Typ-2 diabetes är ett växande hälsoproblem i Sverige och även globalt. Faktorer som bidrar till denna ökning är ett stillasittande arbete och en inaktiv livsstil med ett förhöjt energiintag som resulterar i fetma. Andra faktorer som påverkar denna ökning är ärftlighet, ökat alkoholintag och mer stress. Sjuksköterskor kommer allt mer att möta denna patientgrupp, därför är det viktigt att ha mer kunskap om hur dessa patienter upplever den livsstilsförändring som de får genomgå för att uppnå hälsa. Målet med denna kandidatuppsats är att kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt att öka sjuksköterskans förståelse om patienternas livsvärld. För att fånga denna förståelse och för att lättare kunna bidra till att minska dessa patienters lidande, har vi valt att göra en kvalitativ studie. Vi fann fyra huvudkategorier: hinder för att kunna uppnå livsstilsförändringar, emotionella upplevelser, kämpande och motivation och stöd. De åtta underkategorierna är: patienters brist på kunskap, rädsla, accepterande, icke accepterande, kost, aktivitet, egenvård samt kontroll och engagemang. Det visade sig att många typ-2 diabetiker upplever denna livsstilsförändring som något svårt och därför krävs det tid, motivation och engagemang ifrån både patientens och Hälso- och sjukvårdens sida. Det är även viktigt för Hälso- och sjukvårdspersonalen att tänka på hur patientens genus kan vara en påverkande faktor om hur dessa patienter upplever sin livsstilsförändring. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom och är förenad med följdsjukdomar. Ökningen beror främst på ohälsosamma levnadsvanor. Behandlingen av typ 2 diabetes innebär att förändra livsstilen, vilket medför stora utmaningar för den enskilda personen. En bristande följsamhet till behandlings råd bidrar oftast till komplikationer och följdsjukdomar, vilket leder till ökade samhällskostnader och stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens följsamhet till behandlingsråd hos personer med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Artiklarna samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Viktiga beståndsdelar som framkom i resultatet och påverkade följsamheten av behandlings råd hos personer med typ 2-diabetes var information, kunskapsbrist, utbildning, självmedvetande, socialt stöd och personcentrering. Alla ovanstående faktorer var viktiga för att uppnå livsstilsförändring. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha en förståelse för vilka behandlingsråd som påverkar följsamheten vid typ 2 diabetes. Sjuksköterskan måste få en bild av patientens tidigare erfarenheter, kunskap och personliga egenskaper för att sedan anpassa information och utbildning till patienten. Dessa faktorer ökar självmedvetenheten och motivation tillsammans med stöd av anhöriga vilket leder till god följsamhet till behandlingsråd vid typ 2 diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a increasing and is associated with complications. The increase is mainly due to unhealthy living habits. The treatment of type 2 diabetes primarily involve changing of lifestyle, which poses great challenges for the individual. A lack of compliance to change lifestyle advice may contribute to complications which leads to increased cost and major challenges for healthcare. Aim: The purpose of this literature review is to describe factors that affect the adherence to treatment advice among persons with type 2 diabetes. Method: A Literature review based on 15 scientific publications with qualitative and quantitative design. Articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Factors that emerged that affected the adherence to treatment advice in people with type 2 diabetes were information, lack of knowledge, education, self-awareness, social support and person centred approach. All the above factors were important to achieve lifestyle changes. Conclusion: Nurses must have an understanding of the factors that affect the compliance to lifestyle advice of Type 2 diabetes. Nurses need to be aware of the patients previous experience, knowledge and personal characteristics. To make the information and education feasible to the patient these factors increase self-awareness and motivation together with support from relatives resulting in good adherence to lifestyle advice to patients with type 2 diabetes.

Introduktion: Diabetes är en välkänd sjukdom och idag lever cirka fem procent av Sveriges vuxna befolkning med diabets och antalet ökar. Vid diabets vet forskarna att fysisk aktivitet är en viktig behandling och att det kan förebygga komplikationer. Studier har visat att vårdpersonal med högre grad av fysisk aktivitet under fritiden samt de som besitter kunskap om de positiva effekterna är mer benägna att rekommendera fysisk aktivitet till patienter. Tidigare studier visar även att personalen upplever att de saknar kunskap och kompetens angående fysisk aktivitet, de känner oro och osäkerhet inför att rekommendera det. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka diabetessjuksköterskors erfarenheter kring fysisk aktivitet samt deras upplevelser av att rekommendera fysiska aktivitet till patienter som behandlingsmetod. Metod: Data samlades in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra diabetssjuksöterskor som är arbetsverksamma i Västerbottens län. Deltagarna fick svara på frågor angående upplevelser och erfarenheter kring fysisk aktivitet som behandlingsmetod. Resultat: Deltagarna upplevde att det var svårt att prata med patienten om fysisk aktivitet. De upplever en bristande kunskap inom området för fysisk aktivitet samt att tidsbrist påverkade arbetssituationen. Deltagarna önskade en bredare kunskap angående fysisk aktivitet, utvecklat samarbete mellan professioner samt förbättrade arbetsredskap. Detta för att de ansåg att det kunde höja kvalitén på mottagningen. Konklusion: Diabetessjuksköterskorna upplevde det svår att rekommendera fysisk aktivitet och önskade sig ett samarbete med fysioterapeut samt mer arbetsverktyg för att underlätta rådgivning kring fysisk aktivitet.

<p>Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor. Kvinnor påverkas i stor utsträckning av den information och det bemötande de får av vårdgivare både efter att ha fått diagnosen och vidare. För att kvinnor ska stärkas i sin egenvårdskapacitet bör stöd och information anpassas till kvinnans aktuella livssituation. Familjen har stor betydelse för kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vilket kräver att omvårdnaden även bör innefatta familjen. Vidare forskning bör fokusera på familjens upplevelse när någon i familjen drabbas av typ 2 diabetes.</p><p> </p>

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring. En kvalitativ intervjumetod användes för att samla material, fem diabetessköterskor intervjuades. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk metod. Resultatet av studien visar att patienten själv måste hitta sin motivation, det finns inget sätt för diabetessköterskan att konkret hjälpa sin patient att hitta den. Diabetessköterskans uppgift är att finnas där när patienten själv hittat sin motivation, och leda patienten rätt. / To change your way of living is not easy, but in many cases it might be necessary to sustain a good health. An example of this is when you get a diagnosis of diabetes and the first treatment is a change of lifestyle, especially concerning diet, exercise and no smoking. Former studies have shown that the patient has to be motivated to change their lifestyle and this is the opinion of diabetes nurses in this study as well. It is important that the patient takes the responsibility for the disease because it’s only himself who can change the lifestyle. The aim of this study was to look into how the diabetes nurses helped the patients to find motivation to a change of lifestyle. Five nurses were interviewed. A qualitative field survey has been used to gather the material and the following analysis is inspired of the hermeneutic method. Results of the study show that the patients have to find the motivation on their own and that the diabetes nurse doesn’t have a concrete way of helping him or her. The nurse’s task is to be there when the patient has found the motivation and lead them on to the right track.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse. Diskussion: Två faktorer diskuterades som påverkade upplevelsen av sjuksköterskans stöd. Hur sjuksköterskan gjorde patienterna delaktiga och tillgodosåg patientens individuella behov ansågs vara väsentligt. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur patienter upplever sjuksköterskans stöd. Genom att sjuksköterskan har insikt i vad ett gott stöd innebär kan patienten få redskap till sjukdomshantering och ett förbättrat välmående. / Background: In Sweden, 325 000 people have the diagnoses of type 2-diabetes. The disease makes great demands on the individual. The nurse needs knowledge about the patient´s individual needs of support to give good nursing care. Aim: The aim was to describe the patients’ experiences of nurse-support in type 2-diabetes. Method: The study was conducted as a literature review and based upon nine scientific articles that were quality assessed and analyzed. Results: The patients’ experiences of nurse-support were categorized as emotional, informational and evaluative support. Important factors given about the nurse´s support was participation by both nurse and patient, trust, easing the burden, to be seen as an individual, knowledge through information, dialogue, control and acknowledgment. Discussion: Two factors were discussed that affected the patients’ experiences of nurse-support. How the nurse included the patients’ in the recovery and management of their disease and catered to the patient´s individual needs that were considered to be essential. Conclusion: There is a need to highlight how the patients’ experience the nurse's given support. Insight from the nurse into what good support means to the patient can improve disease management and well-being.

Typ-2-diabetes är en kronisk välfärdssjukdom som är associerad med livsstilsförändringar. Omvårdnaden av typ-2-diabetes har traditionellt förknippats med egenvård och patientinformation. Det finns en stor kunskap om typ-2-diabetes och vilka konsekvenser det medför. Det är viktigt att Hälso- och sjukvårdspersonal även har kunskap om människors personliga upplevelser av hälsa och välbefinnande vid typ-2-diabetes. Det finns annars en risk att hälso- och sjukvårdpersonalen fokuserar för mycket på sjukdomen och missar den unika sjukdomsupplevelsen. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att leva med typ-2 diabetes. Metoden som valdes hade en kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnande i ett överordnat tema balans mellan Trygghet – Otrygghet och aktiviteter som krav och möjligheter ger hanterbarhet. Temat beskrivs utifrån två huvudkategorier och beskrivande underkategorier. Studien visar att människor med typ-2-diabetes generellt erfar en god hälsa och ett gott välbefinnande utifrån deras egna förutsättningar. De levda erfarenheterna och de olika kraven för hanteringen av typ-2-diabetes varierar utifrån varje människa. Detta indikerar att hälso- och sjukvården bör vara uppmärksam på hur människor betraktar sin subjektiva upplevelse av hälsa och välbefinnande utifrån typ-2-diabetes. / Type-2-diabetes is a chronic welfare disease that is associated with life-style changes. Traditionally, the caring of type-2-diabetes has been associated with self-care and patient information. There is an extensive knowledge on type-2-diabetes and which consequences it results in. It is also important that health care professionals also have knowledge on people’s unique experiences of health and well-being living with type-2-diabetes. Otherwise there is a risk that the health care professionals focus too much on the disease and miss the subjective illness behind the unique person. The aim of this study is to describe people’s experiences of living with type-2-diabetes. A qualitative method was chosen. Data was collected through interviews. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The authors found one theme; Balance between security – insecurity and the experience of activities as demands and possibilities give manageability. This study shows that people with type-2-diabetes generally experience good health and well-being in terms of their own resources. However, the lived experiences and the different demands of handling type-2-diabetes vary among people. This indicates that the health care professionals need to pay attention to the experiences of the unique person.

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor. Kvinnor påverkas i stor utsträckning av den information och det bemötande de får av vårdgivare både efter att ha fått diagnosen och vidare. För att kvinnor ska stärkas i sin egenvårdskapacitet bör stöd och information anpassas till kvinnans aktuella livssituation. Familjen har stor betydelse för kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vilket kräver att omvårdnaden även bör innefatta familjen. Vidare forskning bör fokusera på familjens upplevelse när någon i familjen drabbas av typ 2 diabetes.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har är att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförändringar vad gäller kost, motion, rökavvänjning och stresshantering och får dessutom skriva ut fysisk aktivitet på recept. Intresset för komplementär och alternativ medicin (KAM) ökar i västvärlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong på ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 17 vetenskapliga studier. En innehållsanalys gjordes för att sammanställa materialet och studera likheter och skillnader. Resultat: Yoga, tai chi och qigong hade i vissa fall positiva effekter på parametrarna blodglykos, lipider, kroppsmått, blodtryck, fysiskt och psykiskt välbefinnande, vitalitet, stresshantering, och motivation för egenvård. Diskussion: Att ställa de olika studiernas resultat mot varandra var inte möjligt på grund av att de skiljde sig från varandra vad gäller urval, design och intervention. Då dessa mind-body-terapier ej är vetenskapligt bevisade får de inte rekommenderas av sjuksköterskor. Dock åligger det sjuksköterskor enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning att inspirera till dialog om införande av ny kunskap. Slutsats: Innan rekommendationer kan ges bör effekten av de olika teknikerna undersökas närmare.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades och kategorier och underkategorier identifierades.  Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Dagligt liv med underkategorier kost, fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling och blodsockerkontroll. Stöd; socialt stöd, stöd i samband med sociala sammankomster, familjen som stöd och tron som stöd. Psykiska aspekter; motivationens betydelse för egenvård och känslor i samband med egenvård. Kunskap/information; kunskap och förståelse och behov av diabetesutbildning. Konklusion: Erfarenheter av egenvård varierar från person till person. Att kunna stödja och motivera personen till egenvård ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnadskapacitet. Mycket talar för att Orems egenvårdsteori är användbar i sjuksköterskans arbete med detta.  Nyckelord: Typ 2 diabetes, egenvård, Orem, patientperspektiv, omvårdnad.