Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

No description available.

Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.

Fastighetssektorn har traditionellt betraktats som en stabil och långsiktig investering. Trots detta har sektorn vid upprepande tillfällen påverkats av ekonomiska kriser, vilket har belysts under flera historiska perioder. Denna studie undersöker de finansiella strategier som sex stycken svenska börsnoterade fastighetsbolag har implementerat för att hantera ekonomiska svängningar orsakade av ränteförändringar, Covid-19-pandemin och Ukraina-kriget under perioden 2018-2023. Syftet är att ta reda på vilka finansiella strategier som tagits fram samt hur bolagens nyckeltal har påverkat deras aktiekurs. Studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultaten visar att majoriteten av fastighetsbolagen har anpassat sina strategier beroende på rådande marknadsförhållanden. Under pandemin utnyttjade de lägre räntor för att expandera sina fastighetsportföljer genom förmånliga lånevillkor. När räntorna senare steg på grund av inflation och ökade osäkerheter från kriget i Ukraina, skiftade bolagen sitt fokus mot att säkra stabila hyresintäkter och refinansiera sina lån. Fastighetsbolagens kapitalstrukturer har ändrats under åren, från att ha finansierat sig från både banker och kapitalmarknad har man istället gått över till mer traditionell bankfinansiering. Beroende på hur hög bolagens belåningsgrad har varit har förvärv och avyttringar påverkats. Vidare framkom det att bolagens nyckeltal har haft en påverkan på deras aktiekurs. / The real estate sector has traditionally been considered a stable and long-term investment. Despite this, the sector has repeatedly been affected by economic crises, which have been highlighted during several historical periods. This study investigates the financial strategies six Swedish-listed real estate companies implemented to manage economic fluctuations caused by interest rate changes, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine from 2018- 2023. The purpose is to find out which financial strategies have been developed and how the companies' key figures have affected their stock price. The study employs both quantitative and qualitative methods. The results indicate that the majority of real estate companies have adjusted their strategies based on current market conditions. During the pandemic, they took advantage of lower interest rates to expand their property portfolios through favourable loan terms. When interest rates later rose due to inflation and increased uncertainties from the war in Ukraine, the companies shifted their focus towards securing stable rental income and refinancing their loans. The capital structures of real estate companies have changed over the years; they have shifted from financing through both banks and capital markets to relying more on traditional bank financing. Depending on the companies' leverage ratios, acquisitions and divestments have been impacted. Furthermore, it was found that the companies' key figures have had an impact on their stock prices.