Spendrups is one of Sweden's leading breweries with an annual production of 360 millions liters of beverages. In addition to their sales and production, they also offer to repurchase the beverages if the customer has changed their mind, received the wrong products or if the beverages were damaged during transport. Spendrups is experiencing disruptions in the return process, which has been identified in the study through a process mapping. The purpose of the study is to help Spendrups gain a better understanding about the activities in the return process. The process mapping was conducted after interviews and observations with personnel from relevant departments where the data also was collected. Data was used to design the process map, which was later verified by relevant personnel. Disruptions were identified through interviews and observations, as well as through the designing of the process map. After interviews, observations, and the design of the process map, several areas of disruption could be identified. Some noted disruptions include lack of information sharing, manual work processes, and tracking of recurring issues. The observed disturbances lead to a slower work process in several departments, mishandling in one department often affects the next department which has consequences for the whole process. An improvement suggestion is to complement digital work routines such as handheld scanners at the terminal in Loviseberg to minimize errors caused by human factors. Another improvement is to introduce deviation reports to follow up recurring problems which could lead to identifying the underlying problem and work to resolve it. Finally, several improvement suggestions are presented in addition to the two previously mentioned, as well as some additional improvement areas which could be further studied. / Spendrups är ett av Sveriges ledande bryggerier som årligen producerar cirka 360 miljoner liter dryck. Utöver deras produktion och försäljning erbjuder de även att köpa tillbaka dryck ifall kunden har ångrat sig, fått fel leverans eller något skadats i transporten. Spendrups upplever störningar i returprocessen av fullgods, som innefattar intakta produkter, vilka har identifierats i studien med hjälp av en processkartläggning. Studiens syfte är att hjälpa Spendrups med att få en större förståelse kring aktiviteterna i returprocessen. Processkartläggningen genomfördes efter intervjuer och observationer med personer på berörda avdelningar, där data samlades in. Datan användes till att utforma en processkartläggning, som sedan verifierades av personal på avdelningar kopplade till processkartan. Störningar identifierades genom intervjuer och observationer samt via utformning av processkartan. Efter intervjuer, observationer och utformningen av processkartan kunde flera störningsområden identifieras. Några noterade störningar är bristande informationsdelning, manuella arbetsrutiner och uppföljning av återkommande problem. De noterade störningarna bidrar till en långsammare arbetsprocess i flera avdelningar, en störning eller felhantering i en avdelning påverkar nästa avdelning, vilket får konsekvenser för hela returflödet. Ett förbättringsförslag som föreslås är att införa digitala arbetsrutiner i form av handscanners på terminalen i Loviseberg för att minimera fel som uppstår på grund av den mänskliga faktorn. Ett annat förbättringsförslag som föreslås är att införa avvikelserapporter i arbetet med uppföljningen av återkommande problem, vilket skulle medföra att ett område som det konstant uppstår problem i kan studeras närmare och rotorsaken till problemet kan identifieras och därefter arbeta efter att lösa det. Slutligen presenteras flera förbättringsförslag utöver de två tidigare nämnda, och några ytterligare förbättringsförslag som kan studeras vidare föreslås i rapporten.

Detta examensarbete har genomförts på MSB och handlar om att ta fram ett förslag på lagerstyningen för datorer ute i fält till MSB.

Kollektivtrafiken är en vital del för att ett samhälle ska fungera på ett effektivt sätt. Idag är det många personer som är beroende av att kollektivtrafiken ska fungera som utlovat för att exempelvis ta sig till arbetet eller för att få den vård de behöver. Kollektivtrafiken delas ofta upp i två genrer: den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken. Den allmänna kollektivtrafiken är bland annat den, som de flesta tänker på när de hör ordet kollektivtrafik, linjestyrda kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken innefattar dock även bland sjukresor, skolskjuts och färdtjänst vilket inkluderas i den särskilda kollektivtrafiken. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att en samplanering mellan den allmänna – och särskilda kollektivtrafiken ska vara möjlig. Samt presentera vilka konsekvenser en ökad samplanering av kollektivtrafiken i Ludvika kommun skulle medföra. Med en teoretisk bakgrund, undersökningar av lämpliga metoder, den data Dalatrafik gjorde tillgänglig och genom intervjuer genomförda med Dalatrafik, Västtrafik och Kalmar länstrafik lades den kunskapsgrund som krävdes för att arbetet skulle kunna ta form. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna och den informationen som kunde utläsas från Dalatrafiks data användes sedan för att beskriva hur kollektivtrafikssituationen såg ut för Ludvika kommun och utifrån detta nuläge identifierades förbättringsområden. Utifrån dessa förbättringsområden togs det fram åtgärdsförslag för att på ett konkret vis belysa möjliga tillvägagångssätt för att förbättra kollektivtrafikssituationen genom en ökad samplanering i Ludvika kommun. Slutligen diskuteras de resultat och åtgärdsförslag som tagits fram och även de förutsättningar som behövs för att en samplanering ska vara möjlig. Bland annat föreslås en utökning av flexlinjen och en justering av skolstarter. Dessutom ges förslag om hur Dalatrafik skulle kunna ta till sig detta examensarbete och fortsätta arbetet.

No description available.

PostNord TPL manages the warehouse for BAUHAUS WEB, which has expanded since the start in 2011. PostNord TPL face the challenge of handling articles with different characteristics from BAUHAUS WEB's wide product range. In consultation with BAUHAUS WEB, PostNord TPL believes that the number of customer orders will continue to increase. PostNord TPL now wants to prepare for the spring of 2021 by identifying process improvements and efficiency proposals for inventory management.  To understand the processes and identify the challenges within, a process mapping was done for the departments Delivery and Dispatch. Based on a workshop held during the thesis work, a need to relocate the items in the warehouse based on picking frequency was identified for Dispatch and a need for a correction for division of labor within Delivery. Division of labor concerns the activity logging of deliveries performed by a group leader.  The items picked at the warehouse are picked according to different picking lists based on customer orders that vary from day to day. By examining the design of a picking list, it was possible to investigate if an ABC-classification would make the picking process more efficient. For storage areas with one customer order per picking list, the analysis showed that an ABC-classification favored the inventory management.  The number of warehouse employees required to handle the increase in customer order during spring of 2021 was calculated with resource plans for Delivery and Dispatch. For the departments Delivery and Dispatch two resource plans each were made. The resource plan for Delivery considering logging of deliveries showed a marginal difference in number of employees. For Dispatch the resource plan considering the picking time reduction from the ABC-classification gave the least number of employees. PostNord TPL should carry out an ABC-classification to make the inventory management more efficient which contributes to fewer employees and affects the storage and refill of goods. A future study that this work can be followed up with, is to investigate whether and how the ABC-classification changes during the entire low season and the transition between high and low season.

This paper gives a thοrοugh lοοk in the use οf Unmanned Aerial Vehicles (UAV) in search and rescue missiοns. The οbjective is tο identify, thrοugh a literature review, all types οf UAV, the available remοte sensοrs that can be mοunted in a UAV and what type οf data each sensοr prοvides, the methοdοlοgy οn flight planning and what is the regulatοry framewοrk, guidelines and limitatiοns, οf UAV flight in sοme οf the biggest cοuntries wοrldwide and in specific fοr the Eurοpean Uniοn and Sweden. Alsο, a brief research in the field οf machine learning was dοne in οrder tο identify the pοssibilities given in use οf οbject recοgnitiοn and avοidance techniques. In the case οf Sweden, we have alsο identified the framewοrk fοr the Search and Rescue οperatiοns accοrding tο the “Civil Prοtectiοn Act. Gοvernment Bill 2002/03:119. Refοrmed rescue services legislatiοn”, in whοse hands falls the respοnsibility tο use and implement UAVs in such type οf missiοns. The main οbjectives fοr future develοpment are the full autοnοmy οf a UAV, the energy limitatiοns in the οperatiοnal phase, the fast prοcessing οf data οnbοard and the acquisitiοn οf the data thrοugh cοmmunicatiοn links withοut the need οf a physical cοnnectiοn between the UAV and the grοund cοntrοl statiοn (GCS). Accοrding tο οur research the οptimal cοnfiguratiοn οf UAVs in a search and rescue scenariο is a fleet οf fully autοnοmοus heterοgeneοus UAVs (fixed-wing UAVs and quadcοpters) with sοlar panels attached tο the fixed-wing UAVs, a high-resοlutiοn camera, a thermal camera and a Synthetic Aperture Radar (SAR). As the field οf UAVs is vastly grοwing the research οn the subject was cοnducted until April 1st, 2018 due tο new papers and research cοnducted in the subject regularly.

In order to respond to growing interregional rail traffic, rail capacity should be allocated better. To achieve this, one possibility is to optimise suitability of departure times for rail passengers in the timetabling process. The suitability of departure and arrival times refers to how well the timetable can diminish constraints on passengers that must adapt their activities to train schedules. However, current knowledge on this issue is limited. Indeed, only few studies have quantified how passengers valuate departure time suitability. These studies are also quite brief in their coverage of the influence of travellers’ profiles on these valuations. In addition, current methods comparing the socioeconomic consequences of different timetables are not applicable in all contexts, and most of them rely on strong simplifications. In summary, this thesis aims to answer the following research questions: <ol type="1">What are the determinants for passenger valuations of departure time suitability? How to improve the welfare assessment of departure time shifts in interregional timetables? In paper 1, I focus on the first research question. To this end, we present a new study in which we estimate new valuations of departure time suitability. To achieve this, we conducted a stated-preference survey on several Swedish rail lines. We present the design of the survey and its result in the paper. With this work, I aim to fulfil two objectives: first, to provide figures to improve inputs for travel demand forecast models and socioeconomic assessments. Second, to determine the influence of trip characteristics and traveller’s socioeconomic profile on their valuations. In paper 2, I focus on the second research question. To this end, we present a method that enables calculating changes in welfare due to departure time shifts in any interregional timetable. In this method, we bridge schedule-based model forecasts with cost-benefit analysis framework. This enables a better approximation of consumer and producer surplus than in previous literature. In addition, we show the applicability and potential of our method on a case study covering a Swedish interregional line. / För att svara mot den växande interregionala järnvägstrafiken bör järnvägskapaciteten fördelas bättre. För att uppnå detta kan man i tidtabellsprocessen optimera lämpligheten för tågpassagerares avgångstid. Lämpligheten för avgångs- och ankomsttider avser tidtabellens förmåga att minska passagerarnas begränsningar när de måste anpassa sin verksamhet efter tågplanen. Men det finns en brist i aktuella kunskaper i denna fråga. Faktum är att endast få studier har kvantifierat hur passagerare värderar lämplighet för avgångstid. Dessa studier är också ganska översiktliga i sin beskrivning av hur resenärers profiler påverkar värderingarna. Dessutom är de nuvarande metoderna som jämför de socioekonomiska konsekvenserna av olika tidtabeller inte tillämpliga i alla sammanhang, och de flesta av dem förlitar sig på starka förenklingar. Sammanfattningsvis har denna avhandling syftat på att svara följande forskningsfrågor:  1. Vilka faktorer påverkar passagerares utvärdering av lämpligheten för avgångs- och ankomsttider?   2. Hur kan man förbättra utvärderingen av skillnader i välfärd av varierande avgångstider för interregionala tåg? I artikel 1 behandlar vi första forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en ny studie där vi analyserar nya värderingar av lämplighet för avgångstid. För att uppnå detta genomförde vi en stated-preference undersökning på tre svenska järnvägslinjer. Vi presenterar undersökningens utformning och dess resultat i uppsatsen. Med detta arbete syftar vi till att uppfylla två mål: för det första, att tillhandahålla siffror för att förbättra indata i prognosmodeller för reseefterfrågan och samhällsekonomiska bedömningar. För det andra, att bestämma påverkan av resans egenskaper och resenärers socioekonomiska profil på värderingarna. I artikel 2 behandlar vi den andra forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en metod som gör det möjligt att beräkna förändringen i välfärd på grund av förskjutningar i avgångstiderna i en interregional tidtabell. I den här metoden överbryggar vi kunskapen i schemalagda modeller med kostnadsnyttoanalysramen. Detta möjliggör en bättre uppskattning av konsument- och producentöverskott än i tidigare litteratur. Dessutom visar vi användbarheten av vår metod i en fallstudie som täcker en svensk interregional linje. / <p>QC 20200423</p>

Abstract The thesis is a qualitative study of outsourcing and Insourcing/backsourcing. When developing strategies, managers need to decide between buying (outsourcing) or manufacturing (insourcing) various activities within the company. Outsourcing means that a company entrusts the management of activities and parts of the business to external suppliers and can be seen as an effective strategy for reducing costs and improving the company's flexibility. Backsourcing is a new trend and means that the company takes back activities that have previously been outsourced, mainly due to various contractual problems or to changes in the environment. The purpose of the study was to investigate whether backsourcing is an option for the case company. The purpose of the study is also to find out what types of costs resources and capabilities the case company will need in the backsourcing. The study primary informationwas collected via interviews. The method used was semi-structured interviews, conducted on site and remotely with five respondents from the company. The results of the study show that there are both pros and cons with outsourcing andbacksourcingstrategies. How and why companies were considering backsourcing was identified, as well as critical success factors specific to backsourcing, such as transaction costs, resources, knowledge, and capabilities. Based on the results and theory some analysis were made, such as the state the company is at the moment and changes that have happened in order consider its sourcing decision. And what changes in cost, resources and capabilities the company may need to prepare for

In order to respond to growing interregional rail traffic, rail capacity should be allocated better. To achieve this, one possibility is to optimise suitability of departure times for rail passengers in the timetabling process. The suitability of departure and arrival times refers to how well the timetable can diminish constraints on passengers that must adapt their activities to train schedules. However, current knowledge on this issue is limited. Indeed, only few studies have quantified how passengers valuate departure time suitability. These studies are also quite brief in their coverage of the influence of travellers’ profiles on these valuations. In addition, current methods comparing the socioeconomic consequences of different timetables are not applicable in all contexts, and most of them rely on strong simplifications. In summary, this thesis aims to answer the following research questions: <ol type="1">What are the determinants for passenger valuations of departure time suitability? How to improve the welfare assessment of departure time shifts in interregional timetables? In paper 1, I focus on the first research question. To this end, we present a new study in which we estimate new valuations of departure time suitability. To achieve this, we conducted a stated-preference survey on several Swedish rail lines. We present the design of the survey and its result in the paper. With this work, I aim to fulfil two objectives: first, to provide figures to improve inputs for travel demand forecast models and socioeconomic assessments. Second, to determine the influence of trip characteristics and traveller’s socioeconomic profile on their valuations. In paper 2, I focus on the second research question. To this end, we present a method that enables calculating changes in welfare due to departure time shifts in any interregional timetable. In this method, we bridge schedule-based model forecasts with cost-benefit analysis framework. This enables a better approximation of consumer and producer surplus than in previous literature. In addition, we show the applicability and potential of our method on a case study covering a Swedish interregional line. / För att svara mot den växande interregionala järnvägstrafiken bör järnvägskapaciteten fördelas bättre. För att uppnå detta kan man i tidtabellsprocessen optimera lämpligheten för tågpassagerares avgångstid. Lämpligheten för avgångs- och ankomsttider avser tidtabellens förmåga att minska passagerarnas begränsningar när de måste anpassa sin verksamhet efter tågplanen. Men det finns en brist i aktuella kunskaper i denna fråga. Faktum är att endast få studier har kvantifierat hur passagerare värderar lämplighet för avgångstid. Dessa studier är också ganska översiktliga i sin beskrivning av hur resenärers profiler påverkar värderingarna. Dessutom är de nuvarande metoderna som jämför de socioekonomiska konsekvenserna av olika tidtabeller inte tillämpliga i alla sammanhang, och de flesta av dem förlitar sig på starka förenklingar. Sammanfattningsvis har denna avhandling syftat på att svara följande forskningsfrågor:  1. Vilka faktorer påverkar passagerares utvärdering av lämpligheten för avgångs- och ankomsttider?   2. Hur kan man förbättra utvärderingen av skillnader i välfärd av varierande avgångstider för interregionala tåg? I artikel 1 behandlar vi första forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en ny studie där vi analyserar nya värderingar av lämplighet för avgångstid. För att uppnå detta genomförde vi en stated-preference undersökning på tre svenska järnvägslinjer. Vi presenterar undersökningens utformning och dess resultat i uppsatsen. Med detta arbete syftar vi till att uppfylla två mål: för det första, att tillhandahålla siffror för att förbättra indata i prognosmodeller för reseefterfrågan och samhällsekonomiska bedömningar. För det andra, att bestämma påverkan av resans egenskaper och resenärers socioekonomiska profil på värderingarna. I artikel 2 behandlar vi den andra forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en metod som gör det möjligt att beräkna förändringen i välfärd på grund av förskjutningar i avgångstiderna i en interregional tidtabell. I den här metoden överbryggar vi kunskapen i schemalagda modeller med kostnadsnyttoanalysramen. Detta möjliggör en bättre uppskattning av konsument- och producentöverskott än i tidigare litteratur. Dessutom visar vi användbarheten av vår metod i en fallstudie som täcker en svensk interregional linje. / <p>QC 20200423</p> / Upphandlad och kommersiell tågtrafik på samma bana (Uppkomm)

The transportation system is undergoing a transformation to enable socially, environmentally, and economically sustainable transport solutions, and driverless trucks are considered one innovation that can contribute to a more sustainable and efficient transportation system. Nevertheless, introducing driverless trucks will cause disruptions in the system, and one considerable change is that the driver is no longer present. The effects of removing the driver from the transportation system are little explored, but it is reasonable to argue that it will affect the system design, such as how system actors interact, their relationships, and how they need to be organized. The fault-handling system is one crucial subsystem that enables uptime in the transportation system and is the system that provides activities that maintain vehicle health. Such activities can be maintenance, repair, and vehicle monitoring services. However, the fault-handling system provides service centers with experienced technicians, diagnosis and troubleshooting tools, maintenance planning support, and fleet management. Thus, maintenance and repair can be put in the context of a service. Service design methods have been applied in this thesis to generate insights regarding the fault-handling system today and to develop a concept of how a future system for driverless trucks could be designed. The study has involved interviews with system actors, generating patterns, and understanding the system today, and Scania experts have been engaged in creating scenarios. Later, those were used during a workshop to explore the present system and co-create a desired future. Moreover, a prototype was developed to perform interventions.  This thesis has two purposes: to explore how design methods can contribute to changing complex socio-technical systems, such as the transportation system, and to explore what design considerations are needed to support uptime when manually driven trucks become driverless. The questions explored are: how can design methods be used to contribute to changes in socio-technical systems, such as the transportation system? How may a system for fault-handling and decision-making be designed to support uptime in a transportation system with driverless vehicles? What is the driver's role concerning uptime in the transportation system? The driver's role in the fault-handling system can give insight into how the system is structured today, such as existing mental models, relationships, institutional arrangements, and other aspects to consider when redesigning it for driverless trucks. The study showed that the driver has a significant role in the fault-handling system considering five themes: 1) fault detection, 2) decision-making, 3) information exchange, 4) information retrieval, and 5) tacit knowledge and experience. The themes were further developed into considerations for redesigning the fault-handling system for driverless trucks. This thesis contributes to Scania's development as a provider of sustainable transport solutions and, specifically, how the fault-handling system can be designed for the future transport system. It also gives insights into how design can be used as a tool at Scania when studying disruptive innovation. The results have derived new insights and questioned existing assumptions regarding the fault-handling system, which can be the beginning of questioning existing mental models in the organization because of the change.   Keywords: Driverless vehicles, vehicle health management, service design, system transformation, complex socio-technical system. / Transportsystemet genomgår en förändring för att möjliggöra socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara transportlösningar, och förarlösa lastbilar anses vara en innovation som kan bidra till ett mer hållbart och effektivt transportsystem. Införandet av förarlösa lastbilar kommer att påverka transportsystemet, och en betydande förändring är att föraren inte längre är närvarande. Effekterna av att ta bort föraren från transportsystemet är föga utforskade, men det är rimligt att hävda att förändringarna kommer att påverka systemdesignen. Såsom hur systemaktörer interagerar, deras relationer och hur de behöver organiseras.   Servicemarknadssystemet är ett avgörande delsystem som möjliggör drifttillgänglighet i transportsystemet och är det system som tillhandahåller aktiviteter som upprätthåller fordonshälsa. Sådana aktiviteter kan vara underhåll, reparation och fordonsövervakning. Men servicemarknadssystemet förser även servicecenter med erfarna tekniker, diagnos- och felsökningsverktyg, underhållsplaneringsstöd och flotthantering. Underhåll och reparation kan alltså sättas i ett sammanhang av en tjänst.  I denna avhandling har tjänstedesignmetoder använts för att generera insikter om dagens servicemarknadssystem och för att utveckla ett koncept för hur ett framtida system för förarlösa lastbilar skulle kunna utformas. Insamling av data har skett genom intervjuer med systemaktörer, identifiering av mönster och teman för att skapa förståelse om systemet med förare. Scaniaexperter har varit engagerade i att skapa olika felscenarier som användes en workshop för att utforska det nuvarande systemet och samskapa en önskad framtid. Dessutom utvecklades en prototyp för att utföra interventioner.  Detta arbete har två syften: att utforska hur designmetoder kan bidra till att förändra komplexa sociotekniska system, såsom transportsystemet, och att utforska vilka designöverväganden som behövs för att stödja drifttillgänglighet när manuellt körda lastbilar blir förarlösa. Frågorna som utforskas är: hur kan designmetoder användas för att bidra till förändringar i sociotekniska system, såsom transportsystemet? Hur kan ett system för felhantering och beslutsfattande utformas för att stödja drifttillgänglighet i ett transportsystem med förarlösa fordon? Vilken är förarens roll när det gäller drifttid i transportsystemet? Att studera förarens roll i servicemarknadssystemet kan dessutom ge förståelse för hur systemet är uppbyggt idag, såsom befintliga mentala modeller, relationer och institutionella arrangemang, och andra aspekter att ta hänsyn till vid design för förarlösa lastbilar. Studien visade att föraren har en betydande roll i servicemarknadssystemet, vilket presenteras genom fem teman: 1) feldetektering, 2) beslutsfattande, 3) informationsutbyte, 4) informationssökning och 5) tyst kunskap och erfarenhet. Temana utvecklades vidare till rekommendationer för design av servicemarknadssystemet för förarlösa lastbilar. Denna avhandling bidrar till Scanias utveckling som leverantör av hållbara transportlösningar och specifikt hur servicemarknadssystemet kan utformas för framtidens transportsystem. Avhandlingen ger också insikter i hur design kan användas som ett verktyg på Scania när man studerar disruptiv innovation. Resultaten har gett nya insikter och ifrågasatt befintliga antaganden om servicemarknadssystemet, vilket kan vara början på att ifrågasätta befintliga mentala modeller i organisationen som en effekt av förändringen.    Nyckelord: Förarlösa fordon, fordonshälsa, servicedesign, systemförändring, komplexa sociotekniska system.