No description available.

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.

<p>The purpose with this essay is to see if billingualism is understood within the litterature, in the society and among students and facultyteachers. We have read interresting theoris about billingualism and we brought this with us to the schools when we interviewed two principals in two seperate schools and when we performed an investigation, in a form of questionnaries, in one of the schools. They where made with teachers and students in ninth grade. We´ve divided the studie in three parts: the first part contains a theoretical background of what billingualism is. The second part is a presentation of the interviews and the answers from the students and the teachers. The third and final part is an analysis of the results that came from the interviews and the questionnaires. Our conclusions of this studie are that billingualism has a positive influence on the human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our studie showes that Sweden most definitly is a billingual and multicultural country.</p>

<p>This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made.</p><p>The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism.</p><p>A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations.</p><p>The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach).</p><p>The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces.</p> / <p>Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning.</p><p>Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet.</p><p>Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer.</p><p>Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats).</p><p>Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.</p>

Idag är det många förskolor som är mångkulturella. Det handlar om att både barngruppen samt de anställda är flerkulturella med olika bakgrunder, kulturer, erfarenheter och inte minst språk. För att stärka gruppen och tillgodose allas behov gäller det att som pedagog vara medveten om allas olika förutsättningar. Vidare handlar det om att uppmuntra de flerkulturella barnen till att vilja och våga dela med sig av sin kultur samt språk för att utvecklas i arbetet för en större acceptans för olikheter och allas lika värde. Det är stora krav som ställs idag på pedagogerna där de ska arbeta med att erbjuda barnen en inblick i både den svenska kulturen samt involvera delaktighet i andras kulturer för att barnen ska kunna utveckla en förståelse till olika levnadsätt och olika värderingar. Språkutvecklingen ska ske både i det svenska språket för alla barn och för flerkulturella barn även i deras modersmål. Pedagogerna ska tillämpa arbetssätt och förhållningssätt där de engagerar sig och visar intresse för olika barns kulturer, traditioner samt språk. För att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till dessa krav valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger från sex olika förskolor i två olika kommuner. Syfte med studien är att undersöka och analysera hur de sex utvalda pedagogerna uppfattar sitt förhållningssätt samt arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn samt deras språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv för att behandla våra frågeställningar:   Hur definierar pedagogerna innebörden av flerspråkighet?   Hur ser verksamheten ut för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling enligt pedagogerna?   Hur använder sig pedagogerna av olika barns modersmål i verksamheten?   Vilka svårigheter uppfattar pedagogerna i arbetet med flerspråkiga (flerkulturella) barn och föräldrar?   Vilka strategier använder pedagogerna för en bättre verksamhet och samverkan med flerspråkiga barn och deras föräldrar?   Resultatet av intervjuerna som spelades in transkriberades och bearbetades genom analys för att få fram det centrala och relevanta för studien. Studiens resultat visar på att de intervjuade pedagogerna är väl insatta i sitt arbete med språkutvecklingen. Utifrån sina erfarenheter blir de mer medvetna om betydelsen kring hur språket används tillsammans med barnen. De visar även en positiv bild i hur de utvecklas för att på ett bättre sätt samverka med flerspråkiga barns modersmålslärare samt föräldrar.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur modersmålsstödet bedrivs i den svenska förskolans verksamhet, och ställer frågorna hur modersmålspedagoger, respektive förskolepedagoger anser att modersmålsstödet bedrivs i förskolan och hur de upplever att modersmålsstödet fungerar. I studien används kvalitativa intervjuer med en teoretisk grund i symbolisk interaktionism som metodval för datainsamling, och de bägge yrkesgruppernas berättelser analyseras tematiskt och relateras till aktuell forskning och ämnesrelevant litteratur. I studiens resultat framkommer både enighet och variation i de två intervjuade yrkesgruppernas berättelser, och mycket fokus läggs på samarbetet mellan yrkesgrupperna och hur modersmålsstödet ska integreras i den vardagliga förskoleverksamheten, ett strävansmål som har figurerat inom förskoledebatten sedan 70-talet men beskrivs av både modersmålspedagoger och förskolepedagoger som en del i nya riktlinjer och arbetssätt. I studien framkommer uppfattningar om att modersmålsstödet på många sätt fungerar väl, men att bägge yrkesgrupper upplever att det finns brister, till exempel i hur modersmålsstödet främjar modersmålsutvecklingen. Samtidigt framkommer gemensamma uppfattningar hos de bägge yrkesgrupperna som menar att modersmålsstödet fyller syften utöver att stödja modersmålsutvecklingen, såsom kulturella, härkomstrelaterade, självförtroendehöjande och språkligt upplyftande aspekter.

<p>I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg</p>

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. </p><p> Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning. Men det finns ingen entydig definition av vad tvåspråkighet är; här råder många skiljda uppfattningar</p>