Sammanfattning    Bakgrund. Diabetes mellitus är en folksjukdom. Det finns flera olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2 är de vanligaste formerna, cirka 85–90 procent av de som har diabetes har typ-2 diabetes. Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen och sjuksköterskan har en stödjande och betydelsefull roll. Teoretisk referensram Litteraturstudien utgår från personcentrerad vård. Patienten är en person som har vilja, förmåga och behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskeledd intervention vid livsstilsförändringar hos personer med typ-2 diabetes.    Metod Metoden som använts var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansatts valdes ut. Resultat Tre kategorier identifierades i analysprocessen: Möte på personens nivå, Stöd från gruppen och Telefonkontakt. Intervention på personens nivå var en betydande faktor för att lyckas med livsstilsförändring. Gruppbaserad undervisning gav deltagarna en känsla av stöd från andra och ett utbyte av erfarenheter. Telefonbaserad intervention är enkel att implementera i vården, kostnadseffektiv och kan pågå under längre tid. Slutsats Kontinuerlig långsiktig kontakt med sjukvården på personens nivå underlättar och bibehåller livsstilsförändringar. Interventioner via telefon och i grupp ses som kostnadseffektivt.

Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Living with type 2 diabetes affects the person’s daily life and life situation. Treatment of type 2 diabetes consists of the patients making lifestyle changes and self-care. Nurses have expressed a need for knowledge regarding how to support and educate patients with type 2 diabetes, in their self-care. Aim: To describe adult’s experiences of living with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study with descriptive approach. Results: The analysis resulted in two themes. The themes were loss of control over daily life, regain stability and hope in life. The persons experienced lack of knowledge about their disease, furthermore, they felt anxiety and anger. The persons experienced that they had difficulties adjusting their diet. After a certain period of illness, the people accepted and managed the disease and got support both from their families and from health care professionals. Conclusion: The care and education that patients with diabetes type 2 are offered need to be more individualized. This can ensure and help the patients with type 2 diabetes perform adequate self-care by their own preconditions, to maintain health and well-being.

ABSTRACT Background: A prerequisite for diabetes complications to be prevented or at least delayed is that the person with type 2-diabetes has a well-controlled blood sugar. Self-monitoring blood glucose is part of self-management, therefore it is important to find out how this is experienced by people with type 2-diabetes so that the diabetes-nurse can provide the support the person needs. Purpose: The aim of this study was to describe experiences of self-monitoring blood glucose for persons with type 2-diabetes. Method: The study was performed with descriptive qualitative method. To gain access to the material, semi-structured interviews were conducted in two focus groups. A group of women (67-87 years) and a group of men (40-80 years). Qualitative content analysis was used to analyze the transcribed material. Results: After processing and analysis, the categories emotions and knowledge and support emerged. The parent theme was identified as "knowing but not doing". To the category of emotions was found the subcategories of shame and bad conscience, fear of high and low values, discomfort and disgust, confirmation and control, and affinity with others. To the category of knowledge and support, three subcategories were identified, self-monitoring blood glucose and technology, as well as support, help and education. Conclusion: In summary, it can be said that people with type 2 diabetes experiences and experiences of measuring their blood sugar show that it is associated with both positive and negative emotions and a need for continuous support from the diabetes nurse. The results of the study are supported by previous research in the field. Keywords: self-monitoring blood glucose, self-measuring blood glucose, type 2-diabetes, self-management / SAMMANFATTNING Bakgrund: En förutsättning för att diabeteskomplikationer ska kunna förhindras eller i alla fall fördröjas, är att personen med typ 2-diabetes har ett välkontrollerat blodsocker. Blodsockermätning är en del av egenvården, därför är det betydelsefullt att ta reda på hur detta moment upplevs av personer med typ 2-diabetes så att diabetessjuksköterskan kan ge det stöd personen behöver. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att mäta blodsocker för personer med typ 2-diabetes. Metod: Studien utfördes med beskrivande kvalitativ metod. För att få tillgång till materialet genomfördes halvstrukturerade intervjuer i två fokusgrupper. En grupp med kvinnor (67-87 år) och en grupp med män (40-80 år). Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av det transkriberade materialet. Resultat: Efter bearbetning och analys framträdde kategorierna känslor samt kunskap och stöd. Det överordnade temat identifierades som ”att veta men inte göra”. Till kategorin känslor hittades subkategorierna skam och dåligt samvete, rädsla för höga och låga värden, obehag, olust och äckel, bekräftelse och kontroll samt samhörighet med andra. Till kategorin kunskap och stöd identifierades de tre subkategorierna samsyn, blodsockermätning och teknik samt stöd, hjälp och utbildning. Slutsats: I studien framkom att både upplevelser och erfarenheter av att mäta blodsockret påverkar om personer med typ 2-diabetes genomför mätningar i den utsträckning som rekommenderas. Därför är det betydelsefullt att diabetessjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna ge det stöd till egenvård som personen vill ha.   Nyckelord: Blodsockermätning, typ 2-diabetes, egenvård

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som har ökat i hela världen. Diabetessköterskan har en viktig roll att informera personen om sambandet mellan livsstil och diabetes typ 2. Att kunna genomföra livsstilsförändringar är inte alltid lätt. Tidigare studier visade på dålig följsamhet av fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Diabetessköterskan kan hjälpa personer med diabetes genom att stödja och ge information så att det leder till en bättre egenvård hos personer med diabetes typ 2. Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio diabetessköterskor från tio hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att diabetessköterskorna hade vissa svårigheter men samtidigt möjligheter i arbetet med livsstilsförändringar. Faktorer som kunde påverka arbetet med livsstilsförändringar kunde vara fysiska och psykiska hinder hos patienten samt organisatoriska hinder. Samtidigt fanns det möjlighet att hjälpa personer med diabetes typ 2 genom att arbeta personcentrerat, ge dem stöd och använda vissa verktyg såsom motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept för att motivera dem till livsstilsförändringar. Slutsats: Diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar är varierande och är beroende av personens förutsättningar och diabetessjuksköterskans verktyg i sitt arbete. Faktorer som kulturella skillnader, motivation hos personen, sjukdomsinsikt, andra sjukdomar och språksvårigheter kan påverka patientens livsstilsförändringar. För att genomföra livsstilsförändringar hos patienter behövs att kunskapen ökas om diabetes i samhället och tillgång till mer resurser inom vården.

<p><strong>Inledning:</strong> Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. <strong>Huvudresultat: </strong>Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. <strong>Diskussion:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.</p>

<p>Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten. För att på bästa sätt tillägna sig information är det viktigt att den anpassas efter den enskilda individen. Utbildning i grupp visar sig vara ett bra alternativ då deltagarna upplever det som positivt att träffa andra i samma situation. Resultatet visar att kunskap och stöd ger bättre självkänsla, välbefinnande, trygghet, minskning av HbA1C och ökar följsamheten för patienten. Då effekterna av information och utbildning tenderar att vara kortsiktiga så bör framtida forskning finna de faktorer som leder till de bästa långsiktiga effekterna.</p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA_1cvärde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.</p>

<p>Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet. Kunskap om patientens kulturella och religiösa bakgrund är även av betydelse för att kunna ge en god omvårdnad vid diabetes typ 2. Genom en ökad kunskap om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 kan sjuksköterskan tillämpa god omvårdnad och kunna hjälpa till att lindra lidandet hos dem och deras familj. Slutsatsen var att det är betydelsefullt att anpassa omvårdnaden efter individens behov.</p>

Inledning: Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. Huvudresultat: Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. Diskussion: Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.