Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Denna form ökar kraftigt i hela världen och debuterar i allt tidigare ålder. Egenvård är den kanske mest betydande delen i behandlingen. Främst handlar egenvården om att ändra på sina levnadsvanor för att hålla blodsockernivån på en hälsosam nivå. Dessa förändringar i livsstil och levnadsvanor ställer krav på patienten, och kan av vissa upplevas svåra att genomföra. För att kunna ge patienter ett bra stöd är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hjälpmedel som främjar egenvården. Telemedicin är ett sådant hjälpmedel. Syftet med denna studie var att undersöka hur telemedicin kan stödja patienter med T2DM i deras egenvård. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I analysen ingick tretton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visade att telemedicinska lösningar var ett bra hjälpmedel för egenvården vid diabetes. Det gav bättre kliniska värden, positiva livsstilsförändringar, stärkte patienternas empowerment och var kostnadseffektivt. Bristande kunskap, motivation och engagemang var faktorer som hindrade användandet. Slutsatsen blev att sjuksköterskan behöver känna till och kunna informera om de resurser som finns att tillgå. Med ökad kunskap om sjukdomen ökar patientens känsla av kontroll, samt känsla av trygghet i egenvården. Den ökade kunskapen leder i sin tur till att patienten lär sig se vilka livsstilsförändringar som främjar behandlingen och motiverar därigenom patienten att utföra sin egenvård.

Bakgrund: Motivation kan ses som en benägenhet till ett visst beteende, och själva drivkraften hos en individ för att åstadkomma en betydande förändring. Det finns ett flertal olika, mer eller mindre allmänt accepterade teorier om hur motivation kan förklaras och vad det är som får människor att förändra eller upprätthålla beteenden och vanor. För typ 2 diabetes, som är en växande sjukdom i hela världen är just ändrade vanor, framförallt av kost och fysisk aktivitet en central del av såväl prevention som behandling.Syfte: Att utforska upplevelser av motivation till förändringar av levnadsvanor hos personer som lider av diabetes typ 2 eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.Metod: Litteraturstudie genomförd med kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga studier med kvalitativ ansats.Resultat: Familj och vänner, sjukvårdspersonal och välbefinnande kan upplevas som både källor och hinder när det gäller att motivera till förändrade levnadsvanor. Övriga källor till motivation var Kunskap och rädsla. Övriga hinder för motivation var stress och gamla vanor.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar motivationen till förändring av levnadsvanor hos personer som lider av typ 2 diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen. Hur dessa faktorer samverkar och om dem utgör källor till eller hinder för motivation är dock högst individuellt. / Background: Motivation can be understood as tendency to a certain behaviour, and is the core incentive for an individual to accomplish a significant change. There are a number of more or less accepted theories on how motivation could be explained and what it is that makes people change or sustain a certain behaviour or habit. When it comes to type 2 diabetes, which is an illness that is increasing all around the world are changed habits, particularly when it comes to diet and physical activity are central parts of the treatment.Aim: To explore experiences of motivation to lifestyle changes among people suffering from type 2 diabetes or with a high risk of developing the illness.Method: A literature review carried out through a qualitative content analysis of eleven scientific studies.Results: Family and friends, healthcare professionals and wellbeing can be perceived as both a source and a barrier for motivation when it comes to making lifestyle changes. Other sources to motivation were knowledge and fear. Other barriers for motivation were stress and old habits.Conclusion: A number of different factors affect the motivation to lifestyle changes among type 2 diabetics or persons with a high risk of developing the illness. However, how these factors interact and if they are perceived as sources or barriers for motivation vary between different individuals.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning. Flera studier visade att en hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet kan förhindra komplikationer genom att ge positiv effekt på exempelvis insulinkänslighet, blodtryck, HbA1c, bukfetma och övervikt som i sin tur är riskfaktorer för kroniska komplikationer. / Type 2 diabetes is a chronic national disease in Sweden but also a global problem. It mainly affects the elderly, those that are overweight and/or have significant abdominal fatness. In many cases, the aforementioned, are caused by physical inactivity and lack of a healthy diet. These factors also affect the progress of the disease when it comes to chronic complications that are caused by injuries in both large and small blood vessels. The aim of this study is to examine the effect of physical activity and diet on type 2 diabetes patients and the affectability on chronic complications. The method used was a systematic literature review consisting of 15 scientific articles based on quantitative studies. Several studies showed that a healthy diet and physical activity can prevent complications by adding a positive effect on insulin sensitivity, blood pressure, HbA1c, abdominal fatness and body weight.

Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att in Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att informera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. formera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. Frisk eller risk är ett hälsoföretag som riktar sig till unga vuxna (18–39 år) med målet att förebygga livsstilssjukdomar. Genom en mobilapplikation, ett frå­gekortsspel och en bordskalender erbjuder varumärket verktyg och daglig inspiration för att leva hälsosamt.  Designbesluten, såsom färgpaletten i fräscha nyanser av grönt, gult och lila, grafiska element som återspeglar och förstärker budskap om aktivitet och hälsa samt en modern logotyp, speglar varumärkets energi och livsstilsfokus. Med kärnorden som hälsa, välbefinnande och kunskap strävar Frisk eller risk efter att erbjuda välgrundade råd baserade på experters kunskap och officiella hälsokäl­lor.  Genom att göra hälsosamma val tillgängliga och inspirera unga vuxna att skapa varaktiga förändringar, vill varumärket spela en avgörande roll i att för­bättra hälsan och minska risken för livsstilssjukdomar i denna målgrupp.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Bakgrund: Diabetes typ-2 benämns som en kronisk sjukdom som orsakar högt b-glukos och det uppkommer av otillräcklig produktion av insulin eller av insulinresistens i kroppens vävnader. För hantering av diabetes måste vissa handlingar utföras såsom koständring, regelbunden träning, viktminskning, eventuellt diabetesmedicin eller insulinbehandling, blodsockerövervakning som kallas för egenvård. Egenvård innebär att en patient utför vissa sjukvårdsåtgärder själv i hemmet eller med hjälp av sina närstående/assistenter efter att en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten klarar uppgifterna. Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse och erfarenhet av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: för att besvara syftet gjordes en beskrivande litteraturstudie som inkluderade 14 artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser.  Huvudresultat: Det finns olika former av hinder men även främjande faktorer som påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Kosthantering och motivationsskapande insatser, hemglukosmätning och stöd från människor i närheten identifieras som faktorer som påverkar patienternas egenvårdskapacitet i högsta grad. Slutsats:  Författarna har summerat personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2 utifrån tidigare studier med liknande syfte där det visade sig att kost och livsstilsförändring är den mest utmanade delen inom område egenvård. Begränsad kunskap och felaktig tolkning av värdet identifierades som hinder inom område blodglukosmättning. Relationen med familjen betraktades som en viktig faktor för att främja motivation, vilket leder till bättre följsamhet. Hälsosjukvården ansågs vara den mest trovärdiga källan för patienter att vända sig till vid olika svårigheter. Patienterna uppskattade sjukvårdens insatser och de ville ha en mer anpassad undervisning som är mer anpassad efter deras behov, kultur, ekonomiska läge och arbetsschema. Nyckelord: Egenvård, Typ-2 Diabetes mellitus, Upplevelse. / Background: Type 2 diabetes is a lifelong (chronic) disease that causes high b-glucose, because of deficient insulin action or insulin resistance of target tissues. Management of type 2 diabetes includes healthy eating, regular exercise, weight loss, possibly diabetes medication or insulin therapy, blood sugar monitoring. It's all called self-care. Self-care is called when a patient carries out some healthcare measures by himself at home or with the help of his personal assistant after a licensed healthcare professional has assessed that the patient can perform tasks. The Aim of the literature study is to describe Type 2 Diabetes persons experiences of Self-Care. Method: to answer the purpose, a descriptive literature review was carried out which included 14 articles with a qualitative and quantitative approach. Main results: There are different types of obstacles and health promotion behavior that affected the patients' experience of self-care. Dietary management, Motivation Strategies, home glucose monitoring and support from family members/ the health care were identified as the most important factors that influence the patients' self-care capacity. Conclusion: The authors have summarized patients' experiences of self-care in diabetes mellitus type 2 based on previous studies with the similar purpose. It turned out that diet and lifestyle changes are the most challenging part of the self-care behaviors. Limited knowledge and false blood sugar reading were identified as barriers in the blood glucose monitoring. Family support was identified as an important factor in promoting the motivation that leads to better adherence. Health care was considered as the initial choice for patients who can contact about the various issues. The patients appreciated the healthcare for a contribution, but they wanted a more personalized management which is more adapted to their needs, culture, economic situation and work schedule. Keywords: Diabetes Mellitus Type 2, Experience, Self-Care.

Type-2 diabetes has become a common disease. The complications associated with thedisease are often cardiovascular. Platelets are important components in hemostasis, one function is platelet adhesion. Platelet adhesion is the first step to form a platelet plug, together with subendothelial proteins. Blood lipids contribute to membrane structure of cells and has an important role in different signaling pathways. They have a key role in platelet activation and is associated with the changes in membrane lipids. C-reactive protein (CRP) is an acute phase protein and increases during inflammation. The physiological role is not fully known but increasing levels of CRP increases the risk for cardiovascular complications. The aim of this study was to analyze the correlation between platelet adhesion with blood lipids and high sensitivity CRP in type-2 diabetics. 69 patients with type-2 diabetes participated in this study. Lipids, CRP and platelet adhesion were analyzed, the values were used to perform correlation analysis. The results show statistically significant positive correlations between ApoA-1, HDL and platelet adhesion as well as significant negative correlations between LDL, ApoB/ApoA-1-ratio, LDL/HDL-ratio and platelet adhesion. ApoA-1 and platelet adhesion with collagen showed statistically significant correlations with r-values 0,299-0,436. ApoA-1/ApoB-quota showed statistically significant correlations with r-values from -0,492 to -0,268. Majority of correlations between totalcholesterol, ApoB, triglycerides, hsCRP and platelet adhesionshowed no statistically significant correlations. / Typ-2 diabetes har blivit en vanligare sjukdom. De komplikationer som kan uppstå vid diabetes, särskilt obehandlad diabetes, är ofta kardiovaskulära komplikationer. Trombocyter är viktiga komponenter i hemostasen, en av deras funktioner är trombocytadhesion. Trombocytadhesionen är första steget vid bildandet av en trombocytpropp, tillsammans med subendoteliala proteiner så kan trombocyterna fästa till kärlväggen och hemostasen påbörjas. Blodlipider bidrar till cellmembraners struktur, energiförvaring och har en viktig roll vid olika typer av signalering. De har en nyckelroll vid trombocytaktivering eftersom trombocytaktivering är associerad med förändringar som sker hos membranlipiderna. C-reaktivt protein (CRP) är ett akutfasprotein och ökar vid inflammation. Fysiologiska rollen är inte helt känd men stegring av CRP ökar risken för kardiovaskulära komplikationer. Syftet med denna studie är att analysera korrelationen mellan trombocytadhesion med blodlipider och högkänsligt CRP hos typ 2 diabetiker. Det medverkade 69 patienter med typ-2 diabetes i studien. Blodlipider, högkänsligt CRP och trombocytadhesion analyserades ochvärdena för respektive analyt användes för korrelationsanalyser.Resultaten visar statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan ApoA-1, HDL och trombocytadhesion samt signifikanta negativa korrelationer mellan LDL, ApoB/ApoA-1-kvot, LDL/HDL-kvot och trombocytadhesion. ApoA-1 och trombocytadhesion med kollagen som proteinyta uppvisade statistiskt signifikanta korrelationsintervall med r-värden på 0,299-0,436. ApoA-1/ApoB-kvoten visade statistiskt signifikanta korrelationsintervall med r-värdenmellan -0,492 till -0,268. Majoriteten av korrelationerna för variablerna: totalkolesterol, ApoB, triglycerider, högkänsligt CRP och trombocytadhesion visade inga statistiskt signifikanta korrelationer.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på upplevelsen av att få diagnosen typ 2 diabetes i samband med hjärtinfarkt. Metod: Sju individer intervjuades utifrån en intervjuguide. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva variationer av individernas upplevelser. Resultat: I intervjuerna framkom att en del av informanterna inte hade fått reda på att de hade typ 2 diabetes medan andra kände sig besvärade att få diagnosen eftersom de inte kände sig sjuka. En del upplevde rädslan för att dö i samband med hjärtinfarkten som störst medan andra beskrev rädslan för diabeteskomplikationer som störst. Upplevelserna kunde kategoriseras i fyra kategorier: rädsla, förståelse, kontroll och kunskap. För att kunna möta patienterna krav på information under en omtumlande period krävs lyhördhet och samordning hos olika vårdgivare. / Purpose: The purpose of the study was to investigate how individuals experience receiving the diagnosis of type 2 diabetes in relation to a myocardial infarction. Methods: Seven individuals were interviewed on the basis of an interview guide. Data was analyzed with a qualitative method in order to be able to describe the variations in the individuals’ experiences. Results: From the interviews emerged that some of the individuals had not been informed of their type 2 diabetes while others were bothered by the diagnosis since they did not feel ill. Some experienced the fear of dying from the myocardial infarction as their biggest concern while others described the fear of complications from their diabetes as their main worry. Individuals’ experiences of suffering from type 2 diabetes in relation to a myocardial infarction could be categorized into four subcategories: fear, understanding, control and knowledge. In order to appropriately meet the patients´ demands regarding information during a difficult period, it is important to be sensitive to their needs and to coordinate efforts between different institutions of care.

BakgrundTyp 2 diabetes är en sjukdom som ständigt ökar och leder till många komplikationer. Egenvård är en stor del i behandling, vilket kräver att patienterna har insikten och förmågan till att utföra egenvårdsåtgärderna för att kunna leva med typ 2 diabetes, vilket kan vara utmanande för många patienter. Därför har sjuksköterskan en stor del i behandling av typ 2 diabetes då dessa patienter behöver en hel del undervisning om sjukdomen. SyfteSyftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av egenvård vid nydiagnostiserad typ 2 diabetes. MetodStudien är en litteraturöversikt som besvarar ett syfte med hjälp av vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att hitta artiklarna. Resultat i denna litteraturöversikt grundades på elva artiklar som publicerades mellan 2014–2024. ResultatStudiens resultat framkom till tre huvudkategorier, sjukdomsacceptens, utmaningar för förändring i levnadsvanor och egenvårdfrämjande faktorer. Sjukdomsacceptansen hade en stor betydelse i hur patienterna engagerade sig i egenvårdsåtgärderna, och utmaningar leder till bristande egenvård. Stöd från hälso-och sjukvården ansågs viktigt hos patienter med typ 2 diabetes. SlutsatsLitteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde att egenvård som nydiagnostiserade typ 2 diabetes var utmanande. Detta på grund av sjukdomen krävde stora insatser från patienterna och kunskap för att kunna leva med sjukdomen. Att bearbeta de känslomässiga reaktioner som tillkommer med sjukdomen hade stort påverkande i hur patienterna följde egenvårdåtgärderna. Stöd var viktigt för patienterna då den främjade patienterna egenvård. / BackgroundType 2 diabetes is a disease that is constantly increasing and leads to many complications. Self-care is a major part of treatment, requiring patients to have the insight and ability to perform the self-care measures in order to live with type 2 diabetes, which can be challenging for many patients. Therefore, the nurse has a great part in the treatment of type 2 diabetes as these patients need a lot of education about the disease. AimTo describe patients ' experience of self-care in newly diagnosed Type 2 diabetes. MethodThe study is a literature review that answers a purpose with the help of scientific articles. The databases PubMed and CINAHL were used to find the articles. Results in this literature review were based on Eleven articles published between 2014–2024. ResultsThe results of the study came to three main categories, disease acceptance, challenges to change in living habits and self-care promoting factors. Disease acceptance had a major impact in how patients engaged in the self-care interventions, and challenges lead to lackof self-care. Health care support was considered important in patients with type 2 diabetes. ConclusionsThe results of the literature study showed that the patients experienced that self-care as newly diagnosed type 2 diabetes was challenging. This because of the disease required great effort from the patients and knowledge in order to be able to live with the disease. Processing the emotional reactions associated with the disease had a major impact on how the patients followed the self-care measures. Support was important for patients as it promoted patient self-care.

Introduktion: Diabetes typ 2 (DT2) är en allvarlig sjukdom som innebär risk för svåra komplikationer. Sjukdomen är ärftlig men uppkommer också till följd av ohälsosamma levnadsvanor och prevalensen ökar markant i världen. Socialstyrelsen rekommenderar att stöd till förändring av levnadsvanor och fysisk aktivitet genom grupputbildning ska ingå i behandlingen men trots detta erbjuds det i alldeles för liten utsträckning i landet. Till följd av detta har ett nytt arbetssätt för grupputbildning utvecklats för att öka tillämpningen i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera hur en multidisciplinär gruppintervention för personer med DT2 med fokus på livsstilsförändring och fysisk aktivitet (FA) påverkar vikt, hälsorelaterad livskvalitet och grad av FA. Metod: Detta är en longitudinell prospektiv studie. Data som analyserats är hämtad från ett kliniskt utvecklingsprojekt vid namn Tillsammans. Deltagarna (N=34) genomförde en gruppbaserad utbildning med fokus på levnadsvanor. Data samlades in vid baslinjen och efter sex månader. Deskriptiv analys och Wilcoxons teckenrangtest användes för bearbetning av data. Resultat: Resultatet visade statistiskt signifikant förbättring av vikt och hälsorelaterad livskvalitet. Ingen signifikant förbättring sågs för FA. Antalet deltagare som uppnådde rekommendationerna för FA förändrades inte efter interventionen. Skillnader observerades mellan kön och åldersgrupper i alla variabler men testades inte statistiskt.  Konklusion: Denna studie visade att den multidisciplinära gruppinterventionen gav stöd till förändring av levnadsvanor. Vidare observerades trender som tyder på att kön och ålder eventuellt kan påverkas olika. Få deltagare och stort bortfall försvårade utvärderingen av gruppintervention