Kunskapen gällande hur det upplevs att vara ung vuxen och samtidigt ha en reumatisk sjukdom är begränsad. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån individens eget perspektiv försöka fånga in och beskriva olika psykologiska aspekter av att vara ung vuxen och samtidigt ha reumatism, i en svensk kontext. Studien utfördes på sju reumatiker i åldern 18-40 och datainsamligen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analysen följde ett induktivt tematiskt mönster. I studien identifierades bland annat initiala svårigheter att acceptera sin sjukdom, oförståelse och okunskap från omgivningen, upplevelser av att bli misstrodd, ifrågasatt och inte tagen på allvar, depressiva känslor, sömnlöshet, panikångest, självmordstankar, skuldkänslor, ovilja att ta plats med sin sjukdom, energibrist som begränsar livet, oro inför framtiden, ökad förmåga att uppskatta små saker och en bättre förståelse för andra som är sjuka. Detta resultat indikerar att en reumatisk sjukdom inte bara kan få fysiska utan också ett flertal psykologiska konsekvenser.

BAKGRUND: Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning. De flesta insjuknar i unga år 15-35 år. SYFTE: Syftet är att beskriva hur det är för unga vuxna personer att leva med schizofreni. METOD: Litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) modell med kvalitativ ansats. 11 vetenskapliga artiklar granskades. RESULTAT: Analysen resulterade i följande sex teman, (1) Hallucinationer skapar förvirring (2) En oförutsägbar kropp (3) Stigma skapar tillbakadragenhet och isolering (4) Behandlingens sidoeffekter (5) Att lära sig att leva med sjukdomen (6) Det sociala samlivets betydelse. Vid insjuknande i schizofreni väcks ofta tankar av rädsla, skuld och skam. Många upplever att biverkningarna ofta är värre än symtomen. Relationer är värdefulla och ger trygghet. Det framkommer också att individerna kan hitta effektiva verktyg att lära sig leva med sjukdomen. KONKLUSION: Med ökad förståelse för att sjukdomen drabbar individens existens och omvärld, finns förutsättningar att minska lidande. Det är betydelsefullt att individen hittar strategier för att hantera sin sjukdom och underlätta hälsa. All behandling bör ske i samråd med personen som drabbats av psykisk sjukdom.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare. Frågeställningarna handlade om vilka faktorer som påverkar valet av diet och vilka påverkansfaktorer förespråkare för populära dieter använder sig av vid marknadsföring. Tidigare forskning om dieter och matvanor visar att det finns “medicinska”, “sociala” och “kulturella skäl” som påverkar matvalen, men även andra faktorer som vi har kategoriserat som “personliga” och “övriga skäl”. Metoderna som användes till denna uppsats har varit enkätstudie och kvantitativ textanalys. Urvalet till enkäten har varit ett obundet slumpmässigt urval där populationen var studenter på Högskolan i Gävle. Resultatet från enkäten visar att det fanns sex stycken signifikanta påverkansfaktorer hos studenterna. Dessa var följande: “uppnå specifika mål”, “bli piggare”, “träning”, “bra argument för att dieten fungerar”, “tillgång och utbud” och “gå ner i vikt”. Resultatet från textanalysen visar att de påverkansfaktorer som de populära dieterna använder sig mest av är följande: “förebygga sjukdom eller av medicinska skäl”, “gå ner i vikt” och “bra argument för att dieten fungerar”.

Bakgrund: Idag har smartphones har vuxit fram till att bli nyckelkomponenter inom utbildning och underhållning, samtidigt som det är ett bra verktyg för att kommunicera med vänner och på så sätt främja den psykiska hälsan. Smartphones har också utvecklats så de kan användas som medel för att främja den fysiska hälsan hos individer. Syfte : Syftet var att beskriva hur unga vuxna (18-25 år) upplever hälsofrämjande mobilapplikationer som medel för att främja hälsan. Metod : För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsdesign med intervjuer. Informanterna bestod av åtta studenter från en Högskola i sydvästra Sverige. Informanterna fick besvara ett tiotal frågor utifrån en frågeguide. Datan samlades in genom snöbollsteknik och det färdiga resultatet framställdes i kategorier med tillhörande underkategorier. Resultat : Resultatet presenterades utifrån följande kategorier: Ökad motivation till  hälsofrämjande aktiviteter , Ointresse för teknik och media och Bristande kunskap och behov med tillhörande underkategorier; Inre motivation samt Yttre motivation. Ointresse och För komplicerat , och slutliget Kunskapskälla och Bristande behov. Informanterna uppgav att det fanns ett ointresse för mobilapplikationer som medel för att främja hälsan, istället fick de motivation och kunskap från sin sociala omgivning samt internet. Implikation : Genom att applicera användarnas åsikter om att förenkla innehållet samtidigt som vidare forskning sker, kan också användandet av mobilapplikationer som hälsofrämjande medel, öka om applikationsutvecklarna lyckas möta användarnas behov.

Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. / Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health

Blyghet har sedan länge ansetts vara ett statiskt personlighetsdrag som bör botas. I och med den senare socialpsykologiska forskningen inom området har en alltmer mångfacetterad bild etablerats som betonar de interaktionella processerna bakom fenomenet. Eftersom att den tidigare forskningen främst har studerat barn och ungdomar visade sig ämnet vara relativt outforskat vad gäller unga vuxna och deras relation till blyghet. Syftet med uppsatsen tar avstamp i den socialpsykologiska uppfattningen av vad blyghet är och syftar därmed till att skildra hur blyga unga vuxna upplever sin blyghet och bemöts i en värld som premierar social utåtriktning. Kring detta syfte har följande frågeställningar formulerats; Hur formas upplevelsen av blyghet i mellanmänskliga relationer och hur påverkar samhällets normer unga vuxnas upplevelser samt hantering av blyghet? Empirin består av data från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka skapades och tolkades med hjälp av en fenomenologisk ansats. Vidare har resultatet analyserats mer ingående med analytiska verktyg från framstående teoretiker inom symbolisk interaktionism. Dessa var Anthony Giddens, Herbert Blumer, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild, George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Resultatet visar att samhällets värderingar, normer och ideal har en inverkan på unga vuxnas hantering av blyghet, dess sociala samspel med andra samt den allmänna synen och acceptansen gentemot blyghet. Samtliga av dessa aspekter visar sig i sin tur påverka upplevelsen av blyghet och påvisar hur blygheten skapas i mellanmänskliga relationer. Nytillkomna fynd inom ämnesområdet kom att bli maktförhållanden och kulturella skillnader. Utöver detta presenterar studien flera positiva aspekter av blyghet vilka bidrar till ett förnyat meningsskapande av ämnet.

<p>Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.</p>

<p>Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen. Vad klienten ser av psykologen: Psykologen som professionell, Psykologen som person, Psykologens kön, Psykologens ålder. Vad klienten gör och inte gör: Att få prata med någon, Att bli lyssnad på, Ta upp saker till ytan, Sånt man helt enkelt inte pratar om. Vad psykologen gör och inte gör: Ge feedback, Ge sammanhang i livet, Tystnad. I terapirummet: Att bli sedd och bekräftad, Samspel, Rummet. Utanför terapirummet: Hemläxor, Avslut. Det informanterna upplevde hjälpte dem mest var att få prata med en utomstående person som kunde hjälpa dem att komma vidare. Det som uppfattades som mest negativt var ifall psykologen var alltför tyst och passiv. Tystnaden i sig beskrev de som väldigt besvärande, vilket är ett nytt fynd i förhållande till tidigare forskning.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma (<em>obesitas</em>) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.</p><p><strong>Metod:</strong> En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies.</p><p><strong>Methods: </strong>A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.</p>