matches with the companysystem and to create an article register so that the workers know the number of boxes and how to packthem in the Euro-pallets.

Tredjepartslogistikföretag (TPL) har utformade Standard Operation Procedure (SOP) med sinakunder som behandlar arbetsrutiner, processer och relationer mellan parterna på ettövergripande sätt. SOP är ett dokument som kan likställas med ett utdrag från de viktigasteprocesserna i ett komplett avtal mellan två parter. En uppdatering av SOP mellan det studerandeTPL-företaget och den studerade kunden har inte gjorts sedan 2009. Motivationen till dennastudie är att säkerställa att TPL-företaget uppfyller sin del av SOP genom att de utför deåtgärder som parterna har kommit överens. Därmed är studiens syfte att kartlägga arbetet enligtnuläget och jämföra det med de avtalade arbetsrutinerna från SOP mellan parterna.För identifiering av avvikelser mellan nuläget och SOP krävs förståelse för TPL-företagetslagerprocesser. Därför har observationer och ostrukturerade intervjuer genomförts för attklargöra TPL-företagets lagerprocesser och rutiner. Resultatet från observationerna och deostrukturerade intervjuerna har tillsammans utformat kartläggningarna som speglarnulägesprocesserna. Kartläggningarna som speglar SOP-processerna är baserade påsekundärdata som har erhållits från TPL-företaget.Vid jämförelse mellan kartläggningarna som speglar SOP- och nulägesprocesserna har ettflertal avvikelser identifierats och storleken på dessa avvikelser varierar för de olikalagerprocesserna. Den generella orsaken till att avvikelser uppstår beror på att SOPbeskrivningeninte är tillräckligt detaljerad för att beskriva nulägesprocesserna. Bortsett frånde avvikelser som uppstår på grund av att SOP-beskrivningen inte är tillräckligt detaljerad, harsju mer omfattande avvikelser identifierats. Två för inleveranser, två för lageraktiviteter, tvåför utleveranser och en för reklamationer. För inleveranser är det främst att det skerinleveranser från Sverige som inte finns beskrivet i SOP samt att inleveranser ska inregistrerasinom 24 timmar och inte 8 timmar. De två mer omfattande avvikelserna för lageraktiviteter ärpåfyllning av plockplatser och hantering av exponeringspall. De båda aktiviteterna utförsdagligen och är viktiga aktiviteter för TPL-företaget och ändå saknas information om hur detska hanteras i SOP. Hur TPL-företaget plockar varorna för utleverans sker antingen somhelpall, plockplall eller lavpall och även det är information som inte framgår i SOP, detsammagäller för hur skadade och avvisade varor hos slutkunden ska hanteras. Slutligen hanterar TPLföretagetidag reklamationer i programmet ReCap vilket de inte gjorde vid utformandet av SOPoch då reklamationer kommunicerades via mail.För att ta reda på hur TPL-företaget bör hantera dessa avvikelser, hur de uppstått samt hur debör arbeta med uppföljning intervjuades fyra personer från TPL-företaget som har god inblicki företaget.Slutligen ges rekommendationen att arbeta med halvårsvisa strategiska möten tillsammans medkunden för att diskutera eventuella avvikelser och för att gemensamt utforma förbättringar ibåde processerna och relationen mellan parterna. Vidare borde även TPL-företaget och kundengemensamt arbeta fram ett nytt SOP då det gällande SOP är 11 år gammalt samt att det haridentifierats alldeles för många stora avvikelser för att det ska räcka med enbart en uppdatering. / Third-party logistics (TPL) providers have designed Standard Operation Procedure (SOP) withtheir customer containing working routines, process and relations between the companies in ageneral way. The SOP is a document that can be seen as a description of the most importantprocesses in a complete contract between two companies. The SOP between the studied TPLprovider and the studied customer has not been updated since 2009. The motivation for thisstudy is to ensure that the TPL provider fulfil their part of the SOP by performing the operationsagreed upon in the SOP. The purpose of the study is to map the actual work completed incomparison to the SOP agreement between the companies.In order to identify deviations between the actual work and the SOP you need insights in theTPL provider warehouse procedures. Therefore, observations and interviews have beenconducted to clarify the TPL provider warehouse procedures. The result from the observationsand interviews which together form the basis for the mapping of the actual work done. Themapping that is shown in the SOP agreement is based on secondary data provided from theTPL provider.When comparing the SOP surveys and the current situation surveys, many of the deviationshave been identified and the size of these deviations varies for the different stock processes.Generally, the deviations occur when the process in the SOP surveys are not that detailed asthe current situation surveys. Except for the deviations that occur when the SOP is not thatdetailed, seven large deviations were identified. Two in the inbound, two in the warehouseactivities, two in the outbound and one for claims. The main reason for deviations at inboundare when deliveries from Sweden occurs which is not defined in the SOP and the TPL-companyhave 24 hours to register the goods instead of 8 hours. The two large deviations in warehouseactivities are refilling of existed picking location and handling of display pallets. Theseactivities occur every day and are important activities for the TPL-company but is still missingin the SOP. How the TPL-company pick their goods in outbound occurs as different kind ofpallets and this kind of information is also missing in the SOP, this includes how damage andrejected goods at the final customer should be handle. Finally, the TPL-company handle theclaims in the program ReCap which they did not when the companies designed the SOP, thenclaims were communicated by mail.To investigate how the TPL-company should handle these discrepancies, how these haveoccurred and how they should work with follow-up, four people have been interviewed whohave good insight in the company warehouse procedures.Finally, recommendations are given to the TPL provider that they should work with semiannuallystrategic meetings with the customer to discuss possible deviations and to jointlydesign improvements in both the processes and the relationship between the parties.Furthermore, the TPL-company and the customer should also work together to create a newSOP as the current SOP is 11 years old and it has been identified far too many major deviationsin order for just one update to suffice.

Inom sjukvården är det viktigt att material finns tillgängligt när operationer och ingrepp ska genomföras för att patienter ska få den vård de behöver. För att materialbrist inte ska uppstå krävs bra planering och hantering av material. Det finns ett flertal olika materialstyrningsmetoder som syftar till att undvika materialbrist och uppnå låga kostnader. I dagsläget ligger Ögonkliniken på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping men då lokalerna är gamla ska kliniken flytta till nya lokaler på Garnisonen, ett område utanför sjukhusområdet. I och med flytten kommer ett nytt materialflöde att uppstå för Ögonklinikens steriliserade material. Detta då Ögonkliniken§ innan flytten steriliserade allt sitt material själva på avdelningen och efter flytten kommer materialet istället att skickas till Sterilcentralen som ligger på sjukhusområdet för sterilisering. Syftet med studien är därför att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödet mellan Ögonkliniken och Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet. Målet med studien är att kartlägga det framtida materialflödet samt att beräkna mängden material som behöver finnas i flödet för att materialbrist inte ska uppstå för Ögonkliniken. För att besvara syftet utgår studien från fyra frågeställningar: 1. Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? 2. Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material? 3. Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig? 4. Vilka andra effekter medför valet av materialstyrningsmetod för det framtida flödet? För att kunna besvara frågeställningarna har information och data samlats in genom litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. Sekundärdata som samlats in är efterfrågedata, antal diskprocesser, antal autoklavkörningar och antal omkörda processer och körningar. Det framtida flödet kommer bestå av fyra parter; Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik. Intervjuer har genomförts med samtliga parter, där de har svarat på semistrukturerade intervjufrågor. Studien resulterar i en kartläggning över det framtida flödet, där processer och aktiviteter som flödet kommer bestå av illustreras. Det sterila materialet identifieras ha kort ledtid, ojämn efterfrågan och antingen fast eller varierande beställningsintervall samt beställningskvantitet. Kanban anses vara den mest lämpliga materialstyrningsmetoden att använda för Ögonkliniken. Detta för att kanban lämpar sig bäst för det sterila materialets karaktäristiska drag. De effekter som ett kanbansystem medför är att beställningspunkt och beställningskvantitet bestäms samt att kostnaderna och kapitalbindning kan hållas låga. Dock är inte de transporter som finns idag anpassade för ett kanbansystem, vilket leder till att detta kan behöva åtgärdas för att få ett fungerande kanbansystem. För att ett kanbansystem ska fungera behöver materialet transporteras direkt när behovet uppstår och i dagsläget fungerar inte de avtalade transporter på detta sätt. Då de avtalade transporterna går specifika tider istället. / It is crucial that sterile material is available when surgeries and other medical proceduresneed to be performed so that the patients receive the required healthcare. To ensure thatshortfalls of required material do not occur good planning and efficient material managementis required. There are several different material planning methods that can be used to avoidshortfall of material.As of today, Ögonkliniken is located within the hospital area at the university hospital inLinköping. However, Ögonkliniken is being relocated to new facilities located at Garnisonen,which is an area outside of the hospital area. The relocation is due to that the current facilitiesare old and worn down. Ögonkliniken handled their own sterile material and the sterilizationprocess in their current facilities. When the relocation is complete the used sterile materialwill be transported to Sterilcentralen, which is located within the hospital area, forsterilization. After sterilization, the material must be transported back to Ögonkliniken.Hence, a new material flow will emerge because of the relocation. The purpose of this studyis to gain a better understanding of the new material flow. This is achieved by analyzingdifferent material planning methods and whether they are suited for Ögonkliniken. The aimof the study is to map the future material flow and to calculate the amount of material thatneeds to be present in the flow to avoid material shortages at Ögonkliniken. To fulfill thepurpose of the study four research questions have been formulated:1. What activities will the material flow consist of?2. What specific features does Ögonklinikens sterilized material have?3. Given the specific features that have been identified in question 2, which materialplanning method is best suited?4. What other impacts does the chosen material planning method result in for the futurematerial flow?To answer the questions, information and data have been collected through literature study,secondary data and interviews. The secondary data that have been collected are statistics overnumber of preformed operations, number of washing processes, number of sterilizationprocesses and number of processes that needed to be reprocessed. The future material flowwill consist of four departments: Ögonklinken, Sterilcentralen, Stångåbuss and Inre Logistik.All departments have been interviewed where they have been asked semi structuredquestions.The sterile material has been identified with the following specific features, short lead time,irregular demand and either fixed or varying order interval and order quantity. The best suitedmaterial planning method for Ögonkliniken is the Kanban system. This is due to that thesterile material’s specific features match with the method. An implementation of a Kanbansystem will result in routines for when and what volume should be ordered. The system alsoallows for the cost of purchased material to be low. However, the way the transports are setup today does not suit a Kanban system. Therefore, the transports may have to be adapted sothat the Kanban system will function well. For the Kanban system to work transportation ofmaterial must occur when the demand appears and today the transports only allow material tobe picked up at specific times.

This bachelor thesis is about a stochastic inventory theory and how changes in different parameters affect the cost system. The inventory is based on a stochastic version of an economic quantity order (EOQ) model with planned shortages. For the deterministic EOQ-model with planned shortages there is a convenient formula for optimal order quantity $Q$ minimizing the cost per time unit. For the stochastic version an ($R$,$Q$)-policy is applied where $R$ is a reorder point such that if the inventory level is below $R$ and order is sent and the ordered products arrive after a lead time $L$. Since a formula for the stochastic inventory is not known, optimal choice of $Q$ is numerically obtained by simulations and compared with the optimal $Q$ for the deterministic EOQ with planned shortages. The demand is for simplicity described by a Poisson process. Since having a stochastic inventory model the basic mathematical EOQ formula is inadequate and is replaced with an approximate EOQ formula with planned shortages. By the simulations the accuracy of the EOQ model with planned shortages approximation is investigated and optimal values for some of the  parameters are obtained.

This study investigates Dynamic Purchasing Systems’ (DPS) supplier perspectiveand frameworks’ supplier perspective. DPSs were introduced in to the Swedish 2016procurement laws and few studies have been conducted looking into the procedurein a logistical view. Preferred customer theory was used to help understand thedifferences between the two procedures and how much they align with the previousliterature. Two methods were incorporated into the study. The first is that fiveinterviews were conducted with service suppliers. Three Technical service suppliers,one Professional Service supplier, and one legal consultant. The second is that asurvey was distributed to the suppliers of Luleå Municipality to understand thebroader population’s opinion. Some of the literature agreed with the findings fromthe interviews. Both the interviews and the survey showed that there were mixedopinions on the procedure. Further, the evaluation of the submitted tenders seemedto be a large point of which all the interviewees agreed should be based on quality,the size of the call-off was also a point that seemed to sway how well received theprocedure would be, which is similar to previous studies. Finally, the placement of aneed in the Kraljic Matrix could also impact the perspective of the procedure due tothe results that the position would have on how the technique is implemented.