Triage nursing assessment supports nursing professionals in delivering safe and effective patient care in emergency departments. This staff education project was driven by an observation of inconsistencies in triage among emergency department (ED) nursing staff. The purpose of the project was to improve the triage assessment knowledge of ED nurses. Specifically, the aim was to determine if educating ED nursing staff about using the Emergency Severity Index (ESI), a 5-level triage algorithm and a previously developed tool, would improve nurse knowledge in the triage process. Following discussion with the ED nursing manager at a hospital, a presentation on the ESI was developed and pre- and posttest questions were used to assess and enhance the nursing staff members triage knowledge. The 16 members of the ED nursing staff attended the ESI education session, which was preceded by a pretest and followed by a posttest. The pretest results ranged from 68% to 96% on the 25 items, and the posttest resulted in an increase in test scores. The p value on the sample t test was 0.000, which demonstrated that the training was effective. The outcomes of this project might promote positive social change by helping to ensure that nurses in the ED can improve triage assessment

This ethnographic study provides insight and understanding, which is needed to educate and support the Triage Nursing role in Australian Emergency Departments (EDs). The triage role has emerged to address issues in providing efficient emergency care. However, Triage Nurses and educators have found the role challenging and not well understood. Method: Sampling was done first by developing a profile of 900 nurses who undertake the triage role in 50 NSW EDs through survey techniques. Purposive sampling was then done with data collected from participant observation in four metropolitan EDs (Level 4 and 6), observations and interviews with 10 Triage Nurses and the maintenance of a record of secondary data sources. Analysis used standard content and thematic analysis techniques. Findings: An ED culture is reflected in a standard geography of care and embedded beliefs and rituals that sustain a cadence of care. Triage Nurses to accomplish their role and maintain this rhythm of care used three processes: gatekeeping, timekeeping and decision-making. When patient overcrowding occurred the three processes enabled Triage Nurses to implement a range of practices to restore the cadence of care to which they were culturally oriented. Conclusion: The findings provide a framework that offers new ways of considering triage nursing practice, educational programs, policy development and future research.

<p><p>I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.</p></p>

<p>Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.</p><p>Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.</p><p>En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.</p>

<p>To sort, is the meaning of the word “triage”. Triage is used at emergency departments to facilitate prioritization of patients according to the urgency of the chief complaint.<em> </em>The aim of this study was to investigate how the nurses experience the triage model at the emergency department at Uppsala university hospital.</p><p>Twelve nurses were interviewed. The mean age was 40 years and the mean work experience was three years and four months. An interview guide was used, consisting of questions about triage, collaboration and work situation.</p><p>The nurses perceived that triage supports assessment and prioritization of patients. Different triage models were used depending on the nurses’ level of triage-education, which was perceived as problematic. The nurses perceived safety when triage was performed together with the physician. The level of collaboration, between the nurses and the physicians, was experienced to be person-dependent. The importance of good communication between nurses and physicians were highlighted.</p><p>Triage supports the assessment and prioritization of patients.<strong> </strong>A standardized triage model would increase the quality of care. The collaboration between nurses and physicians could be improved if they receive the same information and education about triage. Improved communication will facilitate the collaboration. Physicians should participate in the triage process.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate registered nurses experiences about the current model for triage at the emergency department at Uppsala University Hospital. The study is descriptive with qualitative approach. The data collection was made in the form of semi structured interviews. The interviews took place at the emergency department. The sample consisted of eight registered nurses with varying work experience of emergency care. The interviews were transcribed and analyzed. The content analysis resulted in 14 categories and four themes.</p><p>The main result contains both positive and negative experiences concerning registered nurses situation when working with team triage. Team triage has improved the work in many aspects: it runs more smoothly and inspires to a good working climate. At the same time the informants experienced the lack of guidelines on how team triage should be conducted. Working in team has improved the cooperation with the physicians. An important factor to this is good communication. However, numerous of the informants felt that they were of no use when working in team. It was also a lack of interest from the physicians of working in team with registered nurses. Further research is required on this topic to develop and improve the way to work with team triage.</p>

The purpose of this study was to investigate registered nurses experiences about the current model for triage at the emergency department at Uppsala University Hospital. The study is descriptive with qualitative approach. The data collection was made in the form of semi structured interviews. The interviews took place at the emergency department. The sample consisted of eight registered nurses with varying work experience of emergency care. The interviews were transcribed and analyzed. The content analysis resulted in 14 categories and four themes. The main result contains both positive and negative experiences concerning registered nurses situation when working with team triage. Team triage has improved the work in many aspects: it runs more smoothly and inspires to a good working climate. At the same time the informants experienced the lack of guidelines on how team triage should be conducted. Working in team has improved the cooperation with the physicians. An important factor to this is good communication. However, numerous of the informants felt that they were of no use when working in team. It was also a lack of interest from the physicians of working in team with registered nurses. Further research is required on this topic to develop and improve the way to work with team triage.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping. Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur. En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

To sort, is the meaning of the word “triage”. Triage is used at emergency departments to facilitate prioritization of patients according to the urgency of the chief complaint. The aim of this study was to investigate how the nurses experience the triage model at the emergency department at Uppsala university hospital. Twelve nurses were interviewed. The mean age was 40 years and the mean work experience was three years and four months. An interview guide was used, consisting of questions about triage, collaboration and work situation. The nurses perceived that triage supports assessment and prioritization of patients. Different triage models were used depending on the nurses’ level of triage-education, which was perceived as problematic. The nurses perceived safety when triage was performed together with the physician. The level of collaboration, between the nurses and the physicians, was experienced to be person-dependent. The importance of good communication between nurses and physicians were highlighted. Triage supports the assessment and prioritization of patients. A standardized triage model would increase the quality of care. The collaboration between nurses and physicians could be improved if they receive the same information and education about triage. Improved communication will facilitate the collaboration. Physicians should participate in the triage process.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.