<p>Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där <em>alla</em> <em>elever</em> utvecklar kunskap och språk.</p>

<p>Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes.</p><p>Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.</p>

<p>This paper is a study with two different aspects, with a main focus of the match factory in Jönköping. The first aspect is about how the work situation for children looked like in the match factory during the 1900 - century. The children´s work history over time, the children’s workday and life situation on the factory and outside is described in this paper. The second aspect in this paper is about how the pupils learn about their local history in the 3 and 4 grade. Do the teachers learn their pupils about the factory or not when they study their local history. If they do not, what causes have the teachers mentioned. Answers are too found in this paper.</p><p>The material concerning the questions if the match factory used children as workers in their production have I received from a visit on the match factory museum and from an interview with the manager of the museum. The manager also helped me find the material and he gave some information where to find more material as well. An interview with teachers in third to fifth grade in schools in and around Jönköping was the main thing in the second material study. The interview contained questions about how the teachers teach their pupils about local history and if they use the match factory in Jönköping as a complement to the education.</p><p>The study showed a lot of different perspectives of how teachers in and around Jönköping have chosen to or not to involve the match factory in the teaching of the local history of Jönköping. The study also show that the environment for young children during this time was very harsh. They had to work almost as much as older people with the same burden but for just a third of the salary, all because of the factory owner´s will to earn as much money as possible.</p>

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära. I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige. Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar. Den forskning som finns tillgänglig idag räcker inte för att ge en rättvis bild av om åldersintegrering i våra svenska skolor gynnar eller missgynnar eleverna.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar. Dessutom har jag gjort två enkäter. En enkät med elever för att se hur de idag använder sin skolgård, och hur de skulle vilja att den såg ut. Den andra enkäten riktade sig till lärarna. Vad tycker de om skolgården, hur skulle skolgården kunna förbättras och till sist hur de använder skolgården i sin undervisning. Jag har kommit fram till att en skolgård kan se ut nästan hur som helst. Det viktiga är att den är varierad och att eleverna känner att de kan påverka utseendet av sin skolgård, sedan spelar det inte så stor roll om den består av hembyggda enkla lekredskap eller färdigköpta mer avancerade. Man ska ha lust att vara på skolgården!

Jag har valt att närmare studera vad klassläraren kan göra för att underlätta inlärningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frågeställningar gick ut på vad man kan göra för dessa elever när det gäller undervisning, klassrumsmiljö och underlätta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förändringarna i undervisning och klassrumsmiljö påverkar övriga elever. Därför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels två speciallärare och dels två klasslärare. Sedan har jag sammanställt intervjuerna och jämfört dem med varandra och med litteraturen. Min slutsats blir att när det gäller klassrumsmiljön är det få förändringar som man gör och att dessa inte har någon negativ inverkan på elever utan diagnos. När det gäller förändringar i undervisningen är det fler förändringar som man vidtar, men det verkar inte heller ha någon negativ påverkan på elever utan diagnos. Samspelet mellan eleverna kan underlättas om man får berätta för kamraterna och deras föräldrar om funktionsnedsättningen och att man arbetar med samhörigheten i gruppen. Att en vuxen finns med på rasten för att kontrollera orsaker till ev konflikter är också lämpligt.

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi. Studiens resultat visar att lärarna använder flertalet av de strategier som enligt aktuell forskning bidrar till att väcka och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskap och kemi. De använder sig dock av dessa strategier i olika grad och lägger olika stor vikt vid deras betydelse för intresseväckande och motiverande undervisning. Det handlar dels om individuella olikheter, men också olikheter relaterade till hur lång yrkeserfarenhet läraren har. I viss mån kan dessa olikheter även relateras till huruvida läraren har kemi som huvudämne ellev ej. Olikheter relaterade till huvudämne är dock inte desamma över lärargrupper med olika lång yrkeserfarenhet.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också. I intervjustudien, som bygger på intervjuer med åtta aktiva lärare, framkommer att lärarnas motiveringar för att använda skönlitteratur i undervisningen rimmar väl med de som återfinns i den didaktiska litteraturen. Lärarnas motiveringar tycks dock vara mer erfarenhetsbaserade än teoriförankrade.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.