Spelling suggestions: "subject:"krainer"" "subject:"ukrainer""
11 |
Att definiera “Cyber-Pearl Harbor” Validering av DSLP-ramverket i “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-HarborEishayea, Eleshwa, Lilja, Jonathan January 2023 (has links)
Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.
|
12 |
Emotioner och konflikt : Identitet och relationer hos den ryska diasporan iSverige efter invasionen av UkrainaEklind, Alva, Robsen, Movitz January 2024 (has links)
The Russian invasion of Ukraine has affected millions of people in different ways. The everyday lives of Russians has changed significantly. Our purpose in this study is to explore the experiences of Russian immigrants in Sweden. The areas we are specifically interested in are the understanding individuals have of the conflict and the experiences these individuals describe when it comes to how the conflict has affected their sense of identity as well as their personal relationships with friends and family. This qualitiative study was conducted through interviews of these Russian immigrants. The perspective from the Russian diaspora is a rather unexplored one compared to their Ukrainian counterpart. This study covers many different subjects and there is a lack of previous research on this specific topic, likely because of the recency of these events. Considering this, the section on previous research is based on the themes the study discusses. These themes are public opinion of international military interventions, the Russian diaspora, empathy in polarized politics, shame, and group responsibility, and finally the group borders in the Ukrainian solidarity movement. The theoretical framework this study is based on is emotional sociology. A theory has been built out of the combined viewpoints of Goffman’s theory on categorization and stigma, Collins’s theory of group solidarity, interaction ritual, and conflict talk, Hochschild’s theory of deep stories and empathy walls as well as Scheff’s theory on shame and conformity. The final results of the study show that the understanding of the conflict varies wildly between individuals and said understanding tends to affect in which manner the conflict has changed the sense of identity as well as personal relationships. The individuals who share an understanding that agrees with the idea that Russia is at fault tend to feel a larger sense of shame over their identity and it has had a more negative effect on their personal relationships especially with family in Russia. Individuals who are more inclined to either have a more ambivalent- or pro-Putin understanding didn’t express these experiences but instead had different worries, such as receiving negative sanctions for their opinions. Respondents of all understandings expressed a worry about suffering sanctions for their ethnicity, but none of them described personal experiences with this in Sweden. / Den ryska invasionen av Ukraina har påverkat miljontals människor på olika sätt. Ryssars vardagliga liv har förändrats ordentligt av detta. Vårt syfte i denna studie är att undersöka ryska invandrare i Sverige och deras olika upplevelser. De områden vi är specifikt intresserade av är förståelsen individer har av konflikten och de upplevelser de beskriver angående hur konflikten har påverkat deras identitet och relationer till vänner och familj. Denna kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer av dessa ryssar. Den ryska diasporans perspektiv är ett relativt outforskat område i jämförelse med den ukrainska motsvarigheten. Denna studie täcker många olika ämnen och det finns en brist på tidigare forskning på specifikt detta ämne, troligtvis på grund av hur aktuell situationen fortfarande är. Med tanke på detta är sektionen med tidigare forskning baserad på de teman som studien diskuterar. Dessa teman är den allmänna opinionen angående internationella militära interventioner, den ryska diasporan, empati i polariserad politik, skam och gruppansvar och slutligen gruppgränser inom den ukrainska solidaritetsrörelsen. Den teoretiska referensramen vi utgått från är baserad på emotionssociologi. En teori har blivit byggd av de gemensamma synpunkterna av Goffmans teori om kategorisering och stigma, Collins teori om gruppsolidaritet, interatktionsritualer och konfliktsamtal, Hochschilds teori om deep story och empatimurar samt Scheffs teori om skam och konformitet. Resultaten av studien visar att förståelsen av konflikten varierar stort mellan individer och detta tenderar att påverka hur konflikten har förändrat deras identitet och relationer. Individer som delar en förståelse som stämmer överens med idén att konflikten är Rysslands fel tenderar att känna mer skam över deras identitet och det har haft en större negativ påverkan på deras relationer, framförallt med familj i Ryssland. Individer som är mer benägna att antingen ha en mer ambivalent- eller pro-Putinförståelse utryckte inte dessa upplevelser utan andra saker oroade dem, som att lida negativa sociala sanktioner för deras åsikter. Respondenter från alla olika former av förståelse utryckte en oro över att få lida sanktioner på grund av deras etnicitet, men ingen beskrev några personliga erfarenheter av detta i Sverige.
|
13 |
Securitization in Times of Crisis : A comparative discourse analysis of the securitization of the war in Ukraine and the war in SyriaJeffler, Nicole January 2022 (has links)
This thesis studies how securitization differs between the war in Ukraine and the war in Syria. It does so by comparing conclusions, statements and speeches published by the European Council in order to understand the perceived differences in crisis management according to their initial reactions. The aim is thus to compare the two crises to understand the European Union's different crisis management. Furthermore, this study uses a discursive analysis to investigate the European Council's reactions through securitization theory, which identifies how a political issue becomes a security threat. The findings suggest that the two crises illustrate different perceptions of the security threat and what to protect, highlighted in the diverse management. In turn, this means that the crises have been securitized differently, and the results have contributed to providing an explanation of the different management and understanding of the crises. Future research is encouraged regarding the effects of securitization and further exploring how the cases' differences affect the results to understand the two crises better.
|
14 |
Demokratie in der ZeitenwendeVorländer, Hans 19 April 2024 (has links)
Die Zeitenwende, die der deutsche Kanzler ausrief, bedeutet weit mehr als einen abrupten Politikwechsel: Zum einen haben eingespielte Wahrnehmungs- und Bewältigungsroutinen politischer Konfliktlagen ihre Wirksamkeit verloren. Zum anderen wird demokratische Führungsfähigkeit, ein gleichermaßen entschiedenes wie legitimierbares Krisenhandeln unter den Bedingungen von Ungewissheit, in dramatischer Zuspitzung herausgefordert. Das setzt Demokratien unter Druck, die Gleichzeitigkeit von Krieg und Krisenbewältigung bringt sie an die Grenzen ihrer Belastung. Auch befindet sich die Demokratie seit geraumer Zeit in einem fundamentalen Transformationsprozess. Autokratische Umbrüche und (rechts‑)populistische Regierungen auf der einen, Volatilität demokratischer Öffentlichkeit und Integrationsverlust intermediärer Assoziationen auf der anderen Seite lassen die Frage aufkommen, ob die liberal-repräsentative Demokratie, wie sie sich nach 1945 herausgebildet und konsolidiert hat, zu ihrem Ende gekommen ist. So ist nicht nur die Zeitenwende eine Herausforderung für die Demokratie, auch die Demokratie befindet sich in der Zeitenwende. / The watershed moment proclaimed by the German chancellor means much more than an abrupt change in policies: On the one hand, well-established routines for perceiving and managing political conflicts have lost their validity. On the other hand, the ability to lead democracies, to act decisively and legitimately in crises under conditions of uncertainty, is being challenged to a dramatic degree. This puts democracies under pressure; the simultaneity of war and crisis management brings them to the limits of their capacity. Democracy has also been undergoing a fundamental transformation for some time. Autocratic upheavals and (right-wing) populist governments on the one hand, and the volatility of the democratic public sphere and the loss of integration of intermediary associations on the other raise the question of whether liberal-representative democracy, as it emerged and consolidated after 1945, has come to its end. Thus, not only is the turn of the times a challenge for democracy, democracy is also in the turn of the times.
|
15 |
Finansiella strategier hos svenska börsnoterade fastighetsbolag : Hantering av ekonomiska svängningar och deras påverkan på aktiekursen / Financial strategies at Swedish listed real estate companies : Handling economic fluctuations and their impact on stock pricesLjunggren, Gustav, Østergaard Månsson, August January 2024 (has links)
Fastighetssektorn har traditionellt betraktats som en stabil och långsiktig investering. Trots detta har sektorn vid upprepande tillfällen påverkats av ekonomiska kriser, vilket har belysts under flera historiska perioder. Denna studie undersöker de finansiella strategier som sex stycken svenska börsnoterade fastighetsbolag har implementerat för att hantera ekonomiska svängningar orsakade av ränteförändringar, Covid-19-pandemin och Ukraina-kriget under perioden 2018-2023. Syftet är att ta reda på vilka finansiella strategier som tagits fram samt hur bolagens nyckeltal har påverkat deras aktiekurs. Studien använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultaten visar att majoriteten av fastighetsbolagen har anpassat sina strategier beroende på rådande marknadsförhållanden. Under pandemin utnyttjade de lägre räntor för att expandera sina fastighetsportföljer genom förmånliga lånevillkor. När räntorna senare steg på grund av inflation och ökade osäkerheter från kriget i Ukraina, skiftade bolagen sitt fokus mot att säkra stabila hyresintäkter och refinansiera sina lån. Fastighetsbolagens kapitalstrukturer har ändrats under åren, från att ha finansierat sig från både banker och kapitalmarknad har man istället gått över till mer traditionell bankfinansiering. Beroende på hur hög bolagens belåningsgrad har varit har förvärv och avyttringar påverkats. Vidare framkom det att bolagens nyckeltal har haft en påverkan på deras aktiekurs. / The real estate sector has traditionally been considered a stable and long-term investment. Despite this, the sector has repeatedly been affected by economic crises, which have been highlighted during several historical periods. This study investigates the financial strategies six Swedish-listed real estate companies implemented to manage economic fluctuations caused by interest rate changes, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine from 2018- 2023. The purpose is to find out which financial strategies have been developed and how the companies' key figures have affected their stock price. The study employs both quantitative and qualitative methods. The results indicate that the majority of real estate companies have adjusted their strategies based on current market conditions. During the pandemic, they took advantage of lower interest rates to expand their property portfolios through favourable loan terms. When interest rates later rose due to inflation and increased uncertainties from the war in Ukraine, the companies shifted their focus towards securing stable rental income and refinancing their loans. The capital structures of real estate companies have changed over the years; they have shifted from financing through both banks and capital markets to relying more on traditional bank financing. Depending on the companies' leverage ratios, acquisitions and divestments have been impacted. Furthermore, it was found that the companies' key figures have had an impact on their stock prices.
|
16 |
Citizen OSINT Analysts : Motivations of Open-Source Intelligence VolunteersCochrane, Josie January 2022 (has links)
The amount of open-source information – that is, data, images, and footage that is openly available to the public - is growing exponentially. With it, so is the number of citizens analysing this data to form open-source intelligence (OSINT). Using the 2022 invasion of Ukraine as a case study, this study highlights the motivations behind the citizen OSINT analysts who are uncovering events on the frontline and verifying significant amounts of data from such events. Through interviews with 10 citizen OSINT analysts – all voluntarily contributing to OSINT in relation to the invasion of Ukraine, as well as other major OSINT projects – this study demonstrates the motivations behind this growing community. The findings reflect a new era of participation and advocacy and are a demonstration of self-determination theory. The findings demonstrate citizens’ sceptic views towards traditional media but also, that with a more analytical approach, with improved transparency and collaboration there is reason to be optimistic about the future of journalism and audience engagement.
|
Page generated in 0.0403 seconds