鹿特丹規則自1996年開始草擬，歷經大小數十次會議，迄2008年12月11日於聯合國第63屆大會第67次會議於紐約審議通過，該規則首次確立「海運加」（海運階段加上海運前後其他運送方式階段）之適用範圍，較諸傳統海上運送公約之適用範圍，變化甚鉅。「海運加」制度將鹿特丹規則之適用範圍擴大到傳統海上運送階段以外之其他領域，包括與海上運送連接之陸上運送，鐵路、公路、內陸河道運送甚至航空運送都包括在內。 因此，為因應鹿特丹規則適用範圍之延伸，鹿特丹規則創設了「海運履行輔助人」制度，意指「凡從貨物到達裝載港至貨物離開卸載港期間履行或承諾履行運送人義務之履行輔助人」。內陸運送人僅在履行或承諾履行其完全在港區範圍內之服務時方為海運履行輔助人。海運履行輔助人一方面承擔鹿特丹規則中運送人之義務及賠償責任，另一方面則同時享有運送人之抗辯及賠償責任限制。 我國雖然尚未加入鹿特丹規則，但該規則已明確規定，只要海上貨物運送契約之裝、卸載港或收、交貨地所在國已經批准、接受或核准公約，抑或該當事人適用或援引該公約，則將使其他任一當事人，不論其所在國是否批准、接受或核准該公約，同樣受到鹿特丹規則之約束。因此，我國海商法未來之修正方向，應深入了解並正確把握鹿特丹規則之原則及要領，以維持我國海運在國際市場上之競爭力。

Darbe nagrinėjamas Lietuvos Respublikos jūros erdvių delimitavimas po nepriklausomybės atkūrimo. Pirmiausia pateikiamos jūros erdvių sąvokos, jų delimitavimo principai, nustatyti atitinkamose konvencijose ir Tarptautinio Teisingumo Teismo praktikoje. Po to yra analizuojamos Lietuvos derybos dėl jūros erdvių delimitavimo su kaimyninėmis valstybėmis – aptariama derybų eiga, pateikiamos pozicijos atitinkamais klausimais, jų pagrindimas, derybų rezultatai. Derybų pozicijos bei rezultatai yra vertinami pagal konvencijas, nustatančias jūros erdvių delimitavimą, ir pagal teismų praktiką. / The object of this work is the analysis of maritime delimitation of the Republic of Lithuania after the independence reestablishment. Firstly it is presented maritime definitions, principles of the maritime delimitation established in the conventions and in the case of law. Latter in the work it is analyzed Lithuanian negotiations with the neighbourhood states on the maritime delimitation. It is discussed the processes of the negotiations, presented the positions on the respective questions, the substantiation of the mentioned positions, the results of the negotiations. The positions and outcomes of the negotiations are estimated according to the conventions on the maritime delimitations and according to the case of law.

1/3 ABSTRACT STATE IMMUNITY AT THE DAWN OF THE 21ST CENTURY: TWILIGHT OR RENAISSANCE? JAROSLAV KUDRNA, ESQ., LL.M. State immunity is a foundation of public international law. Sovereign immunity is based on the fundamental principle of international law, namely the equality of states - par in parem non habet imperium. State immunity is thus a manifestation of state sovereignty and states demonstrate respect for the sovereignty of other states by according immunity to foreign states appearing before their courts. The principle of state immunity is a dynamic area of public international law. State practice is continually evolving through national laws and court rulings. The aim of this thesis is to describe the current development of state immunity and to identify possible future trends. Another objective is to draw from current developments and offer practical recommendations on state immunity for both investors and states. The 20th century can be described as a twilight of state immunity: an absolute theory of state immunity shifted towards a restrictive one. That century witnessed the decline and fragmentation of state immunity. In contrast, if the UN Convention on jurisdictional immunities of states and their property enters into force and is ratified by a large number of states, state immunity might...

Den här dokumentstudien har en kvalitativ ansats och ämnar analysera förarbeten till lagen om barnfridsbrott. Syftet med studien är att undersöka hur barns rätt till skydd samt barns aktörskap, i relation till barnkonventionens artikel 19 och 12, hanteras i förarbetena. Studien lyfter även den spänning som tidigare forskning visat finns mellan olika artiklar i barnkonventionen och i barns ökade autonomi kontra deras behov av samhällets skydd. Teorier om medborgarskap och barns medborgarskap används för att synliggöra och förklara barns ställning i samhället och det som händer med deras position när lagar verkar för en ökad ställning. Teori om barn som aktörer har använts som teoretisk utgångspunkt för att ge en förklaring till hur synen på barn i en svensk kontext har förändrats över tid, där individen nu fått en starkare ställning. De valda teorierna har även gett möjlighet att förklara hur lagen vi studerat förarbetena till kommer att verka i förhållande till barns delaktighet och ansvar.Metoden som använts är en innehållsanalys av regeringens proposition Barn som bevittnar brott (Justitiedepartementet 2021a) samt Statens offentliga utredning Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord (Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord 2019). Resultatet visar att när barnet får en ökad rättslig ställning som målsägande tenderar det att försvaga skyddet. Barn kommer bland annat behöva medverka i en rättsprocess mot en närstående, vilket kan vara riskfyllt för barnet utifrån flera synvinklar. Spänningen mellan barns rätt till skydd och barns aktörskap existerar och behöver tas hänsyn till när lagar inom området skrivs fram, vilket det material som analyserats i studien inte gjort.