Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie. Studierna utreder dels larvterapins effektivitet i upprensning av sår samt larvernas läkningsförmåga och dels hur patienterna upplever larvterapi. Detta sattes i relation till konventionella behandlingsmetoder. Resultaten är positiva i larvterapins favör. Larvterapi är ett effektivt sätt att rensa upp nekrotisk och inflammerad vävnad i svårläkta sår. Såren rensas och läker fortare med få biverkningar jämfört med konventionella behandlingar. Dessutom bildas granulationsvävnad snabbare, vilket är en förutsättning för sårets läkning. Korrekt information och involvering av patienten skapar en positiv attityd i denna behandlingsform. Ett stort behov finns för detta i sårläkningens område pga ökade restriktioner av antibiotikaanvändning och ett önskat minskat lidande hos patienter med svårläkta sår. Det finns stora möjligheter för larvterapin om den fortsätter att utforskas. / The aim of this literature study is to compare larva therapy and conventional methods in treatment of ulcers on the basis of the following perspective: debridement of ulcers, duration of wound healing and patients´ experience. Polit & Becks (2006) model was used when working with this literature study. Search of relevant literature was done in three databases: PubMed, CINAHL and The Cochrane Library. Relevant articles were checked with the help of checklists modified of authors after Willman (2006). Nine different studies have been examined. The studies partly investigate the larva therapy’s effectiveness in debridement of ulcers and maggots´ capability in healing and partly how patients experience the larva therapy. This was set in relation to conventional treatment methods. The results are positive in larva therapy’s favour. Ulcers are debrided and healed quicker with few secondary effects compared to conventional treatments. Larva therapy is an effective way to debride necrotic and inflamed tissue in ulcers. Moreover new granulation tissue forms faster which is a condition for wound healing. Correct information and patients´ participation creates a positive attitude for this treatment. There is a big need for this in wound healing because of increased restrictions of use of antibiotics and desired decreased suffering for patients with ulcers. There are many possibilities with larva therapy if it continues to be researched.

Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Resultatet av 8 inkluderade studier (9 artiklar) visar att behandling med honung möjligtvis är likvärdig konventionell behandling vid svårläkta bensår. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att säkert fastställa effektiviteten avseende behandling med honung.Nyckelord: honung, komplementär medicinsk behandling, litteraturstudie, svårläkta bensår, sårläkning. / Therapeutic properties of honey forms a basis for its use in the treatment of recalcitrant wounds which can be an alternative to other conventional methods. The purpose of this study was to examine the scientific literature to illustrate which effects the use of honey may be associated with regarding ulcers and patients' experience of treatment. A systematic model with seven stages was used as a method for this study. The literature search was conducted in PubMed, CINAHL, Medline and the Cochrane Library. Relevant articles were reviewed according to protocol modified by the authors. The results of the eight included studies (nine articles) show that honey is probably equal treatment to other conventional treatments for healing of recalcitrant leg wounds. More high quality research is needed to evaluate the effectiveness of honey treatment. Keywords: honey, complementary medical treatment, literature review, recalcitrant leg ulcers, wound healing.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen. Mer forskning krävs för att få en tydligare förståelse för dessa patienter och deras upplevelser av deras bensår samt upplevelser kring omvårdnadsbehandlingen vid venösa bensår. / The aim of this systematic literature review was to examine how patients perceived their risk of venous leg ulcers and its care measures. The literature study was based on a method of Forsberg & Wengström (2003). Ten scientific articles included in the literature study. The results showed that patients' perceptions of venous leg ulcers have a negative impact on their lives. Among the patients was a constant worry and fear of possible complications, external violence against the bone or the wound and feelings of hopelessness regarding the wound healing. More research is needed to reach a clearer understanding of these patients experience of their ulcers and the experiences of its care measures.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en folksjukdom och ett samlingsnamn för flera olika typer av diabetes. En vanlig komplikation vid långvarig diabetes är fotsår, men vid god egenvård kan dessa fotsår till stor del förebyggas. Syfte: Undersöka personer med diabetes erfarenheter av egenvård relaterat till fotsår. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Personer med diagnosen diabetes har i vissa fall bristande egenvård i relation till fotvård och fotsår. Analysen ledde fram till två huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var; Hinder till att utföra egenvård samt Vikten av god kommunikation med vårdpersonal för att främja egenvård.  Konklusion: Personer med diabetes har i många fall bristande kunskap om fotsår. Detta leder till att de i många fall har svårt att utföra en god egenvård. Personanpassad och återkommande information från sjukvården har i många fall stärkt egenvården. / Background: Diabetes Mellitus is a public disease and a collective name for several different types of diabetes. A common complication of long-term diabetes is foot ulcers, but with good self-care, these foot ulcers can largely be prevented.  Aim: Investigate people with diabetes experiences of self-care related to foot ulcers. Methods: The literature review was based on eight scientific articles with a qualitative design. The search was performed through the databases PubMed and Cinahl. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled. Results: People diagnosed with diabetes in some cases lack self-care in relation to foot care and foot ulcers. The analysis led to two main categories and six subcategories. The main categories were Obstacles to performing self-care and The importance of good communication with healthcare professionals to promote self-care. Conclusion: People with diabetes often lack knowledge about foot ulcers. In many cases this leads to them having difficulty in performing good self-care. Personalized and recurring information from healthcare has in many cases strengthened self-care.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Bakgrund: Trycksår betraktas idag som en nosokomial skada som har en direkt påverkan på den drabbande så väl fysiskt och psykiskt. Utöver det personliga lidandet inbegriper trycksår även betydande resursutnyttjande ur en pur ekonomisk synpunkt men även som en personal belastande fenomen. Evidensen pekar på att ca 95% av samtliga trycksår kan förebyggas vid implementering av evidensbaserade riskbedömningsinstrument och åtgärder. Ändock råder det diskrepans mellan planerade och utförda åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors kunskap och upplevda hinder vid förebyggande av trycksår.   Metod: En litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningen har i första hand gjorts i databaser Cinahl och PubMed men också en manuell sökning har genomförts. Tematiskananlys användes för att analysera artiklarnas innehåll. Artiklar hade betydande geografisk spridning, var på engelska och i fulltext, original, peer-reviewed samt etiskt godkända.  Resultat: Tio artiklar mötte inklusionskriterier och ingår i studien. Två huvudteman identifierades; sjuksköterskan och arbetsmiljöperspektiv. Första temat hade två subteman kunskap och attityd och arbetsmiljöperspektivet hade tre subteman; personalbrist, tidsbrist samt patienten.   Sjuksköterskor har varierande kunskapsnivåer dock pekar evidensen på att variationerna har liten eller ingen betydelse för utförandet av preventiva åtgärder. Nio artiklar redogjorde för god attityd relaterad till trycksårsprevention.  God attityd har större betydelse än kunskap men likväl begränsad och har endast modest betydelse för implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. Personalbrist, tidsbrist och patienten själv framträder som betydande hinder för utförande av preventiva åtgärder.   Slutsats: Denna studie indikerar att kunskap relaterade till trycksårsprevention har stor variation bland sjuksköterskor med såväl gott som dålig kunskap, men också att det generellt sett råder god attityd. Dock har både kunskap och attityd en sekundär betydelseför preventivt arbete emedan de upplevda hindren utgör den största barriären för evidensbaserat preventionsarbete.  Därmed kan det vara önskvärt att ytterligare undersöka om varför kunskap relaterad till trycksår inte tillämpas. / Background: Today pressure ulcers are considered as a nosocomial damage that has a direct impact on the affected person physically as well as psychologically. In addition to personal suffering, pressure ulcers also include significant resource utilization from a purely economic point of view but also as a staff-burdening phenomenon. The evidence indicates that about 95% of all pressure ulcers can be avoided by implementing the evidence-based risk assessment instruments and measures. Nevertheless, there is a discrepancy between planned and implemented measures. Lack of consensus regarding risk assessment and implementation of preventive measures is an another prominent problem.  Aim: The aim of this study was to describe nurses' knowledge and perceived barriers in the prevention of pressure ulcers.  Methods: A literature review was conducted. The article search was primarily done in the databases Cinahl and PubMed but also a manuel search has carried out. Thematic analysis was used to analyse the content of the articles. Articles had significant geographical spread, were in English and in full text, original, peer-reviewed and ethically approved. Results: Ten articles met the inclusion criteria and are included in the study. Two main themes were identified; nurse and work environment perspectives. The first theme had two sub-themes: knowledge and attitude and the work environment perspective had three subthemes: staff shortages, lack of time and the patient.  Nurses have varying levels of knowledge, however, the evidence indicates that the variations have little or no bearing on the performance of preventive measures. Nine articles outlined good attitudes related to pressure ulcer prevention. However, the effects of good attitude are greater than knowledge, but nevertheless they are limited and have only modest significance for the implementation of pressure ulcer prevention measures. Staff shortages, lack of time and the patient himself appear to be significant obstacles to the execution of preventive measures.   Conclusions: This study indicates that knowledge about pressure ulcer prevention among nurses varied, with both good and poor knowledge represented, but also that there is generally a good attitude. However, both knowledge and attitude are of secondary importance to preventive work, as the perceived obstacles constitute the biggest barrier to evidence-based prevention work.  Thus, it may be desirable to further investigate why knowledge related to pressure ulcers is not applied.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett omfattande och komplext problem inom vård och omsorg. Läkningsprocessen är ofta långdragen och innebär ett stort lidande för patienten med negativ inverkan på livskvaliteten. Faktorer som kan påverka sårläkningsprocessen med fokus på nutrition och dess inflytande på sårläkningen vid bensår har studerats i denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva nutritionens betydelse för läkning av bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie där resultatet inkluderar 15 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklar söktes systematiskt genom databasen PubMed, varav två artiklar hittades via manuell sökning. Huvudresultat: Bensårspatienter föreligger risk för undernäring trots övervikt eller fetma och undernäring är ett vanligt förekommande. Det påvisas ett samband mellan risk för undernäring och sårtillslutningshastighet. Negativ association påvisades gällande sårläkningsprocessen vid brist på D-vitamin, C-vitamin, A-vitamin, zink, protein och albumin. Bensårspatienter som fick näringstillskott fick ett ökat intag av flera näringsämnen och ett positivt samband associeras med sårläkningsprocessen. Ett tudelat resultat huruvida järn påverkade bensårspatienterna tas i beaktande då en del patienter visade en överlag hög järnkonsumtion medan vissa patienter påvisade sig ha en allvarligt minskad nivå av järn i plasma. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie ger en tydlig indikation på att näringsintaget spelar en väsentlig roll vid läkning av bensår. Samband mellan olika näringsbristtillstånd och försämrad sårläkning framkommer, trots att tillgänglig forskning idag är bristfällig. Det påvisas lyckade resultat gällande näringstillskott till bensårspatienter för att behandla/förebygga brister av olika näringsämnen, vilket har resulterat i en mer framgångsrik sårläkning. / Background: Difficult-to-heal leg ulcers are an extensive and complex problem in healthcare. The healing process is long and involves suffering for the patient with a negative impact on their quality of life. This literature review studied factors that can influence the wound healing process with a focus on nutrition and its influence on wound healing in leg ulcers. Purpose: The aim was to describe the importance of nutrition for the healing of leg ulcers. Method: A descriptive literature study where the result contains 15 articles with quantitative approaches. Articles were systematically searched through the database PubMed, of which two articles were found by manual search. Main results: Leg ulcer patients are at risk for undernourishment despite being overweight or obese, and malnutrition is a common occurrence. A relationship between the risk for undernourishment and wound closure rate is demonstrated. A negative association was demonstrated regarding the wound healing process and deficiency of vitamin D, vitamin C, vitamin A, zinc, protein and albumin was demonstrated. Leg ulcer patients who received nutritional supplements increased the intake of several nutrients and a positive relationship is associated with the wound healing process. A two-sided result whether iron affected the leg ulcer patients is taken into account as some patients showed an overall high iron consumption while some patients were shown to have a severely reduced level of iron in plasma. Conclusion: The results of this literature study gave a clear indication that nutritional intake plays an essential role in the healing of leg ulcers. Connections between various nutritional deficiency states and impaired wound healing are emerging, despite the fact that the research available today is insufficient. Successful results have been demonstrated regarding nutritional supplementation to leg ulcer patients to treat/prevent deficiencies of various nutrients, which resulted in successful wound healing.

Preventing diabetic foot ulcers among patients diagnosed with diabetes is an important element of care as diabetic foot ulcers present major medical, psychosocial and economic threats. In addition, about 20% of the diabetic foot ulcer cases will ultimately require amputation and cause greater mortality rates. The purpose of this literature review was to evaluate cellphone use to promote diabetic foot care practices among patients with diabetes. Six electronic databases were searched for articles which included text messaging and or phone interventions geared at improving foot care practices. A total of 14 articles dated 2009-2019 met the inclusion criteria and were included in the review. Cellphone use for text messaging and phone calls to advance diabetic foot care practices appears to be promising. Cellphone interventions among clients diagnosed with diabetes were found to have higher adherence with foot examinations, more frequent foot checks, and better overall performance score of diabetic foot ulcer preventive behaviors. This literature review supports cellphone use for text messaging and phone calls to improve diabetic foot care practices. Particularly among populations with health disparities and limited access to healthcare cellphone improves access to care, is uncomplicated and presents a cost-effective approach to improving diabetic foot care practices.

No description available.

No description available.