I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjupersonerna var projektledare verksamma inom ett norskt företag med verksamhet i stora delar av världen. Resultaten visar att det främst är den relationsorienterade strategin (Chevrier 2003) som används i den undersökta kontexten. Användningen av den relationsorienterade strategin är starkt kongruent med beskrivningarna av den norska ledarstilen i den studerade litteraturen. De strategitillämpningar som observerades i studien var huvudsakligen framväxande strategier, det vill säga strategin uppstår över tid genom konsekvens i handlingar trots avsaknad av en medveten plan eller en uppsättning riktlinjer som utformas i förväg för att hantera pluralismen (Mintzberg 1987). / In times with increasing globalization and when multinational project teams are frequently used in organizations, there are good reasons to study how these teams can be managed in the best way. The purpose of this study is to explore how project managers apply leadership strategies to manage and take advantage of the pluralism in projects with multinational project teams. The theoretical starting point for the study is the three strategies for leading multinational teams that are identified by Chevrier (2003): Laissez-faire leadership, relationship orientation and relying on transnational cultures. The basic features of the respective strategies are to leave it up to the team members on their own to overcome barriers; to promote the development of relations and mutually acceptable procedures; relying on already established professional or organizational cultures. The results have also been related to the image of the Norwegian leadership style in existing theory; a leadership that is characterized by equality, collectivism and consensus. The empirical basis for the study was collected using semi-structured qualitative interviews. The interviewees were project managers working for a Norwegian company with operations in many parts of the world. The results show that it is primarily the relationship-oriented strategy (Chevrier 2003) that is used in the examined context. The use of the relationship-oriented strategy is highly congruent with the descriptions of the Norwegian leadership style in the studied literature. The strategy applications that were observed in the study were mainly emergent strategies, that is, the strategy arises over time through consistency in actions, despite the absence of a conscious plan or a set of guidelines prepared in advance to deal with the pluralism (Mintzberg 1987).

Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida Apple, ett av världens största varumärken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. För att genomföra den tvärkulturella studien användes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Två nivåer användes för att analysera materialet, först ett makroperspektiv över samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv över de åtta filmer som hade en motsvarighet i respektive land. Resultatet visade att Apple anpassar sina reklamfilmer på ett flertal områden. Makroanalysen visade flera övergripande strukturella skillnader, samt att flera av de reklamfilmer som var exklusiva i respektive land anknöt till lokala kulturella företeelser och fenomen. Mikroanalysen visade flera syntagmatiska och paradigmatiska skillnader, både i de verbala och visuella tecknen.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv. Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer komplexiteten i tvärkulturell vård. Felbedömningar sker kopplat till kulturella uttryck. Ökad kulturkompetens hos vårdaren kan bidra till mer jämlik vård. Kulturkompetens är en ständigt pågående process men måste användas med en ödmjuk inställning till det egna kunnandet. Behov finns av mer studier kring patienters erfarenheter av tvärkulturell vård. Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av tvärkulturella möten i rättspsykiatrisk vård. Metod: 14 semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter och sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats följt av ett abduktionssprång genomfördes. Resultat: Patienternas erfarenheter redogörs för i Att inte höra till, Att inte bli förstådd, Att känna sig välkomnad, Att skapa relationer och känna samhörighet, Att anpassa sig på gott och ont samt Att sträva mot samförstånd. Sjuksköterskornas erfarenheter presenteras i Att blunda för kulturen, Att uppleva kulturen som hinder, Att försöka skapa relationer och Att utvecklas som person. Ett övergripande tema identifierades som Att sträva efter ömsesidig förståelse. Slutsats: Synen på kultur skiljer mellan patienter och sjuksköterskor. Det finns behov av ökad medvetenhet om kulturens påverkan. Omvårdnaden skulle vinna på att patientens kultur och erfarenheter beaktas. Kulturkompetens behöver uppmärksammas i både verksamhet och utbildning. / Background: Previous research shows the complexity of cross-cultural care. There are misjudgements linked to cultural expressions. Increased cultural competence among caregivers can contribute to a more equal care. Cultural competence is an ongoing process, but it must be used with a humble attitude to one's own knowledge. There is a need for more studies on patients' experiences of cross-cultural care. Aim: To describe patients' and nurses' experiences of cross-cultural encounters in forensic psychiatric care. Method: 14 semi-structured interviews were conducted with patients and nurses at a forensic psychiatric clinic. A qualitative content analysis with an inductive approach and an abductive leap was conducted. Results: The patients' experiences are described as To not belong, To not being understood, To feel welcome, To establish relationships and feel affinity, To adapt for better or worse and To strive for consensus. The nurses' experiences are presented in To wink at culture, To experience culture as an obstacle, To try to establish relationships and To develop as a person. An overarching theme is identified as To strive for mutual understanding. Conclusion: The view on culture differs between patients and nurses. There is a need for increased awareness of the impact of culture. Nursing would benefit from the patients culture and experiences being taken into account. Cultural competence needs attention in both work and education.

This study addresses the question of how globalization affects the need for localized user interfaces. Previous research in cross-cultural design suggests that user interfaces need to be adapted to users' different cultures in order to achieve usability, effectiveness and good user experience. Based on this, the focus in previous research is on identifying differences in what people from different cultures prefer when it comes to design and information architecture. The aim of this study is to investigate whether a focus on similarities instead, can lead to useful guidelines for people who develop user interfaces for multicultural target groups. To answer this, a combination of qualitative and quantitative methods were used and a website analysis was performed to examine what similarities that could be found on user interfaces developed for two different countries. Furthermore, a card sorting experiment was carried out in order to compare the mental models of users from two different countries. The results show that there are many similarities on regional websites, developed to fit the user needs in Sweden and Saudi Arabia. The results also indicates that mental models might differ as much within a group of users with the same cultural background, as between groups of users from different countries. This raises the question of whether localization of user interfaces is necessary or not.

Globalisering har lett till en ökning av individer som lever i en annan kultur än sin egen vilket innebär att kunskap om interkulturell kommunikation har blivit viktigare än någonsin. Ett område som ännu inte forskats om är svenskars anpassning till den japanska kulturen. Tidigare forskning visar att individer genomgår olika faser vid kulturanpassning samt att Japan är ett land där utlänningar vanligtvis upplever svårigheter med att förstå och integreras i. Syftet med studien var att undersöka inom vilka kulturella dimensioner svenskar upplever svårigheter i en kultur som skiljer sig mycket från deras egen samt att bidra med kunskap om hur svenskar anpassar sin kommunikation till en främmande kultur med normer och sociala regler som skiljer sig från deras egen. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra svenskar som bott i Japan intervjuades. Intervjuerna analyserades därefter med en tematisk analys som tog avstamp i teorierna Hofstedes nationella kulturdimensioner samt Tvärkulturell kodväxling. Resultatet visade att det i den japanska kulturen svenskar hade mest svårigheter med att anpassa sig till var hierarkier, kommunicera i led, upprätthålla gruppharmoni, att japaner undviker dem samt att implementera förändring. I resultatet framgick det att svenskarna först behövde förstå de kulturella skillnaderna för att kunna anpassa sin kommunikation till den japanska kulturen, men att deras anpassade beteende ofta kändes onaturligt då de behövde sätta sina egna kulturella värderingar åt sidan. / Globalization has resulted in an increase in the number of individuals living in a culture other than their own, which makes knowledge about intercultural communication more important than ever. One area that has yet to be properly researched is the Swedish people's adjustment to Japanese culture. Previous research shows that individuals go through different stages during the cultural adjustment period and that Japan is a country where foreigners usually struggle to understand and integrate into the culture. This study aimed to research which cultural dimensions Swedes experience difficulties within a foreign culture with significant differences from their own, as well as contribute knowledge about how Swedes adjust their communication to foreign cultural norms and social rules. A qualitative interview study was used to research this topic in which four Swedish people with experience living in Japan were interviewed. The interviews were then analyzed using a thematic analysis utilizing Hofstede’s Cultural Dimension Theory and the theory of Cross-Cultural Code-Switching. The result showed that the parts of Japanese culture that Swedish people struggled with the most were hierarchies and hierarchical communication, maintaining group harmony, being avoided by the Japanese, and implementing change. The result showed that Swedish people first needed to understand the cultural differences to adjust their behavior to the Japanese culture. Still, the adjustments often felt unnatural because they had to discard their cultural values in the process.

Tidigare forskning kring kommunikation är framför allt fokuserat på chefsnivå och prestation. Vi avser med vår studie att göra ett försök att fånga en realistisk bild av medarbetarnas subjektiva upplevelse av hur deras mellanmänskliga möte och verbala kommunikation fungerar inom en mångkulturell organisation. Vi tar oss an denna utmaning genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi låter deltagarna vara experterna och får ta del av deras erfarenheter av interpersonell kommunikation, olika kommunikationsförmågor och mjuka färdigheter som emotionell intelligens. Intervjuerna tematiska bearbetning genererade tre gemensamma teman, organisationen som mångkulturell, organisationens sociala förändring och organisationens kommunikation. Deltagarna märker skillnader, och anpassar sig utefter vem de pratar med. Samtidigt finns upplevelser kring att organisationen använder sig av mer neutrala allmänna uttryck som kommunikation, bemötande och mångfald. Där alla är lika och att det inte finns några skillnader. Slutsatsen är att organisationen redan från anställningsprocessen välkomnar mångfald och att de drar nytta av varandras olikheter och erfarenheter. Organisationen lägger inget fokus på kring hur kulturer kan påverka kommunikationen mellan människor. Detta är något som medarbetarna utifrån sina kunskaper och mellanmänskliga färdigheter får på egen hand anpassar både vid verbal kommunikation och även digital kommunikation vilket blivit mer vanligt än det mellanmänskliga mötet på plats. Vår studie kan användas av organisationen för att belysa vikten av kommunikation mellan medarbetare. Tydlig medvetenhet kring skillnader mellan kulturer gällande kommunikation, kan fungera som en pusselbit kring tvärkulturell kommunikation i en organisations ständiga utveckling kring både psykosocial arbetsmiljö och prestation.

This study presents how Indian counsellors in urban India work with Western counselling methods with Indian clients. The study is categorised as part of the cross-cultural counselling research field where a major assumption is that counselling methods are part universal, part contextual. This study explores how counsellors in Bangalore culturally adapt Western methods. The method used is qualitative semi-structured interviews with seven counsellors at Parivarthan Counselling, Training and Research Centre in Bangalore. The theoretical framework in this study is based on New Institutional Theory, with constructs such as Glocalisation, Translation, and finally Cultural Preparedness to understand the context of the counselling profession in Bangalore. Results show that the Bangalore counsellors meet clients that are culturally prepared for short-term and advice-oriented counselling. The clients are part of a context where family and spirituality are of great importance. The counsellors use Western counselling methods only but adapt their approach and language with indigenous elements and emphasise the individuality of each client. They use a person-centred and an integrative approach, in which they are informed by several Western counselling methods, but do not use them dogmatically. The individuals’ needs and the relationship between counsellor and client is emphasised. Parivarthan Counselling, Training and Research Centre is part of a complex organisational field with influences from India, the East as well as from the West.

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort. / Background: As the population in Sweden is getting older, it will also lead to increased health care needs. On average, the immigrants have poorer health than people born in the Nordic region, they can have an other culture and interpret the communication in care different. Aim: To describe the factors that affect the care of patients and families from other cultures in palliative care. Methods: a literature review. Results: Is based on nine scientific articles. There are cultural differences in the perception of serious illness and death. In many cultures, it is taboo to talk about death and this was the nurses of Western culture inexperienced with, they were more experienced with a straight and honest communication with the patients. The nurses had communication difficulties with patients and families as they did not have the same language. They also found it more difficult and time consuming to find suitable interpreters who could handle the sensitive issues related to palliative care. Conclusion: Nurses felt that when confronted with patients and families from other cultures it was often difficult if they were not talking the same language. Despite this, nurses experienced work as satisfaying. It appeared that lack of time and stress was one of the problems and the need for interpreters was large.