No description available.

Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.

Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för utveckling och behandling av trycksår. Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Metoden som användes var att genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct finna vetenskapliga artiklar. Till studien användes 16 artiklar. Resultatet visar att det är av stor vikt att tillsätta extra näring redan när det finns en risk för att trycksår kan utvecklas. Patienter med trycksår har ofta en lägre vikt och ett lägre BMI och de har ofta ett lågt albuminvärde och ett lågt Hb. Ett ökat kalori- och energiintag är även en viktig faktor vid läkningen av trycksår. Det har visat sig att dessa patienter sällan täcker det dagliga energibehovet enbart med standardkost. I de fall där patienter fått nutritionstillägg har det skett en förbättring i läkningen av trycksåret redan efter några veckor. De specifika ämnen som har visat sig vara av stor betydelse i läkningsprocessen är proteiner, zink, C-vitamin, arginin och antioxidanter. Föreliggande studies slutsats är att nutritionen har betydelse i förebyggandet och vid behandling av trycksår.

Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet. Fem teman framkom i resultatet som alla belyste nutrition i behandling av trycksår. De fem teman var samband mellan undernäring och trycksår, energiintag i trycksårsläkningen, specifika näringsämnens betydelse i trycksårsläkningen, nutritionens påverkan på vårdkostnaderna vid trycksår och sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Resultatet visar att många patienter med trycksår inte fått någon bedömning av sin nutritionsstatus. Undernäring påverkar svårighetsgraden av trycksår och patienter med trycksår har betydligt mer oönskad viktförlust och oftare bristfälligt eller dåligt intag av mat. Ett högre energiintag än det rekommenderade skulle kunna förbättra patienters näringsmässiga förhållande och därmed påskynda läkningen av trycksår. Ett sjukdomsspecificerat näringstillskott bestående av protein, arginin, zink och vitamin C ökar trycksårsläkningen. Genom att använda näringstillskott minskas patientens lidande och kostnader för behandling av trycksår sänks. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska ha god kunskap om nutrition vid behandling av trycksår. Genom tydliggörande av riktlinjer och utbildning inom området kan kunskapen användas mer i praktiken. Interventionsstudier kan visa om utbildning om nutrition och införandet av nya riktlinjer har en positiv effekt vid trycksår.

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt att undersöka vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna på engelska eller svenska, vara relevanta för ämnet samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår innebar en implementering av nya riktlinjer. För att höja kompetensnivån hos vårdpersonal har utbildning och information varit ett genomgående tillvägagångssätt i studierna. Ett starkt ledarskap sågs som en avgörande faktor för hur effektivt riktlinjerna efterföljdes av vårdpersonalen. I flera studier framgick att användandet av tryckavlastande madrass var det mest framgångsrika sättet att minska prevalens av trycksår. Studier som gjorts med syfte att beskriva vårdpersonals följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer visade att det förelåg en diskrepans mellan evidensbaserad vetenskap och vårdpersonalens agerande i den kliniska verksamheten samt att följsamheten till riktlinjerna var låg.

<p>Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.</p>

Bakgrund Trycksår är svårläkta sår som uppkommer vid ökat tryck på vävnaden. För trycksårsbehandling krävs kunskap angående bland annat förband och sårets etiologi för optimal sårvård. De patienter som huvudsakligen utvecklar trycksår är geriatriska patienter eftersom åldersrelaterade faktorer som mobilisering och hudens förmåga till cellförnyelse påverkar risken att utveckla trycksår. Sjuksköterskans roll är att lindra de omvårdnadsbesvär som uppkommer och att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Trycksårsbehandlingen är individuell och en komplex situation där patienten är i fokus. Det är av vikt att behandla trycksår samt att behandla patienternas riskfaktorer för optimal sårvård. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omläggningar av trycksår på geriatriska vårdavdelningar. Metod För att besvara syftet nyttjades en kvalitativ intervjustudie och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades vid bearbetning av intervjuerna. Resultat Det framkom att tydligare riktlinjer som tillämpas avseende vad varje yrkesgrupp ska göra gällande trycksår var av vikt för att optimera trycksårsbehandlingen och minska patienters lidande. Sjuksköterskorna beskrev att ett begränsat utbud av förband ansågs underlätta förbandsvalet. Dessutom uttryckte samtliga sjuksköterskor att sårvårdsansvariga sjuksköterskorna underlättade och skapade ytterligare säkerhet vid trycksårsomläggningar. Sårvårdsansvariga sjuksköterskorna bidrog till kunskap och stöd vid trycksårsbehandlingar och förbandsval enligt sjuksköterskorna. Slutsats Resultatet påvisade att tydliga riktlinjer kring trycksårsbehandlingar som efterföljdes av professionerna minskade patienternas lidande och gynnade sårläkningsprocessen. Dessutom påvisade resultatet även att det föreligger ett kunskapsbehov avseende trycksår och förband vilket ytterligare gynnade trycksårsbehandlingen och bidrog till patientsäker vård. Slutligen ansågs ett begränsat förbandsutbud underlättade förbandsvalet och bidrog till patientsäker trycksårsbehandling.

No description available.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor genom utbildning kan förebygga uppkomsten av trycksår samt att beskriva de utvalda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Studien har en deskriptiv design. Artiklar publicerade mellan årtalen 2007–2017 söktes i databasen Cinahl. Resultatet baseras på 10 artiklar, varav nio hade kvantitativ ansats och en hade kvalitativ ansats. Resultat: De inkluderade studierna visade att utbildning inom omvårdnadsåtgärder, riskbedömningsskalor, tryckavlastande hjälpmedel och dokumentation för sjuksköterskor, reducerar uppkomsten av trycksår. Denna litteraturstudie baseras på tio artiklar där urvalet har granskats. Tre av de tio inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval och tre hade ett randomiserat urval. De andra urvalsmetoderna som användes var systematiskt urval, kluster urval och bekvämlighetsurval. I en av de inkluderade artiklarna framgick inte vilken urvalsmetod som använts. Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår krävs att sjuksköterskan får mer kunskap gällande sambandet mellan trycksår och preventionsarbete.