This is a case study about the effects that disasters have on social work. The case in question is the fire in Berga village, Kalmar, which took place the 12: th of October 2011. The aim of this study is to describe the ways in which Kalmar worked crime preventive towards young people before the fire and after. The study also aims to specify if, and how the disaster affected the crime preventive work with young people. In this study we define the fire like a disaster and disaster has the ability to create changes in policy. The study is based upon six interviews with respondents whom are working with young people or crime prevention and whom are interviewed in their professional capacity. The result had been analyzed using a policy typology and in terms of crime preventive efforts. The study shows that few changes has occurred due to the fire in question.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar. På grund av olika uppsättningar av sårbarhetsfaktorer är risken att utveckla en depression olika från ungdom till ungdom. I resultatet framkommer att sårbarhetsfaktorer interagerar på olika plan och tillsammans bidrar till förhöjd känslighet hos ungdomar. Trots kunskap om vilka sårbarhetsfaktorer som är mest betydelsefulla för ungdomsdepression samt ökad förståelse för interaktionsmönster dem emellan finns fortfarande svårigheter att precisera depressionsetiologin samt kartlägga övergripande mönster för exakt hur detta samspel går till.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera betydelser och föreställningar av oskuld bland unga på ett nätforum för att försöka förstå hur dessa ter sig. Materialet, vilket består av utvalda foruminlägg, inhämtas genom dolda observationer och bearbetas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen behandlar ämnet oskuld i relation till ungdomar, sexualitet, normer och Internet. Studien begränsas till ett nätforum för unga och det är endast de åsikter och tankar som cirkulerar i det virtuella rummet som behandlas i uppsatsen. Inom det ungdomsfokuserade sociala arbetet upplever många socialarbetare en osäkerhet i att bemöta funderingar kring sexualitet och vår förhoppning med denna uppsats är att försöka bredda synen på oskuld och sexualitet bland ungdomar. Vår intention är inte att hitta ett ”rätt svar” eller en entydig innebörd utan vi vill belysa begreppets komplexitet. Det studien kommer fram till är att oskuld är ett svårdefinierat och mångtydigt begrepp som kan tänkas ha lika många betydelser som det finns människor på jorden.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

No description available.

Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol. Resultatet visar att ungdomar upplever grupptryck gällande alkoholintag oberoende av om de själva druckit eller inte och indikerar också att ungdomar som dricker alkohol upplever ett högre grupptryck när det gäller alkoholintag jämfört med ungdomar som inte dricker alkohol. Denna studie bidrar till att fylla igen delar av den kunskapslucka som finns angående ungdomars alkoholkonsumtion och upplevt grupptryck men det krävs dock mer forskning för att visa hur och när grupptrycket utövas.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning är ett väldigt intressant område, då alla människor står inför de valen någon gång i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som påverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen kring ungdomars tankar angående framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som främst påverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förståelse för hur elever som läser sista året på samhällsvetenskapliga programmet tänker kring sina utbildnings- och yrkesval. Det var sammanlagt nio respondenter som intervjuades. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar ungdomarnas utbildnings- och yrkesval, både samhället, sociala medier, den sociala omgivningen och respondenternas syn på sig själva. Samhällets påverkan ses som en av de viktigaste faktorerna, precis som den sociala omgivningen, då det är dessa som påverkar utfallet av utbildning på akademisk nivå. Den sociala omgivningen så som föräldrar, vänner och bekanta är de som har den största inverkan i ungdomars olika val. I och med att det är de som står ungdomarna närmast, och innefattar deras bekvämlighetszon, är det dessa människor som har den största inverkan på ungdomars tankar, idéer och val. När ungdomar står inför valet av utbildning och yrke, tenderar de att ifrågasätta sin egen förmåga, på så sätt att de identifierar sina egna kunskaper och vad de själva anser sig vara bra på. Det medför även att intressen, mål och den egna personligheten måste kompromissas, för att hitta ett slutgiltigt val som känns tillfredsställande. Resultaten visar med andra ord att det både är samhället, människor i deras omgivning och de själva som är de avgörande faktorerna som påverkar och inspirerar dem inför deras framtida utbildning- och yrkesval.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet. De visar också på hur fragmentariskt forskningsfältet är. Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper, intervju och viss deltagande observation. De slutsatser som dragits är att elever och lärare på det estetiska programmet har olika definitioner av vad kreativitet är. Dessa olika definitioner tycks dock närma sig varandra under de tre år eleverna vistas på programmet. Både elever och lärare påverkas i allra högsta grad av den ämneskonception som de upplever att samhället och den övriga skolan bär på.

Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos ungdomar. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på sexton vetenskapliga artiklar som sammanställdes. I resultatet framkom fem teman; Kön, Missförhållande i den sociala miljön, Historia av ett självskadande, Negativ självbild samt Alkohol, droger och rökning. Fler kvalitativa studier kring ungdomars upplevelser av vården samt upplevelser och tankar kring sitt självskadebeteende skulle vara önskvärt för att öka förståelsen för problematiken.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen säger om reklams påverkan på ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frågeställningarna. Det finns också en politisk aspekt där det undersöks hur politiken ställer sig i förhållande till vad forskningen säger och om politiken presenterar några lösningar. Ungdomar i åldrarna 13-19 år har varit huvudfokus. Mitt syfte är Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning på området diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller. Även om forskning kan föreslå lösningar på problemet kring hur stereotypa könsroller förmedlas och påverkar unga, ligger det även nära till hands att se vad politiken säger om detta. Till detta har mina frågeställningar varit: Hur diskuterar forskning ungdomar och deras förhållande till reklam? Hur anser forskning på området att reklam påverkar ungdomars bild av könsrollerna i samhället? Vilken typ av forskning ligger till grund för politiska diskussioner på regerings- och riksdagsnivå och vad ger detta för lösningar. Undersökningen konstaterar att reklam påverkar, forskning på området är dock inte överens om på vilket sätt och om det är en positiv eller negativ påverkan. Ungdomarna själva anser sig kunna tolka reklamens underliggande budskap, vissa forskare framhäver dock ungdomar som inkompetenta och en grupp som måste skyddas från den könsdiskriminerande reklamen samt att reklam återskapar gamla könsroller. Även här finns det en oenighet och andra forskare tillskriver ungdomar egenskaper vilket gör att de tolkar reklam bättre än många vuxna då de är uppväxta i dagen mediebrus. Väldigt få lösningar på problemet presenteras och det försök som riksdagspolitiken gjort röstades ned och sen dess har debatten ebbat ut.