Hospital-acquired pressure ulcers (HAPUs) represent a significant challenge in the care provided for hospitalized patients. HAPUs impact morbidity, mortality, and quality of life. At the local practice site, the incidence of HAPUs increased in the perioperative setting. The practice-focused question for this project asked if an education program for staff nurses working in a perioperative care setting with high HAPU incidence can advance nurse knowledge regarding prevention, early assessment, symptoms, and treatment of HAPUs. The purpose of this educational project was to develop a pretest and posttest designed education program on HAPU prevention and care for perioperative nurses. The Iowa model was used to guide content development with application of the content to nursing practice, and Watson’s theory of caring was used to align with the organizational core values. Information on the prevention and treatment of HAPUs was obtained from national and international guidelines. A presentation was developed to address the practice guidelines for assessment, prevention, and treatment of HAPUs. A standardized pretest from NetCE was given to 15 nurses and 5 medical assistants prior to the education program and again after the education program. NetCE score results indicated improvement in nursing staff members’ knowledge from 65 on the pretest to 100 on the posttest; medical assistants’ scores increased from 35 to 65. For patients who undergo surgical procedures, the results of this project may improve assessment, prevention, and treatment of HAPUs and thereby promote positive social change because patients have a reduced risk of HAPUs and HAPU-associated complications.

Bakgrund: Det är en lång process för patienterna att behandlas för trycksår. Det är både en psykisk och fysisk utmaning, inte bara för patienterna utan även för anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av att leva med trycksår. Metod: Studien var en litteraturstudie, där totalt åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Databaser som användes var PubMed och Cinhal. Resultat: Litteraturstudien mynnade ut i två huvudkategorier ”Begränsningar i det vardagliga livet” och ”Pendla mellan förtvivlan och hopp”, med totalt fem underkategorier där patientens upplevelse av lidande hade en stor roll. Konklusion: Trycksår leder till ett lidande för patienterna som vårdas. Att leva med trycksår gör upplevelsen komplext och varierar från person till person även om upplevelserna liknar varandra. Sjuksköterskan roll är att fånga upp patientens lidande och lindra detta. / Background: To be treated for pressure ulcers is a long and painful process. It is a challenge physically and psychologically not only for the patients, but also for their related parties.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences related to life with pressure ulcers. Methods: This study is performed as a literature study, based on eight scientific articles. The databases used where PubMed and Cinahl. Results: Two main categories were found “Restrictions in the daily life” and “Bouncing between doubt and hope”. With a total of five undercategories, the main focus seemed to be on the patients experience of suffering.  Conclusion: Pressure ulcers leads to a suffering for the patents. To live with a pressure ulcer makes the experience complex and highly individual, even thou the experiences are mutual to others. The nurse’s roll is to notice the patient’s suffering and relive it.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Background: The population is getting older and the risk of pressure ulcers increases with increasing age. Pressure ulcers have a negative impact on the individuals and the society. The quality of life for individuals with pressure ulcers may be lower than for those without pressure ulcers. Aim: The purpose of the study was to map pressure ulcers in people 65 years or older at three point prevalence measurement in nursing homes in Västerbotten. Design: A quantitative study whit three point prevalence with 8256 participants. Prevalence and chi-2 distribution was analyzed. Methods: Secondary data from 8256 participants collected in the years 2000, 2007 and 2013, from care and nursing homes in county Västerbotten. Data were analyzed with Jamovi. Results: The study showed a prevalence of pressure ulcers of 5% and a association between pressure ulcers and pain that was statistically significant (p <0,001). Conclusion: The study showed a trend of decreasing prevalence of pressure ulcers in nursing homes in Västerbotten during the years 2000 to 2013. However, no conclusion could be drawn if the pressure ulcers were due to pain or vice versa. Specific research is needed on subjects of pressure ulcers and pain.

Orientador: Luciana Patrícia Fernandes Abbade / Resumo: Introdução: Úlceras crônicas de membros inferiores são muito prevalentes. O tratamento local é feito através do uso de curativos específicos e outros produtos tópicos. A utilização destes podem causar dermatite de contato alérgica, aumentando a morbidade relacionada à doença e retardo da cicatrização. Objetivos: Identificar a frequência e principais substâncias alergênicas relacionadas à dermatite de contato nos pacientes portadores de úlceras crônicas nos membros inferiores. Métodos: Estudo observacional, com desenho transversal, realizado em 64 pacientes com diagnóstico de úlcera crônica de membros inferiores ativa ou cicatrizada independente da etiologia. Em todos os participantes foi realizado o teste de contato com a bateria padrão e com os curativos e produtos frequentemente utilizados para tratamento destas úlceras. Foram avaliadas variáveis clínicas e as relacionadas ao teste de contato. Resultados: Eczema peri-úlcera estava presente em 50 pacientes (78,1%). O teste de contato padrão foi positivo em 28 participantes (43,8%), sendo o paraben mix, sulfato de níquel e lanolina as substâncias do teste padrão que mais positivaram. O teste de contato com os curativos e produtos foi positivo em 17 participantes (25,6%) e os principais alérgenos foram, em ordem decrescente: colagenase com cloranfenicol (16%), sulfadiazina de prata (13%) e bota de Unna (6%). Eczema peri-úlcera relacionou-se positivamente com o uso de colagenase e hidratantes. Conclusão: A positividade ao teste... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: Introduction: Chronic leg ulcers are very prevalent and the local treatment is done through the use of specific dressings and other topical products. The use of these can cause allergic contact dermatitis, increasing disease-related morbidity and delayed healing. Objective: To identify the frequency and the main allergenic substances related to contact dermatitis in patients with chronic leg ulcers. Methodology: Observational study, with transversal design, performed with 64 patients diagnosed with active or healed chronic leg ulcers regardless of etiology were included. Patch tests were performed with all the patients, including the standard battery and the dressings and products frequently used on the treatment. Clinical variables and those related to the patch test were evaluated. Results: Peri-wound eczema was present in 50 patients (78.1%). The standard patch test was positive in 28 (43.8%) participants, with paraben mix, nickel sulfate and lanolin being the most positive substances. The patch test with dressings and products was positive in 17 (25.6%) participants and the main allergens were, in decreasing order: collagenase with chloramphenicol (16%), silver sulfadiazine (13%) and Unna's boot (6%). Peri-wound eczema was positively related to the use of collagenase and moisturizers. Conclusion: Positive patch test in patients with chronic leg ulcers is still high and peri-wound eczema, an important comorbidity that delays healing, is at increased risk in patients using ... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

No description available.

Background: Pressure ulcers are a problem that can lead to psychological, economical and physical issues for patients in a community. Pressure ulcers can occur in different settings and home healthcare is one of them. Pressure ulcers can emerge fast on pressure exposed areas of the body and can take a long time to heal. The registered nurses’s nursing work includes preventing and treating pressure ulcers. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses preventive nursing care for pressure ulcers in home health care. Method: A literature review with 10 original articles which was analysed with a manifest content analysis. Result: The analysis resulted in twomain categories and five subcategories. One of the main categories was Nursing based on the profession as an expert with educating the team and team cooperation as subcategories. The other main categories was Nursing with an evidence based practice with skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices as subcategories. Conclusion: To prevent pressure ulcers in patients in home healthcare registered nurses must work with an academic basis where the team gets educated and cooperated. They should also work with an evidenced based practice where skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices are used. / Bakgrund: Trycksår är ett problem som kan leda till en psykisk, ekonomisk och fysisk skada för patienter i samhället. Trycksår kan uppstå i olika sammanhang där hemsjukvård är en av dem. Trycksår kan uppstå fort på tryckutsatta kroppsdelar och kan ta lång tid att behandla. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår det att förebygga och behandla trycksår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan förebygga trycksår. Metod: En litteraturöversikt med 10 originalartiklar och data analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategori var omvårdnad utifrån professionen som expert med subkategorierna utbilda teamet och samverka i team samt omvårdnad utifrån evidens med subkategorier hudbedömning, riskbedömning och lägesändring och tryckavlastande hjälpmedel. Slutsats: För att förebygga trycksår hos patienter inom hemsjukvården bör sjuksköterskor arbeta med omvårdnad utifrån professionen som expert där teamet utbildas och samverkar. Det bör även arbeta utifrån evidensbaserade åtgärder med hjälp av hudbedömningar, riskbedömningar och lägesändringar samt tryckavlastande hjälpmedel.

Sammanfattning Bakgrund: Trycksår innebär ett sår som utvecklats när huden eller vävnaden exponeratsför ett långvarigt tryck eller skjuv och till följd av detta minskar syretillförseln till detskadade området. Några riskfaktorer för att utveckla trycksår är nedsatt hudkvalitet,försämrat/sänkt allmäntillstånd, immobilitet och nutritionsproblem. Inom hälso- ochsjukvården drabbas patienter årligen av vårdskador och av dessa är cirka 8%vårdrelaterade trycksår. Detta orsakar stort lidande för patienten, förlängda vårdtideroch höga kostnader för samhället.Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta preventivt med trycksår inomslutenvård Metod: I resultatet inkluderades 9 kvalitativa studier samt en multimetod studie somsöktes fram och sammanställdes efter sökning i databaserna PubMed och Cinahl.Studierna analyserades sedan av en tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: Resultatet utformades av tre huvudrubriker samt tre underrubriker. 1)Organisatoriska och personliga faktorer som påverkar trycksårspreventionen medunderrubrikerna tidsbrist och konkurrerande prioriteringar, ledning samtkommunikation och kunskap. 2) Patientutbildning, delaktighet och anhöriga. 3)Teamarbete till övrig profession. Slutsats: Resultaten visade att sjuksköterskor var medvetna och villiga att arbeta medatt förebygga trycksår, men att de upplevde hinder såsom tidsbrist,kommunikationsbrister och kunskapsluckor. Stöd från ledning och engagemang frånpatienter och anhöriga framhålls som viktiga komponenter för ett välfungerande ochpatientsäkert arbete där utbildning ansågs vara en lösning till att skapa mer delaktighet.Sjuksköterskor upplevde att förutsättningarna för ett bra trycksårspreventivt arbete varbegränsade men att ett starkt ledarskap, gott samarbete och ökad kompetens skullekunna främja förebyggandet av trycksår och leda det framåt.

Bakgrund Trycksår är en komplikation som kan uppstå när hud förskjuts mot underliggande vävnad i kombination med tryck. Anledningen tros bero på kunskapsbrist samt hög arbetsbelastning vilket kan resultera i ett lidande hos patienter som blir långliggande inom slutenvården. Syfte Syftet var att belysa åtgärder för att förebygga trycksår inom slutenvården. Metod Examensarbetet skrevs som en litteraturöversikt baserat på 20 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2017–2022. Artiklarna har granskats med stöd av granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Fribergs analysmodell användes vid tolkning och analysering av resultatet för litteraturöversikten. Resultat Det finns olika typer av trycksårförebyggande åtgärder för att förebygga trycksår. Några exempel är; riskbedömning, trycksårsförebyggande material, hudbarriär och kontextuella faktorer. För att åtgärderna ska utföras på ett adekvat sätt bör sjuksköterskor ha uppdaterad kunskap och utbildning inom området trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats Att göra riskbedömningar och använda SEM-skannern i tidigt skede hos patienter inom slutenvården kan ses som grunden för att tillämpa rätt trycksårsförebyggande åtgärd till varje unik patient. / Background Pressure ulcers is a medical complication which appears when skin shifts against underlying tissue whilst under pressure. The origin of pressure ulcers seems to be lack of knowledge and high workload in healthcare personnel. The result of which leads to suffering to patients in institutional care. Aim The purpose is to highlight measures for preventing pressure ulcers applicable in inpatientcare. Method This thesis was written as an literature review based off 20 scientific publications. The articles was obtained from databases PubMed and CINAHL and was published between 2017–2022. The publications has been reviewed using templates for qualitative and quantitative studies. Fribergs analyzing model was used when interpreting and analyzing the result. Results There are different types of measures to prevent pressure ulcers in institutional care. Some of them are; risk assessment, pressure relieving material, skin barriers but also contextual factors. To ensure the adequate of the preventive measurements the caregivers should have updated knowledge and education in the subject. Conclusions The use of risk assessments and SEM-scanning of patients in institutional care in an early stage is the foundation for choosing the right preventing measurements and treatment to each and every patient.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.