<p>Abstract</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:</p><p>1. Hur är det att leva i en parrelation idag?</p><p>2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?</p><p>3. Är långsiktighet i dagen samhälle eftersträvansvärt?</p><p>4. Vilka förväntningar finns på parrelationen och hur påverkar familj eller omgivning dessa förväntningar?</p><p>För att få klarhet i vårt område gjorde vi intervjuer med 10 personer som är sambos samt analyserade intervjusvaren utifrån teorier som berör individualism och relationer. Det som tydligt framkom som uppvisar individualismens inverkan var att samtliga påpekade betydelsen av att få vara för sig själv och inte bara vara ett par. Dessutom ville individerna gärna bestämma de gemensamma drömmarna själva. Samtliga syftade till att deras relation skulle vara länge men vissa menade att de skulle ske genom att leva för stunden och andra menade att det skulle bli genom långsiktigt tänkande och planering.</p>

<p>Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet?</p><p>Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert</p><p>Handledare: Christoffer Kindblad</p><p>Examinator: Marta Cuesta</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i sociologi</p><p>Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor</p><p>och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad.</p><p>Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att</p><p>leva som singel eller ingå i en tvåsamhet?</p><p>Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt.</p><p>Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om</p><p>tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen.</p><p>Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de</p><p>skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.</p>

Titel: Singellivet – en önskad eller oönskad frihet? Författare: Isabelle Collin & Sabina Remmert Handledare: Christoffer Kindblad Examinator: Marta Cuesta Typ av arbete: C-uppsats i sociologi Syfte: Syftet blir i denna undersökning att få en ökad förståelse av varför de kvinnor och män i åldrarna 25-35 år lever som singlar och vad de vill bevara i sina liv. Även att se på vilka yttre faktorer som påverkar denna status och dess fortlevnad. Problemformulering: Vår huvudfråga som vi utgår ifrån är; Vad avgör valet mellan att leva som singel eller ingå i en tvåsamhet? Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen har skapats utifrån sociologiska teorier inom området mänskliga beteenden i grupp och individuellt. Metod: Studien är en fallstudie med ett hermeneutiskt synsätt. Detta val har lett till att en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri: Vi har ställt frågor kopplade till singellivet samt även några frågor om tvåsamheten. Tio intervjupersoner, varav fem kvinnor och fem män deltog. De svar vi fått fram har vi använt oss utav som en grund inför analysen. Slutsatser: Våra informanter är måna om att uttrycka sin självständighet. Vidare gör de skillnad på vad en misslyckad samt lyckad singel är. De lever ett aktivt liv vilket innebär umgås med vänner och gå ut. De anser att ha andra singelvänner omkring sig är mycket viktigt. Alla har en önskan om tvåsamheten i framtiden.

Abstract Syftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen: 1. Hur är det att leva i en parrelation idag? 2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa? 3. Är långsiktighet i dagen samhälle eftersträvansvärt? 4. Vilka förväntningar finns på parrelationen och hur påverkar familj eller omgivning dessa förväntningar? För att få klarhet i vårt område gjorde vi intervjuer med 10 personer som är sambos samt analyserade intervjusvaren utifrån teorier som berör individualism och relationer. Det som tydligt framkom som uppvisar individualismens inverkan var att samtliga påpekade betydelsen av att få vara för sig själv och inte bara vara ett par. Dessutom ville individerna gärna bestämma de gemensamma drömmarna själva. Samtliga syftade till att deras relation skulle vara länge men vissa menade att de skulle ske genom att leva för stunden och andra menade att det skulle bli genom långsiktigt tänkande och planering.

No description available.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande. Att leva i en tvåsamhet anses vara fördelaktig av såväl individen som utifrån samhällets uppbyggnad. Slutsatsen är att tvåsamhetsnormen står fast trots att de sociala beteenden kring den och dess innehåll förändrats genom tiden.

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin’s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ”right” person and for the ”right” reasons. I have shown that even though many of the norm’s that are being articulated in the novel are being crossed still they doesn’t lose their valaue and influence.

Bakgrunden till denna studie var att tvåsamhet ses som norm för hur kärleksrelationer ordnas i dagens samhälle. Polyamori innebär att ha eller att kunna ha flera kärleksrelationer samtidigt, och med bakgrund av tvåsamhetsnormen var studiens syfte att explorativt undersöka vad polyamori innebär, hur det kan förstås utifrån tvåsamhetsnormen samt hur det utmanar den. Kvalitativa intervjuer med öppna, berättande frågor genomfördes med två informanter som har ett polyamoröst förhållningssätt till kärleksrelationer. Begreppet queer och queerteori användes för att förstå empirin, samt den tidigare forskningen på området. Resultatet av studien visade att polyamori som relationsform innebär reaktioner, oförståelse och begränsningar utifrån sociala, strukturella, moraliska samt maktordnande aspekter. Slutsatsen av studien var att tvåsamhetsnormen är så stark att polyamori och polyamorösa relationer inte inryms eller accepteras på samma grunder som tvåsam relationsbildning i dagens samhälle.

<p>Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.</p>

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.