Uppsatsen avhandlar hur Försvarsmakten kan försörjas med färska livsmedel under en längre säkerhetspolitisk kris. Syftet med uppsatsen är att utreda vad som krävs för att försörjning av färska livsmedel till Försvarsmakten ska fungera, då samhället utsätts för stora påfrestningar inom livsmedelsförsörjningen under en långvarig säkerhetspolitisk kris. Inledningsvis har styrande dokument avseende livsmedelsförsörjning och vilka krav som våra folkvalda ställer på den svenska försörjningsberedskapen avseende färska livsmedel studerats för att skapa en bakgrund till problemställningen. Inhämtningen av empiri har skett genom intervjuer med nyckelpersoner inom Försvarsmakten, Livsmedelsverket och MSB samt en genomförd workshop med delvis samma aktörer samt från Försvarshögskolan. Empirin från intervjuer och workshop har analyserats genom en grounded theory-ansats och sammanförts till en sammanställd empiri. Den sammanställda empirin diskuteras mot vald referensram; Ledning av försörjningskedja, Designa effektiva organisationer, Krishantering samt ett mer nutida exempel; Coronakommissionens slutbetänkande. Det resultat och slutsatser vi kommit fram till är: En tvärfunktionell ledning över Sveriges försörjningsnätverk avseende livsmedel behöver tillsättas Underhållssäkerhetsnivåer i försörjningskedjan behöver fastställas och ett svenskt livsmedelskoncept behöver skapas Livsmedelssektorn behöver åläggas att tidigarelägga den svenska livsmedelsberedskapen Livsmedelspersonal, -transportresurser och -anläggningar behöver krigsplaceras. Kraven på näringslivet och den svenska befolkningen behöver tydliggöras och kommuniceras Försvarsmakten behöver öka mängden personal som omsätter deras hållbara livsmedel Sveriges internationella samarbeten behöver stärkas Avslutningsvis lämnas ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, MSB, livsmedelssektorn (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt) och Försvarshögskolan.

Inom tillverkningsindustrin präglas ständig utveckling och förbättringsarbete, speciellt när det kommer till produktionsavdelningen, som är hjärtat för verksamheten. Det är här produkterna vi konsumenter drömmer om visualiseras, definieras och förbereds för att komma till liv. Företagen är därför i mån av att ha en produktion som producerar konkurrenskraftigt i en hög hastighet, men också resurssnålt och tillförlitligt. Teknisk tillgänglighet är det nyckeltal som beskriver huruvida verksamhetens utrustning lever upp till sina förväntningar och är idag ett av de vanligaste nyckeltalen som används inom industrisektorn. Nyckeltalet är en procentsats som beskriver den andel av organisationens utrustning som är tillgänglig under den planerade produktionstiden, och används för att kunna mäta utrustningens prestation men också för att kunna prediktera och förebygga produktionsstopp. I denna studie så har vi beräknat den tekniska tillgängligheten på ett utav Scanias monteringslinjer genom att beräkna maskinernas MTBF och MTTR med hänsyn till seriella och parallella sammankopplingar. I resultatet framgår det att tillgänglighets förluster enkelt kan undvikas genom att använda sig utav redundans samt att enstaka maskiner bristfälliga prestation kan dra ner det slutgiltiga resultatet på grund av maskinernas seriella sammanslutningar till varandra och på så vis göra resultatet missvisande. Vidare kan man dra slutsatsen att värdefull information som kan användas för strategiskt beslutsfattande inom produktionsavdelningen inte nödvändigtvis utvinns ur den tekniska tillgängligheten utan istället av dess byggstenar MTTR och MTBF.Dessa nyckeltal kan användas för att validera organisationens underhållsstrategier, samt för att prediktera och förebygga maskinhaverier. I Scanias fall är tillgängligheten på den avdelningen som studien baserats på så pass hög att det inte riktigt finns rum för förbättring som kan uppnås på personalnivå, och eventuella mål om förbättringar kan kännas långsökta. Som en lösning till detta kan man se över att istället titta på MTBF och MTTR med avseende på samtliga maskiner av samma typ istället för att titta på de individuella. Detta för att få ett medelvärde som representerar maskintypens genomsnittliga presentation på avdelningen. Genom detta så får man en siffra som personalen på underhållsavdelningen kan vara med och påverka denna siffra på en daglig eller veckobasis istället för 6 månaders period. / The manufacturing industry is characterized by continuous development and improvement work, especially when it comes to its production department which is the heart of the business. This is where the products we consumers dream of are visualized, defined, and prepared to come to life. The companies are therefore subject to having a production that produces competitively at a high speed, but also resource-efficient and reliable. Technical availability is the key figure that describes whether the company's equipment lives up to its expectations and is today one of the most common key figures used in the industrial sector. The key figure is a percentage that describes the proportion of the organization's equipment that is available during the planned production period and is used to measure the equipment's performance but also to predict and prevent production stoppages. In this study, we have calculated the technical availability of one of Scania's assembly lines by calculating their machines MTBF and MTTR with regard to serial and parallel interconnections. The result shows that availability losses can easily be avoided by using redundancy and that individual machines' poor performances can reduce the final result due to the machines' serial connections to each other. Furthermore, it can be concluded that valuable information that can be used for strategic decision-making within the production department is not necessarily extracted from the technical availability but instead from analyzing its building blocks MTTR and MTBF. These key figures can be used to validate the organization's maintenance strategies, as well as to predict and prevent machine breakdowns. In Scania's case, the availability of the department on which the study is based is so high that there is not really room for improvement that can be achieved at staff level, and any goals for improvement may feel far-fetched. As a solution to this, you can instead look at MTBF and MTTR with respect to all machines of the same type instead of looking at them individually. This will get you a value that represents the machine group's average performance in the department. With this you will get a figure that the staff in the maintenance department can be involved in and influence on a daily or weekly basis instead of a 6-month period.