SAMMANFATTNING År 2015 fanns 415 miljoner människor med diabetes i världen varav typ 2 diabetes står för 90-95 procent. Om inte utvecklingen bromsas beräknas antalet öka till 642 miljoner människor fram till år 2040. Livsstilsförändringar är hörnpelare i behandlingen av typ 2 diabetes och innefattar kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Typ 2 diabetes kännetecknas av en insulinbrist på grund av insulinresistens och en tilltagande nedsatt insulinfrisättning från betacellerna. Utvecklingen av typ 2 diabetes går långsamt och ofta dröjer det flera år innan sjukdomen upptäcks. Behandling vid typ 2 diabetes kan dels vara farmakologisk och dels icke-farmakologisk där underliggande orsaker behandlas genom livsstilsförändringar. Regelbunden träning ger förbättrad insulinkänslighet vilket leder till lägre insulinbehov. För hälso- och sjukvårdspersonal är det en utmaning att motivera till ändrade kostvanor, viktminskning och fysisk aktivitet. Även de som når en viss viktminskning är ofta tillbaka på sin ursprungsvikt efter några år. All medicinsk behandling påverkar patienters vardag men få behandlingsformer får så stor påverkan på livet som förändrade levnadsvanor. Sjuksköterskans roll som samarbetspartner är viktig varför det är av vikt att förstå de känslor och reaktioner som ofta väcks i samband med både diagnos och behandlingskrav, där livsstilsförändringar utgör viktig del. Syftet var att belysa patienters upplevelser av att göra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet, i samband med typ 2 diabetes. I denna litteraturöversikt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en innehållsanalys för att identifiera meningsbärande enheter och därefter har huvudkategorier och underkategorier framkommit. Resultatet presenterades i en integrerad analys. De huvudkategorier som framkom i resultatet var kunskap, sociala faktorer, psykiska faktorer, fysiska faktorer samt tillgänglighet till träning. Flera underkategorier framkom också. Både upplevelser av att inneha kunskap, avsaknad av kunskap om fysisk aktivitet samt hur de skulle träna framkom. Vad gäller sociala faktorer framkom både upplevelser av socialt stöd respektive avsaknad av socialt stöd. Psykiska faktorer innefattade upplevelser av välbefinnande, påverkan av attityder och självförmåga, upplevelser av eller avsaknad av motivation samt levnadsvanor. De fysiska faktorerna belyste upplevelser av att kroppen var ett hinder samt effekter på blodsockret. Vad gäller tillgänglighet till träning framstod upplevelser vad gäller miljön i närområdet, kostnader samt tidsbrist och arbetsbelastning som centrala. Dessa upplevelser påverkar på olika vis patienters möjligheter att skapa en vana av fysisk aktivitet och lyckas vidmakthålla den. För hälso- och sjukvårdspersonal är förståelse för patienters upplevelser och för vilka psykologiska faktorer som påverkar dessa betydelsefulla för att på bästa sätt kunna möta patienterna där de befinner sig och stötta dem i deras process mot att leva ett hälsosamt liv. Nyckelord: typ 2 diabetes, livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, patientupplevelser / ABSTRACT By 2015 there were 415 million people with diabetes in the world, of which type 2 diabetes accounts for 90-95 percent. Unless development is impaired, the number is expected to increase to 642 million people by the year 2040. Lifestyle changes are the cornerstones in the treatment of type 2 diabetes and include diet, physical activity and smoking. Type 2 diabetes is characterized by insulin insufficiency due to insulin resistance and an increased reduction in insulin release from the beta cells. The development of Type 2 diabetes is slow and often it takes several years before the disease is detected. Treatment with type 2 diabetes may be pharmacologically and partly non-pharmacological where underlying causes are treated by lifestyle changes. Regular exercise provides improved insulin sensitivity, resulting in lower insulin requirements. For healthcare professionals, it is a challenge to motivate changes in dietary habits, weight loss and physical activity. Even those who reach a certain weight loss are often returned to their initial weight after a few years. All medical treatment affects the everyday lives of patients, but few treatments have such a big impact on life as changing living habits. Nursing's role as a partner is important why it is important to understand the feelings and reactions that often arise in connection with both diagnosis and treatment requirements, where lifestyle changes are important. The purpose of this literature review was to illuminate patients' experiences of making lifestyle changes focusing on physical activity, associated with type 2 diabetes. This literature review included 15 scientific articles from the databases Cinahl and PubMed. The articles were quality assessed and then a content analysis was conducted to identify meaning-bearing units and after that, main categories and subcategories emerged. The result was presented in an integrated analysis. The main categories presented in the result were knowledge, social factors, mental factors, physical factors and accessibility to training. Several subcategories also appeared. Both experiences of possessing knowledge as well as lack of knowledge about physical activity and how they would work out emerged. Regarding social factors, both experiences of social support and lack of social support emerged. Psychological factors included experiences of well-being, faktors affecting attitudes and self ability, experiences of or lack of motivation as well as living habits. The physical factors highlighted experiences that the body was a barrier and effects on blood sugar. In terms of accessibility to training, experiences with the environment in the immediate area, costs, time shortages and workload were central. These experiences in different ways affect the ability for patients to create a habit of physical activity and manage to maintain this. For health professionals, understanding the patient's experiences and the psychological factors that affect these are important in order to best meet the patients where they are and support them in their process of living a healthy life.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan. / Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som medför betydande hälsoproblem. Typ 2-diabetes mellitus kan ge varierande symptom såsom trötthet, törst och ökad urinproduktion. Risken för typ 2-diabetes mellitus är kopplad till livsstilsfaktorer som dålig kost, övervikt och stress samt kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, neuropati, hypoglykemi och retinopati, vilket kräver regelbunden vård och hälsosamma levnadsvanor för att förebyggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2-diabetes mellitus. Metod: Studien genomfördes som en litteraturbaserad studie med en kvalitativ ansats inspirerad av Friberg. Resultat: Genom analysen av valda artiklar har fyra teman identifierats: Svårigheter att ändra kosten, fysisk aktivitet som främjar egenvård, närståendes påverkan och vårdpersonalens stöd och påverkan. Dessa teman belyser patienters erfarenheter av egenvård. Konklusion: Egenvård hos patienter med T2DM kan vara utmanande, med initiala känslor av skam och rädsla. Det är nödvändigt att vården anpassar sig till patientens livssituation och erbjuder stöd och strategier för livsstilsförändringar. Anhöriga och vårdpersonalens stöd och motivation är viktigt för att främja goda egenvårds vanor. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic disease that causes significant health problems. It is characterized by a range of symptoms, including fatigue, thirst, and increased urine production. The risk of type 2 diabetes mellitus is linked to lifestyle factors such as poor diet, obesity and stress and can lead to serious complications such as cardiovascular disease, neuropathy, hypoglycemia, and retinopathy, which require regular care and healthy lifestyle habits to prevent. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of self-care in type 2 diabetes mellitus. Method: The study was conducted as a literature-based study with a qualitative approach inspired guided by Friberg. Findings: Through the analysis of selected articles, four themes have been identified: Difficulties in changing the diet, physical activity that promotes self-care, the influence of relatives, and the support and influence of healthcare professionals. These themes highlight patients’ experiences of self-care. Conclusion: Self-care in patients with T2DM can be challenging, with initial feelings of shame and fear. It is necessary that care adapts to the patient's life situation and offers support and strategies for lifestyle changes. The support and motivation of relatives and care staff is important for promoting good self-care habits.

Bakgrund   Det spås att 1,3 miljarder människor kommer att lida av diabetes år 2050, där typ 2-diabetes är den främsta orsaken till den snabba ökningen. Ohälsosamma livsstilsvanor kombinerat med ärftlighet och ålder ökar risken för att drabbas av sjukdomen. Behandling av typ 2-diabetes innefattar medicinering samt livsstilsförändringar för att uppnå god egenvård och stabila blodglukosvärden. Vårdpersonal spelar en viktig roll i att involvera och motivera personer med typ 2-diabetes till egenvård. Det finns ett behov av att belysa patientutbildningar som stödjer egenvård och sprida framgångsrika exempel för att främja god hantering av sjukdomen. Syfte  Att belysa patientutbildningar för stöd till egenvård hos vuxna med typ 2-diabetes. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har genomförts. Systematisk datainsamling genomfördes för att inhämta artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av identifierade sökord. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudteman framkom ur sammanställningen av studiens resultat - Utbildningar för ökad kunskap och motivation samt Stärkt egenvårdsförmåga. Kunskap och utbildning har visat sig spela en betydande roll för att möjliggöra för patienter med typ 2-diabetes att genomföra nödvändiga livsstilsanpassningar och utöva god egenvård. En känsla av kontinuerligt stöd har visat sig vara en viktig motivationsfaktor. Resultatet visade att patienter som känner stöd är mer benägna att ta ansvar för sin egenvård och därmed minska risken för komplikationer och uppleva god livskvalitet trots sjukdom.  Slutsats Oavsett utbildningsmetod är deltagarnas engagemang och motivation till förändring avgörande faktorer. Grupputbildningar och individuella interventioner ger positiva resultat av ökad sjukdomskunskap och motivationen för egenvård. Personcentrerad vård är av största vikt för att säkerställa framgången för patientutbildningar för personer med typ 2-diabetes. / Background It is projected that 1.3 billion people will suffer from diabetes by 2050, type 2 diabetes being the primary cause of its rapid increase. Poor lifestyle habits combined with heredity and age increase the risk of type 2 diabetes. Treatment involves medication and lifestyle changes. Healthcare professionals play a crucial role in involving and motivating patients towards self-care. There is a need to highlight education programs that support self-care and spread examples to promote better management of the disease. Aim To highlight patient education that encourages self-care to adults with type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted, analyzing 13 scientific original articles using both qualitative and quantitative approaches. Systematic data collection was carried out to retrieve articles from the databases PubMed and CINAHL, using identified search terms. Articles underwent a quality assessment based on the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results Two main themes emerged in the compilation of the results - Education for increased knowledge and motivation, and Enhanced self-care ability. Knowledge and education play significant roles in enabling patients with type 2 diabetes to make necessary lifestyle adjustments and practice good self-care. A sense of support has proven to be a motivating factor. Patients who feel supported are more likely to take responsibility for their self-care, reducing the risk of complications and can experience a good quality of life despite their disease. Conclusions Regardless of education method, a participant's commitment and motivation to change are crucial factors. Both group training and individual interventions yield positive results in disease knowledge and motivation for self-care. Person-centered care is essential in ensuring the success of self-care programs for individuals with type 2 diabetes.

Bakgrund Typ 2 diabetes är en snabbt växande kronisk sjukdom som förväntas öka kraftigt runt om i världen och leder till svåra komplikationer. Hälsofrämjande arbete är en central dimension vid typ 2 diabetes som ger patienterna möjlighet att aktivt främja sin hälsa och förbygga sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av det som påverkar arbetet med hälsofrämjande insatser vid typ 2 diabetes inom primärvården. Metod En strukturerad litteraturöversikt baserad på femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2013 och 2023. Artiklarna var av kvalitativ design och inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har analyserats med Fribergs fyrstegsmetod där resultaten sammanställdes till en ny helhet. Resultat Resultat presenteras i tre huvudkategorier: patienternas förutsättningar, sjuksköterskors förhållningssätt och organisatoriska förutsättningar följt av sju underkategorier: Behov av kunskap, förmåga till kunskapsinhämtning, eget ansvar, personcentrerat förhållningssätt, stödjande roll, tidsbrist och teamarbete. Slutsats Hälsofrämjande insatser påverkas av tre centrala dimensioner som interagerar med varandra: patient, sjuksköterska och sjukvårdsorganisationen. För att kunna arbeta hälsofrämjande behöver sjuksköterskan organisationens stöd och en arbetsmiljö som möjliggör personcentrerad vård vid hälsofrämjande insatser. / Background Type 2 diabetes is a rapidly growing chronic disease that is expected to increase significantly worldwide and it can lead to severe complications. Health promoting work is central dimension in type 2 diabetes that enables patients to actively promote their health and prevent illness. Aim The aim is to describe nurses' perceptions of factors influencing work with health promotion in type 2 diabetes within primary care. Method A structured literature review based on fifteen scientific articles published between 2013 and 2023. The articles are of qualitative design and were searched in the databases CINAHL and PubMed. Fifteen articles were analysed using Friberg's integrated synthesis method. Results The results are presented in three main categories: patients' conditions, nurses' approaches, and organizational conditions, followed by seven subcategories: Need of knowledge, ability to acquire knowledge, self-responsibility, person-centered approach, supportive role, lack of time and teamwork. Conclusions Health promotion interventions are influenced by three central dimensions that interact with each other: the patient, the nurse, and the healthcare organization. To work with health promotion, the nurse needs the support of the organization and a work environment that enables person-centered care in health promotion interventions.

Bakgrund: I den systematiska litteratur studien Mat vid diabetes (SBU 2010) framgår det att lågkolhydratkost har likartade metabola effekter hos personer med diabetes i jämförelse med en traditionell lågfettskost. Trotts dessa råd visar en undersökning ifrån samma studie att endast 18 % av de tillfrågade sjuksköterskorna kliniskt tillämpade denna typ av kostintervention. Detta tycks vara problematiskt vilket nyligen uttryckts i en rad olika mediala sammanhang. Utöver denna debatt har vi idag också en epidemiskt stor utbredning av patienter med typ 2 diabetes mellitus vilket ställer krav på de allt mer begränsade resurser som finns inom vård och omsorg.  Syfte: Syftet var att beskriva lågkolhydratkostens metabola påverkan hos patienter med Diabetes Mellitus typ 2. Metod: Den elektroniska sökningen av artiklar utfördes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) samt PMC (2011-2014). 13 artiklar bedömdes utifrån studiedesign, metabola markörer, intervention/kontrollgrupp, inklusions och exklusionskriterer vara lämpliga för studien. Resultat: En övergripande majoritet studierna visade på att lågkolhydratkosten gav signifikant förbättrade metabola markörer och framförallt gällande HbA1c och HDL-kolesterol. Endast en studie visade på ett negativt icke-signifikant resultat. Konklusion: Lågkolhydratkost förefaller utifrån studiens syfte och resultat som ett fullgott alternativ till den traditionella diabeteskost som utgör stora delar av den kostbehandling som patienter med T2DM får idag. Men kan innebära ett stort ansvar i det arbetsätt som sjuksköterskan tillämpar för att stödja och hjälpa en patient med T2DM att nå en god egenvård, hälsa och metabolkontroll  Nyckelord: Typ 2 diabetes mellitus. Lågkolhydratkost. Traditionell diabeteskost. Chronic Care Model. Egenvård. Empowerment. / Background: The systematic literature review Mat vid diabetes (SBU 2010) indicates that a low carbohydrate diet possesses similar metabolic effects in people with diabetes compared to a traditional low-fat diet. Contrary to this advice, a review from the same study portrayed that only 18% of the surveyed nurses clinically applied this type of diet intervention. This seems to be problematic, as was recently expressed in a variety of media. In addition to this debate, health care now also face a widespread epidemic of patients with type 2 diabetes mellitus which in turn puts the increasingly diminished and limited resources in health care under additional pressure.  Aim: The aim of this study was to describe a low-carbohydrate diet and its metabolic effects in patients with Diabetes Mellitus type 2. Method: Included articles in this review was found by searching PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) and PMC (2011-2014). 13 articles were assessed to be eligible for this review by assessing study-design, metabolic markers, intervention / control group, inclusion and exclusions criteria.  Results: An overall majority of studies proved that a low carbohydrate diet could result in significantly improved metabolic markers, and in particular the HbA1c and HDL cholesterol. Only one study showed a negative non-significant result. Conclusion: A low-carbohydrate diet seems based on our findings as a viable alternative to the traditional diabetic diet which constitute a large part of the diet treatment that patients with T2DM receives from current healthcare. But this in turn implies that a greater responsibility is taken by the nurse in order to support and help a patient with T2DM to achieve a good self-care, health and metabolic control. Keywords: Type 2 diabetes mellitus. Low carbohydrate diets. Traditional diabetic diet. Chronic Care Model. Self-care. Empowerment.

Bakgrund: Patienter med typ 2 diabetes har ett uttalat behov av stöd och kunskap för att utföra egenvårdsåtgärder, integrera sjukdomen i det dagliga livet för att hålla en bra blodsockernivå och därmed undvika sena komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som personer med typ 2 diabetes erhållit genom att deltaga i en personcentrerad stödgrupp. Metod: Studien genomfördes med en empirisk kvalitativ design med induktiv ansats. Elva personer som hade deltagit i stödgrupp för personer med typ 2 diabetes deltog i semistrukturerade intervjuer. Konventionell kvalitativ innehållsanalys ansats användes vid analysen. Resultat: Deltagandet i en personcentrerad stödgrupp för personer med typ 2 diabetes innebar att de fick träffa andra personer med samma sjukdom men med skilda livssituationer och erfarenheter, vilket utgjorde en grund för diskussioner och reflektioner där de fick ny kunskap och förståelse. Stödgruppens utformning och process med förutbestämda teman, närvaron av professionella diabetessjuksköterskor och det öppna samtalsklimatet där deltagarna fick delge sina åsikter ansågs mycket givande. Konklusion: Genom medverkan i stödgrupper erhöll deltagarna nya insikter och perspektiv på den egna livssituationen. De fick också insikt i att dagliga livet kräver olika lösningar för olika personer. / Background: Patients with type 2 diabetes have an expressed need of support and knowledge to perform self-care interventions, to integrate the illness in daily life as well as to avoid complications. Aim: The aim of this study was to identify and describe the experiences of participating in a support group in patients with type 2 diabetes. Method: The study was performed with an empirical qualitative design with an inductive approach. Eleven participants who had attended the support group for patients with type 2 diabetes participated in semi-structured interviews. Conventional qualitative content analysis was used in the analysis. Results: Participation in a person-centered support group for patients with type 2 diabetes meant that they met others with the same disease but with different life situations and experiences, which provided a basis for discussions and reflections where they received new knowledge and understanding. The design and process of the support group with preselected themes, the presence of professional diabetes nurses and an open debate atmosphere where participants could share their opinions were considered rewarding. Conclusion: Participants in the support groups were given new insights and perspectives on their own life situation, and also a realization that the problems of everyday life demand are individual and requires various solutions.

Mehr als 300 Millionen Menschen sind weltweit von Diabetes betroffen, die Mehrheit davon leidet an Typ-2-Diabetes. Typ-2-Diabetes ist durch eine Insulinresistenz charakterisiert, welche meistens durch Übergewicht und Adipositas verursacht wird. Diese Insulinresistenz kann zunächst durch eine erhöhte pankreatische Insulinsekretion kompensiert werden, jedoch können langfristig die pankreatischen beta-Zellen den erhöhten Insulinbedarf nicht mehr decken. Dies verursacht einen starken Anstieg der Blutglucosespiegel und stellt den Beginn der Typ-2-Diabetes Erkrankung dar. Neben genetischen Veränderungen sind Umweltfaktoren, wie erhöhte Nahrungsaufnahme und reduzierte Bewegung, wichtige Faktoren in der Pathogenese des Typ-2-Diabetes. Frühere Forschungsergebnisse zeigten eine wichtige Rolle von microRNA 375 (miR-375) im Wachstum und in der Funktion der Insulin produzierenden beta-Zellen. Die Genexpression von miR-375 ist in diabetischen Nagetieren und Menschen verändert, was auf eine wichtige Rolle dieser microRNA in der Pathogenese des Typ-2-Diabetes hindeutet. Gene, die durch miR-375 reguliert werden, wurden in den pankreatischen beta-Zellen beschrieben, jedoch ist der Mechanismus wie miR-375 das Wachstum und die Funktion der pankreatischen beta-Zellen beeinflusst noch nicht im Detail verstanden. Das Cell Adhesion Molecule 1 (CADM1) ist ein bekanntes Zielgen der miR-375 und vor allem im Gehirn als Regulator von Anzahl und Funktion der Synapsen bekannt. Da es außerdem in den pankreatischen beta Zellen exprimiert ist, könnte es auch dort an der Regulation von beta-Zellwachstum und –funktion beteiligt sein und die Glucose- und Energiehomöostase verändern. Ziel dieser Arbeit war es, in vollständig oder konditionell Cadm1-defizienten Mäusen den Einfluss von CADM1 in pankreatischen beta-Zellen und neuronalem Gewebe an der Regulation von Glucose- und Energiehomöostase zu untersuchen. / More than 300 million people world-wide are affected by diabetes, the majority suffering from type 2 diabetes. Type 2 diabetes is characterized by insulin resistance, usually caused by obesity and overweight. Enhanced pancreatic insulin secretion largely compensates insulin resistance for years. A failure of pancreatic beta-cells to meet increased insulin demands drastically increases blood glucose levels and marks the onset of type 2 diabetes. Besides environmental influences, mainly elevated food intake and reduced physical activity, also genetic mutations are important factors in the pathophysiology of type 2 diabetes. Recent literature highlights the role of microRNA 375 (miR-375) in the growth and function of pancreatic insulin-producing beta-cells. MiR-375 gene expression is regulated in diabetic humans and rodents, suggesting that this microRNA is involved in the pathogenesis of type 2 diabetes. Genes regulated by miR-375 have been described in pancreatic beta-cells. Nevertheless, the exact mechanisms how miR-375 regulates beta-cell growth and insulin secretion have not been understood. Cell adhesion molecule 1 (CADM1) is a known target of miR-375 and has mainly been described as regulator of synapse number and synaptic function in the brain. CADM1 is also expressed in pancreatic beta-cells and might regulate beta-cell growth and function and might be involved in the control of glucose and energy homeostasis. The aim of this work was to investigate whether CADM1 in pancreatic beta-cells or neuronal tissue contributes to the regulation of energy and glucose homeostasis by using total and conditional Cadm1 deficient mice. Total Cadm1 deficient (Cadm1KO) mice showed increased sensitivity to glucose and insulin as well as enhanced glucose-stimulated insulin secretion compared to littermate control mice. Elevated glucose-stimulated insulin secretion after Cadm1 depletion could be confirmed in an in vitro beta-cell model.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och drabbar allt fler i världen. Distriktssköterskan på vårdcentralerna i Sverige har en betydande uppgift att vägleda patienter med typ 2 diabetes genom att erbjuda egenvårdsutbildning för att patienten själv ska klara av att hantera sjukdomen. Sjukdomen kräver en omfattande egenvård för att hålla blodglukosnivåerna optimala och för att minska eller förebygga riskerna för komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av patientutbildning till personer med typ 2 diabetes. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer hölls individuellt med fyra distriktssköterskor på två olika vårdcentraler i Stockholm län. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visade att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. De angav vidare att det var viktigt att skapa en god relation och använde sig av olika pedagogiska metoder för att motivera patienterna till livsstilsförändring. Distriktssköterskorna angav att de hade goda kunskaper om patentutbildning, dock hade de bristande kunskaper om kulturella skillnader hos patienter. Slutsats: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att stärka patienternas egenvårdsförmåga. Den informationen som ges måste vara individanpassade och utgå från den enskilda individen. Att använda olika pedagogiska metoder kunde öka patientens motivation. Distriktssköterskorna upplevde brist på tid- och resurser. / Background: Diabetes is a chronic disease that affects more and more people in the world. The district nurse at the health centers in Sweden has a significant task in guiding patients with type 2 diabetes by offering self-management education to enable the patients to manage the disease themselves. The disease requires extensive self-management to keep blood glucose levels optimal and to reduce or prevent the risks for complications. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses experiences of patient education for persons with type 2 diabetes. Method: A qualitative design with inductive approach. Semistructured interviews were performed individually with four district nurses on two different out patient clinics in Stockholm’s county. Result The result of the present study showed that district nurses has to start from the patient's situation and individualize the information. They further stated that it was important to create a good relationship and used different pedagogical methods to motivate patients to lifestyle change. The district nurses stated that they had good knowledge of patent training, but they had a lack of knowledge in cultural differences in patients. Conclusion: This study showed that the district nurses have a supporting role in strengthening the patients' ability to self-management. The given information had to be individualized. It is necessary to use different pedagogical methods to increase the patient's motivation. The district nurses experience a lack of time and resources.

Übergewicht, Diabetes oder Fettstoffwechselstörungen sind mit erniedrigten Adiponectinspiegeln assoziiert. Eine Modulation des Adiponectins kann durch genetische und metabolische Gegebenheiten erfolgen. Das Ziel dieser Arbeit war die Analyse von Faktoren, welche die Adiponectinspiegel beeinflussen können, sowie eine Charakterisierung der Oligomerverteilung unter verschiedenen metabolischen Bedingungen. In der MeSyBePo-Kohorte waren die zirkulierenden Adiponectinspiegel mit den Promotorpolymorphismen ADIPOQ -11377 C/G und ADIPOQ -11391 G/A im Adiponectingen assoziiert. Im Hinblick auf die metabolischen Faktoren korrelierte Adiponectin eng mit Parametern des Glukose- und Fettstoffwechsels sowie dem Übergewicht. Innerhalb von hyperinsulinämischen euglykämischen Clamps führte eine akute Hyperinsulinämie zu einer Abnahme der Adiponectinspiegel. Adiponectin zirkuliert im Serum als hochmolekulare (HMW), mittelmolekulare (MMW) und niedrigmolekulare (LMW) Spezies. Mit zunehmendem Körpergewicht konnte eine Verlagerung von HMW-Spezies hin zu den LMW-Spezies beobachtet werden. Durch eine moderate Gewichtsabnahme erhöhten sich die Anteile an HMW- und MMW-Adiponectin wieder. Während sich in Abhängigkeit vom Glukosemetabolismus keine Unterschiede in den Gesamtspiegeln ergaben, wurden bei Personen mit normaler Glukosetoleranz signifikant höhere Anteile an MMW-Adiponectin detektiert als bei Personen mit einem gestörten Glukosestoffwechsel. Insgesamt scheinen die HMW- und MMW-Spezies gegensätzlich zur LMW-Spezies reguliert zu werden. Die Arbeit unterstreicht die wichtige Rolle des Adiponectins im Glukose- und Fettstoffwechsel sowie bei einer Adipositas in vivo. Dabei waren Änderungen der Adiponectinspiegel bei Vorliegen von Insulinresistenz und Adipositas stets mit einer Umverteilung der Oligomerfraktionen verbunden. Vor allem die HMW- und MMW-Spezies des Adiponectins scheinen von entscheidender Bedeutung zu sein. / Experimental data suggest that a dysregulation of adiponectin might be involved in the development of the metabolic syndrome. Adiponectin circulates as a variety of multimeric forms and its concentration was found to be decreased in obesity, type 2 diabetes mellitus, and dyslipidemia. Polymorphisms within the adiponectin gene, as well as the metabolic status, may modulate the adiponectin level. The aim of this work was to evaluate factors that may modulate total adiponectin levels as well as the distribution of its multimeric complexes under specific metabolic conditions. In the caucasian MeSyBePo population, serum adiponectin concentrations were associated with two promoter polymorphisms, ADIPOQ -11377 C/G and ADIPOQ -11391 G/A, respectively. Mean serum adiponectin levels were related to obesity, glucose metabolism, and lipid metabolism. Additionally, hyperinsulinemic euglycemic clamps acutely lowered serum adiponectin concentration. Adiponectin circulates in serum as low-, medium-, and high-molecular-weight complexes (LMW, MMW, and HMW, respectively). Adiponectin oligomer composition was related to BMI, with decreased HMW and MMW fractions in case of high BMI levels. According to this, HMW and MMW adiponectin increased after moderate weight reduction. While total adiponectin levels were comparable between patients with type 2 diabetes and control subjects, a reduction of MMW oligomers was observed in patients with impaired glucose metabolism. Finally, these studies all suggested a differential regulation of HMW and MMW species compared to the LMW fraction. The data presented underline the important role of adiponectin within the glucose- and lipid metabolism as well as in obesity. We showed that modulation of total adiponectin levels in case of insulin resistance or obesity are always accompanied with changes of adiponectin oligomer composition. Thereby the HMW and MMW species seem to play a crucial role in affecting metabolic changes.