Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna. • Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare. • En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen. • De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat.

Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ”en-till-en”. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ”en-till-en”-miljö. Syftet är att bidra med en didaktisk inriktad studie inom det förhållandevis nya forskningsfält som ”en-till-en” utgör. Mer konkret har jag riktat min uppmärksamhet mot vilka kvalitativt skilda användningssätt som kan skönjas i lärares beskrivningar av hur den digitala tekniken används i undervisningen samt hur detta kan relateras till undervisningens syfte och innehåll. Genom enkäter har jag tagit del av lärares beskrivningar av sina mest lyckade arbetsmoment där datorn har utgjort en väsentlig del för arbetsmomentets genomförande. För att resonera kring dessa svar utifrån kvalitativt skilda användningssätt har jag utgått från Ruben R. Puenteduras SAMR-modell. Resultatet av studien visar att alla nivåer i SAMR-modellen är representerade i det empiriska materialet, men att en övervägande del av arbetsmomenten kan räknas till de lägre nivåerna i modellen. Beträffande undervisningens syfte och innehåll har jag tagit min utgångspunkt i ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne”,”analysämne” och ”diskussionsämne” för att analysera studiens empiriska material. Enligt min tolkning återfinns alla ämnesuppfattningar i materialet. Genom att jämföra resultatet av dessa två analyser kan jag konstatera att alla nivåer av SAMR-modellen finns representerade inom de moment som kan härledas till ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne” och”analysämne”. Detta tolkar jag som ett tecken på att samma undervisningsmål kan uppnås med olika former av teknikanvändning. De arbetsmoment som kännetecknas av ämnesuppfattningen ”diskussionsämne” karakteriseras av de högre nivåerna av teknikanvändning i SAMR-modellen. Således kan datorer och digital teknik ha en förhållandevis liten betydelse för undervisningens genomförande i vissa fall, medan den i andra fall spelar en ytterst betydelsefull roll för undervisningens innehåll och syfte.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka användningen av spel i skolundervisning. Den är genomförd som en systematisk forskningsöversikt där information samlats in via vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultaten kommer ifrån frågeställningar gällande hur spel kan implementeras i undervisningen, hur bra spel för lärande designas och vilka effekter spelbaserat lärande har hos eleverna. För att göra detta användas tre teoretiska perspektiv som belyser olika delar av frågeställningarna. Det första är Gees Affinity Spaces som behandlar den sociala miljön för lärande. Det andra är Amorys Game object model version II vilket behandlar designen av bra spel för lärande. Det tredje perspektivet är Illeris lärandeteori som belyser hur lärande sker. Forskningsöversikten mynnar ut i resultatet att spelbaserat lärande kan vara något användbart eftersom det ökar elevens engagemang och motivation, men att implementering av spel i skolverksamheten har ett flertal utmaningar gällande skolans struktur och lärarens arbete. Vidare framkom det att design av spel för lärande kräver att elevens behov och kunskapsmålen tas i beaktning. Dessa resultat leder till slutsatsen att spelbaserat lärande är effektivt för elevers utveckling men att detta kräver specialkompetenser hos läraren.