Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities. Gains of learning through outdoor activities and thus using different learning styles are summarized. I can see that all of the teachers in my interviews would like to have more of outdoor mathematic. / Syftet med det här arbetet är att titta på hur mycket utomhuspedagogik som används i förskoleklasser och i de lägre årskurserna på grundskolan. Jag har valt att använda intervjuer för att få reda på det. Mina intervjuer gjorde jag på fem olika skolor i Karlskoga, med lärare i förskoleklass och i skolår ett och två. Jag har inriktat mig på vilka positiva effekter det finns med utomhusaktiviteter. Jag tar också upp några av förutsättningarna som de lärare jag intervjuat anser att bör finnas med för att det ska vara genomförbart. Vinsterna med utomhusaktiviteter och sålunda vilka olika inlärningsstilar man tillgodoser är sammanfattade. Jag kan se att alla de pedagoger som jag har intervjuat vill ha mer matematikundervisning förlagd utomhus.

Mitt syfte med det här arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlärningssituation i matematik och se under vilka förutsättningar de själva tror att de lär sig bäst. Studien genomfördes med hjälp av 175 enkäter som delades ut på en gymnasieskola i Västergötland. De svarande tillhörde olika program och olika årskurser, och enkäten hade dels frågor med fasta svarsalternativ och dels några ganska öppna frågor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat: - att de flesta elever tror att det är viktigt att öva många gånger på samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta. - att det finns en svag positiv korrelation mellan använd tid till läxläsning i matematik och betyg i matematik även om kausaliteten är oklar. - att det finns en stark önskan hos många elever om förståelse av matematikstoffet. / My aim in with this work was to examine a group of students at a secondary school and their thoughts about the teaching context in mathematics, and to see under which circumstances they self believe they learn the best. The study was accomplished with the help of 175 questionnaires, which were given to students of an upper secondary school in Västergötland. The respondents represent different categories of studies and different levels, and the questionnaire included both questions with fixed answer alternatives and a few quite open questions. The result of the survey can be summarized with: - that most students thinks that it is necessary to exercise many times with the same type of assignments in mathematics; above all the girls’ responses emphasized this. - that there is a slightly positive correlation between time spent on homework in mathematics and the grade in mathematics, even if the way of causality is unclear. - that there is a strong wish among many students to understand the mathematic topic.

Syftet med denna uppsats är att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lärare och elever i gymnasieskolan. I dagens näringsliv så vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta så används exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir därför viktigt/nödvändigt för dagens gymnasieelever att vara väl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg. Enligt skolverket, (2002) så skall mål i kursplanen i ämnet matematik i gymnasieskolan sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller. Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjälplig för att främja inlärningen och höja elevernas motivation. I våra exempel har vi utgått ifrån att lärare skall kunna använda sig av dessa exempel utan någon större förberedelsetid. Läraren kan välja om han vill använda exemplen så som de är eller förändra exemplen. Det är också meningen att exemplen skall kunna fungera så att läraren ger i uppgift till eleverna att de skall bygga upp exemplen från grunden. De framtagna exemplen anser vi vara en värdefull tillgång inom den laborativa matematiken i gymnasieskolan. / The aim of this essay is to construct a number of pedagogical examples in Excel to be used by teachers and students in Upper Secondary school. In today’s trade and industry the wish is to reach as short developmental phases as possible for new products. To make this possible, Excel for example, and real scenarios can be used. Therefore it is important/necessary for today’s students at Upper Secondary school to be familiar with these developmental tools. According to the National Swedish Agency for Education, the goal to strive for in the syllabus for Mathematics at Upper Secondary school is: ”The school should in its teaching in Mathematics, strive for helping the students develop their knowledge about how Mathematics is used within information technology, and also how information technology can be used while working with solution of a problem to illustrate mathematical connections and to examine mathematical models.” We mean that computer-aided education could assist in the student’s education to support learning and motivation. Our examples assume that teachers should be able to use these examples without any further preparation. The teacher can choose if he/she prefers to use the examples as made up, or if they want to change them. The purpose is also to make it possible for teachers to give students as an assignment to construct the examples from scratch. The constructed examples should, according to us, be used as a valuable supply within the laboratory mathematics in Upper Secondary school.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Och den viktigaste faktorn för att undervisningen skulle lyckas var att eleverna skulle vara delaktiga, intresserade och aktiva hela tiden.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten. Det verkar som de elever som arbetat med NTA har utvecklat ett större intresse för teknik och naturvetenskap. Slutsatsen har till stor del kunnat dragits utifrån elevernas gymnasieval.

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på. Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning? Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet. Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: - Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen? - Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära. Syftet med samtalen är främst att utveckla elevernas matematiska förståelse. Samtalen ger också möjlighet för eleverna att samarbeta och förklara för andra hur de tänker. Lärarna beskriver att de i samtalen kan få en uppfattning om elevernas tankar och förståelse. Av lärarnas beskrivningar av sin roll i samtalen i matematikundervisningen framgår det att de intar olika roller i olika samtalssituationer. Dessa olika roller är leda, lyssna, undervisa och uppmuntra.

No description available.