Vid Linköpings Universitetssjukhus kommer en ny akutmottagning att öppna. En pre-triagesjuksköterska kommer sitta innanför ankomstentrén. Åtgärden kan reducera väntetid till medicinsk bedömning och vistelsetid på akutmottagningen. Studiens syfte var att undersöka hur överbelastning och pre-triagesjuksköterskan inverkar på patienters väntetid till medicinsk bedömning samt vistelsetid på en akutmottagning. Studien har även analyserat om pre-triagesjuksköterskans insatser inverkade på andelen patienter som erhöll en högre prioritet under vistelsetiden. Analyser utfördes med multipel linjär regression och urval av data. Slutsatser visar att överbelastning ökade både väntetid och vistelsetid. Pre-triagesjuksköterskan minskade väntetiden till medicinsk bedömning. Mer data behöver analyseras för att säkerställa resultatet för inverkan på vistelsetid. Mer data behövs före slutsatsen om pre-triagesjuksköterskans inverkan på andelen patienter som får högre prioritet.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur interaktionen mellan aktörer i en försörjningskedja påverkar prestationsmålen hos fokalföretaget. För att uppfylla syftet och möjliggöra att svara på det så har det brutits ner i två frågeställningar som lyder:   Hur påverkar koordineringsfaktorer en försörjningskedja med flera aktörer involverade?   Hur påverkar koordineringsfaktorerna fokalföretagets prestationsmål i försörjningskedjan? Metod – För att uppfylla syftet och svara på studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på Proton Engineering. Insamlingsteknikerna intervjuer, observationer och dokumentstudier har använts. Den insamlade data analyserades med det teoretiska ramverket och genererade i studiens resultat.   Resultat – Studiens resultat visade att de koordineringsfaktorer som påverkar flest prestationsmål är integrerad försörjningskedja, överenskomna visioner och mål och gemensamma beslut gällande produktionsplanering. Företag bör arbeta med dessa koordineringsfaktorer då de har en stor betydelse och påverkan på försörjningskedjan och hur väl den kan uppnå sina prestationsmål.   Implikationer – Studien tar inte fram någon ny teori utan belyser redan befintlig teori. Studien kan användas som diskussionsunderlag för andra organisationer, den kan också komma att användas till vägledning för organisationer som arbetar med prestationsmål. Eftersom de kan se vilka koordineringsfaktorer som påverkar deras mål och hur.   Begränsningar – Studiens främsta begränsning är att koordineringsfaktorerna hittades sent i arbetsprocessen och därav kan ha bidragit till att författarna inte kunnat identifiera alla faktorer som funnits hos fokalföretaget.

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

Till följd av en långvarig nedåtgående trend för den europeiska stålindustrin har stålbolagens behov av en effektiv logistik, med därtill kopplade kostnadsbesparingar, ökat. För att kunna förbättra sin interna logistik krävs att företag kan planera sin produktion väl samtidigt som resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, med minimalt slöseri. I syfte att identifiera en koppling mellan produktegenskaper och bearbetningstid och därmed skapa ett underlag för bättre produktionsplanering och framtida processförändringar, genomförs en värdeflödeskartläggning för slipavdelningen hos Stål AB i Norrköping. Initialt undersöks den teoretiska bakgrunden till problemet genom en litteraturstudie och relevanta datainsamlingsmetoder identifieras. Utifrån data som samlas in genom observationer och intervjuer förbereds en tidsstudie, där cykeltider för produkter i slipavdelningen mäts under två veckor. Insamlade data från tidsstudien, intervjuer och observationer sammanställs sedan i tre värdeflödeskartor. Värdeflödeskartorna analyseras med avseende på tidsåtgång per aktivitet och icke-värdeadderande aktiviteter identifieras. Resultatet pekar på att noggrannheten i slipningen påverkar såväl sliptider som hanteringstider. Hanteringstiderna är även starkt beroende av huruvida produkter kan hanteras för hand eller ej. Således föreslås en produktgruppsindelning baserad på dessa faktorer. De uppmätta cykeltiderna jämförs sedan med den tidsättningsmetod som används i dagsläget, med slutsatsen att den nuvarande metoden tenderar att addera för mycket tid till tunga produkter. Vidare diskuteras en rad förbättringsförslag där identifierade slöserier reduceras eller elimineras. Här inkluderas mindre förändringar, såsom justeringar i hur produkter placeras på pallar eller avlägsnandet av transporter från operatörernas arbetsuppgifter, såväl som större projekt involverandes modifikationer av processens layout. På kort sikt finns ett flertal alternativ för att förbättra flödet, där vissa redan påbörjats. På lång sikt rekommenderas en sammankoppling av slipavdelningen med anslutande processer, tillsammans med introduktionen av ett enstycksflöde. Därmed elimineras slöserier i form av förflyttningar och onödig lagerhållning.

På grund av den kraftiga ökningen av handel på nätet, kallad e-handel, krävs det nya och effektiva sätt för mottagaren att hantera uthämtningen av postpaket. Detta gäller speciellt på landsbygden i Sverige där uthämtningsställen läggs ned trots ökningen av e-handel och många mottagare har längre än fem minuter att köra med bil till närmaste uthämtningsställe. Detta gör att miljöpåverkan från den sista transportsträckan, också kallats den sista milen, blir stor. Personer som bor på landsbygden är ändå de som gynnas mycket av e-handel med hänsyn till den ökning av utbudet av varor som det innebär. År 2013 ökade också antalet e-handelsköp per konsument på landsbygden med 29 % jämfört med året innan, detta är en stor ökning sett till att samma ökning för övriga Sverige samma år endast var 18 %. Det finns flera sätt att leverera varor i ett postpaket som köpts på internet, om paketet inte får plats i brevlådan så behöver det antingen bli utkört direkt till mottagaren eller lämnas på något form av ombud. Hemleverans innebär att mottagaren måste vara hemma och ta emot sitt postpaket, något som ofta gör att den sista distributionssträckan ibland kan bli mycket lång om leveransen misslyckas och måste göras om på nytt. Därför är olika former av ombud där mottagaren själv hämtar paketet en bra lösning. En lösning är att placera ut obemannade paketautomater. En sådan automat kan placeras ståendes mot en vägg både utomhus och inomhus. Till skillnad från de vanligaste uthämtningssätten i Sverige idag så krävs det varken personal eller någon större lokal därför är det ett effektivt sätt för att kunna hantera den ökande efterfrågan av e-handel på landsbygden. Vart dessa paketautomater placeras är en betydande faktor för deras effektivitet. Tidigare studier visar att det går att förkorta sista milen mycket med hjälp av strategisk utplacering av möjligheter för uthämtning. I denna studie har en specifik landsbygdskommun i Sverige undersökts för att se vilka uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget samt hur dessa bäst kan kompletteras ur ett sista milen perspektiv med hjälp av utplacering av en paketautomat.   För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har först en litteraturstudie genomförts för att närmare studera bakgrunden till problemet samt vilka uthämtningsmöjligheter för postpaket som finns. Därefter har studien tagit fram och följt en processbeskrivning med fem steg om hur en paketautomat ska placeras ut. Första steget var att hitta en lämplig kommun att utföra analyserna i, i denna studie föll valet på Åmål kommun. Nästa steg var att beskriva Åmål kommuns speciella förutsättningar samt vilka uthämtningsmöjligheter som finns där i dagsläget. Det visade sig att Åmål kommun idag har tre uthämtningsställen på olika platser inne i tätorten Åmål. Steg tre var att välja ut tre platser för utplacering av en ny paketautomat, dessa tre platser var dels i de mindre tätorterna, Tösse och Fengersfors, i kommunen samt ytterligare en plats inne i tätorten Åmål. Dessa tre platser analyserades sedan i steg 4 hjälp av programmet ArcMap där täckningsområden undersöktes samt körtidsanalyser gjordes. I det sista steget presenterades och analyserades det erhållna resultatet för de olika placeringarna med hänsyn till hur det påverkade den sista milen och därmed miljön. Resultatet visade att det var möjligt att minska körtiderna samt öka täckningen, framförallt vid placering av en paketautomat i de mindre tätorterna. Det fanns olika fördelar och nackdelar med varje placering men den i Tösse utmärkte sig eftersom den minskade körtiderna mycket och dessutom låg vid en strategiskt bra plats. För att bäst komplettera de uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget i Åmål kommun ansåg därför studien att en paketautomat bör placeras i Tösse.

Dagens industri påverkas av en industrialisering som pådrivs av globaliseringen och digitalisering. Kundkraven blir allt mer komplexa och efterfrågemönster varierar allt mer. Att säkerställa servicegrad för kunden samtidigt som att sänka lagerhållningskostnaderna så lågt som möjligt är viktigt för att maximera lönsamheten, som ökar företags konkurrenskraft. Konsekvenserna av att företag inte har möjligheten att anpassa sig till förändring leder till att företag blir utkonkurrerade. För att göra det möjligt att analysera ett materialflöde krävs data över processer samt vilket material som aktivt används. Studien är utförd på ABB LV Motors. Företagsenheten tillverkar komponenter för låg volts elmotorer, rotorer och lindade statorpaket. Dock blir tillverkningskostnaden hög på grund av råmaterialet som krävs för att tillverka komponenter med bra prestandan. De studerade problemet grundade sig i saldodifferenser av råmaterialen koppar och el-plåt. Utgångspunkt för studien var utnyttjandegraden av råmaterialet. Syftet med fallstudien var att uppskatta hur stor andel obrukbart råmaterial det teoretiskt borde uppstå under tillverkningen, kontrat hur mycket obrukbart råmaterial det uppstod i praktiken. Målet med studien var att leverera den procentuella andelen råmaterialsspill av plåt och koppar för ett antal specifika processer. Råmaterialsspill definieras som material utöver produktionsorder, material som är nödvändig för förädlingsprocessen. För att kunna besvara syftet och möta målet, framtogs ett antal forskningsfrågor. Dessa frågor var utformade för att succesivt ledda studien närmare ett trovärdigt resultat. Till en början undersöktes hur det var möjligt att beräkna de teoretiska samt de praktiska råmaterialsförlusten. Där på identifierades faktorer som skiljer den teoretiska förlusten mot den praktiska. Till sist undersöktes vilka av dessa faktorer som gick att beskriva som råmaterialsspill samt vilken effekt en ändring av det tidigare råmaterialsspillet skulle medföra. Studien mynnade ut i den procentuella råmaterialsspill som uppkommer vid förädlingen av koppar och el-plåt. Tidigare var råmaterialsspillet beskrivet i schabloner, ett generellt tillägg för kopparförädling och ett för plåt. Kopparen var beskriven med 6 % tillägg och plåten hade 4 %. Resultatet av studien visade på att kopparen borde ökats till 7,96 %, medan plåten borde minskats till 0,35 - 0,804 % beroende på tillverkningsprocess. Rekommendationerna som presenterades för ABB skulle över tid minimera saldodifferenserna som var grunden till att studien utfördes. De praktiska behovet skulle spegla den teoretiska beskrivningen i affärssystemen, som leder till att efter tillverkningen reduceras lager med en mer exakt kvantitet. Lösningen skulle även medföra att plåtlager skulle kunna reduceras med över 3 % för att behovet under ledtiden minskas med den kvantiteten. Samt för kopparen skulle produktkalkylen få en högre validitet. Som medför att lagerstyrning och prissättning baseras på ett mer exakt underlag. / Today´s industry is influenced by an industrialization driven by globalization and digitization. Customer demands are becoming increasingly complex and demand patterns can vary ever more. Ensuring customer service while reducing inventory costs as low as possible is important to maximize profitability, which increases the competitiveness of companies. The consequences of companies not having the opportunity to adapt to change, entails companies being outperformed. In order to analyze a material flow, it is necessary with reliable data on processes and what materials that actively are being used. This study was conducted at ABB LV Motors. The business unit manufactures components for low volt electric motor, rotors and wounded stator cores. Manufacturing costs are high due to the raw material required to manufacture components with good performance. The studied problem was based on balance differences of raw materials of copper and electric steel. The starting point of the study was utilization rate of the raw material. The purpose of the case study was to estimate the amount of unusable raw materials that theoretically ought to be produced during manufacture, which corresponds to the amount of unusable raw materials it actually came into existence. The aim of the study was to deliver the percentage of raw material wasted for copper and electric steel for a series of specific processes. Raw material waste was defined as external material in addition to the production order that are necessary for the manufacturing process. In order to answer the purpose and meet the aim of the study, a number of research questions were raised. These questions were designed to successfully lead the study closer to a credible result. Initially, it was investigated how it was possible to calculate the theoretical as well as the practical raw material waste. In that regard, the factors that distinguish the theoretical waste and the practical were identified. Lastly, which of these factors could be described as raw material waste and what effect would a change of the previous raw material waste lead to. The study poured out in the percentage of raw materials waste that arise during the manufacturing process of copper and electrical steel. Previously, the raw material waste was described by stencils, a general addition for copper processing and one for electrical steel. The copper was described with 6 % supplement while the plate had 4 %. The result of the study showed that the copper should be increased to 7.96 %, while the electrical steel should be reduced between 0.35 - 0.804 % depending on the manufacturing process. The recommendations presented to ABB would over time reduce the balance differences that were the reason why the study was conducted. The practical needs would reflect agents the theoretical description in the ERP systems, which, after production, reduces effected stocks with a more precise quantity. The solution would also cause electrical steel to be able to reduce by more than 3 %, the need during the lead time reduces with the same quantity. As for the copper, the product calculation would have a higher validity. As a result, inventory management and pricing will be based on a more accurate basis.

Syfte – Rapportens syfte är att undersöka förbättringsmöjligheter av materialhantering mellan in-och utlastning på en cross-docking terminal. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats. Vilka aktiviteter ingår i materialhantering? Hur kan materialhanteringen effektiviseras? Metod – Studien har genomfört en förstudie på fallföretaget för att definiera ett problemområde. Utifrån problemområdet har syfte och frågeställningar formulerats. Fallstudien och litteraturgenomgång har genomförts parallellt för att skapa en abduktiv ansats. De inhämtade teorier från litteraturstudierna ligger stöd för det teoretiska ramverket.  Resultat – Flera slöserier identifierades under studien vilket påverkar den interna materialhanteringen. Inom de primära cross-docking aktiviteterna existerar slöserier vilket behöver elimineras för en effektivisering ska genomföras. Studien lyfter även vikten av ett fungerande informationsflöde för en effektiv materialhantering.  Implikationer – Eftersom problemområdet redan har etablerade teorier har ingen ny forskning genomförts. Däremot har studien inriktat sig på en annan synvinkel, där förhållandet mellan informationsflöde och materialflöde studerats.  Begränsningar – Begreppet materialhantering är brett och innefattar även materialhantering utanför terminalen. Rapporten har begränsat sig till enbart den interna materialhanteringen. Studien begränsar sig till enbart ett fallföretag vilket påverkar generaliserbarheten.  Nyckelord – Cross-docking, Materialhantering, Materialflöde, Informationsflöde.

Development of automated trucks that are able to drive without a human driver, is currently under way. Testing of automated trucks have mostly taken place in closed off areas, but as development progresses, their readiness towards deployment on public roads increases. The introduction of automated trucks on public roads will have a major effect on society, especially on the road infrastructure as the way these types of vehicles are operated differs from conventional vehicles controlled by humans. In order to prepare for the changes caused by automated trucks, it is of interest to look at where these vehicles initially will be introduced. The goal of this thesis specifically is to identify which factors are relevant for deciding suitable routes, as well as identifying a set of routes in Sweden. The thesis has been conducted with a litterature study and interviews with relevant people in the field. Based on the information gathered from this work, it could be stated that there are four factors that will influence where the first automated trucks will be introduced: the complexity of the road, the flow of goods and traffic on the road, the physical standard of the road, as well as the size of the points that the truck would be driving between. A suitable set of routes identified includes Nynäshamn port – Västerhaninge, Rosersberg terminal – Arlanda airport, Helsingborg port – ICA central warehouse, Luleå port – Luleå terminal.

Automatiska lagerlösningar är en grundpelare för att skapa förutsättningarna till att effektivisera lagerprocesser främst för att möta konsumenters efterfrågan på snabba och flexibla leveranser. Dagens teknologi inom lager kan minimera kostnader, minska ledtider och öka produktiviteten, vilket innebär att automatiska lagerlösningar utgör ett konkurrensmedel för lagerverksamheter. Denna studie undersöker vilken inverkan olika grader av automatiska lagerlösningar har på lagerarbete genom att utföra kvalitativa intervjuer med lagerarbetare som arbetar med olika typer av automatiska lagerlösningar. I studien undersöks tre lagerlösningar med olika grader av automation där resultatet visar att automatiska lagerlösningar främst genererar ökad produktivitet inom lagerarbetare, men visar även att arbetstillfällen inom lagerarbete inte påverkats av automatiska lagerlösningar. Resultatet visar att beroende på vilken lagerlösning som används blir även utfallen olika när det kommer till arbetsbelastningen. Automatiska lagerlösningar kan även förbättra ergonomin för lagerarbetare genom att tunga arbetsmoment kan elimineras med hjälp av automation, vilket därigenom leder till mindre kroppsskador. En annan bidragande faktor till arbetsrelaterade skador inom lagerarbete är att lagerarbetarna befinner sig i en truckmiljö, vilket delvist kan elimineras av automatiska lagerlösningar. Högre grad av automation innebär en säkrare arbetsplats. / Automatic warehousing solutions are a keystone for creating the conditions for streamlining the warehousing processes, primarily to meet consumers' demand on fast and flexible deliveries. Today's technology in warehousing can minimize costs, reduce lead times and increase productivity, which means that automated warehousing solutions are a competitive tool for warehousing operations. This study examines the impact of different degrees of automated warehousing on warehouse work by doing qualitative interviews with warehouse workers working with different types of automated warehouse solutions. The study examines three warehouse solutions with different degrees of automation, where the results show that automatic warehouse solutions mainly generate increased productivity for warehouse workers, but also show that work opportunities in warehouse work, were not affected by automatic warehouse solutions. The results also show different outcomes regarding workload depending on which warehouse solution has been introduced in the business. Automatic warehouse solutions can also improve the ergonomics for warehouse workers by eliminating heavy work with the help of automation, which thereby leads to minor body injuries. Another contributing factor to work-related injuries in a warehouse is that the warehouse workers are in a forklift truck environment, which can be partially eliminated by automatic warehouse solutions. Higher degree of automation means a safer workplace.

No description available.