Tidigare forskning inom missbruksområdet visar på en del skillnader gällande synen på missbrukande män och kvinnor. Skillnader i missbrukets uttryck benämns, liksom lämplig missbruksbehandling och påverkansfaktorer i strävan att bli drogfri. Tidigare forskning på området visar även på hur viktigt det är med kunskap om de bakomliggande strukturer som skapar skilda förväntningar och därmed olika förutsättningar mellan män och kvinnor som har ett missbruk. Om denna kunskap och förståelse saknas finns risken att socionomer i mötet på grund av stereotypa föreställningar förbiser individer som avviker från dessa föreställningar. Studiens syfte är att undersöka socionomers upplevelser av sitt bemötande av unga kvinnor och män som använder droger för att se om det praktiska sociala arbetet återspeglar de uppfattningar som existerar i samhället gällande konstruerade förväntningar på män och kvinnor. Bemötandet av ungdomar som använder droger och konstruktioner av kön är i fokus då det idag saknas forskning som undersöker det. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ett genusperspektiv och konstruktioner av kön är centralt. Detta är en kvalitativ intervjustudie och författarna har genomfört intervjuer med tio socionomer verksamma inom olika delar av det sociala arbetets fält. Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Studiens resultat visar att socionomerna har olika tillvägagångssätt för att bemöta ungdomar lika oavsett kön men efterfrågar mer kunskap om genus då en genusmedvetenhet beskrivs som viktig. Det behövs konkreta strategier som kan appliceras i mötet med den unga samt att kunskap om genus påverkan behöver uppmärksammas i såväl socionomutbildningen som på arbetsplatser i det sociala arbetet.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat markant de senaste åren och situationen är allvarlig. Barn med övervikt och fetma löper större risk att utveckla bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, men även självkänslan och självförtroendet påverkas negativt. Flera olika faktorer interagerar i utvecklingen av fetma hos barn.. Det handlar om arv, fysisk inaktivitet och en obalans i energiintaget. Andra betydande faktorer är socioekonomiska och psykologiska faktorer. Syfte: Syftet var att utöka kunskapen om hur det är att som barn leva med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analyser resulterade i sex olika kategorier: Kroppsuppfattning och självkännedom, Önskan om viktnedgång, Känslan av att vara utesluten, Påverkan på självkänslan och självförtroende, Brist på gemenskap och sökandet efter gemenskap samt Upplevelsen av stöd från familj och vänner. Slutsatser: De upplevelser som förekom frekvent i resultatet var att övervikt och fetma påverkar många barn negativt i deras vardag. De flesta blir retade av sina skolkamrater och/eller känner sig ensamma. Majoriteten har ett dåligt självförtroende och låg självkänsla på grund av sin övervikt och många har även en skev kroppsuppfattning. Detta gör att barnens vardag och sociala relationer påverkas negativt.

<p>Syfte</p><p>Övergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn.</p><p> </p><p>Metod</p><p>En ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>Resultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.</p><p>Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext. Andra aspekter som saknades i interventionerna var stabiliserande central attraktor (SCA), självstabiliserande och destabiliserande processer. I interventionerna beaktades således inte vad som var systemets stabiliserande kärna, det vill säga vad som upprätthåller systemet i balans och inte vilka processer som stabiliserar och destabiliserar systemet.</p><p> </p><p>Studiens betydelse</p><p>Sammantaget implicerar den här undersökningen att systemteoretiska interventioner för barn i behov av särskilt stöd behöver utvecklas teoretiskt såväl som praktiskt. Framtida forskning bör på ett teoretiskt plan använda sig av systemteori och dess termer för att kunna följa alla faser i en interventionsprocess. På ett praktiskt plan bör man försöka genomföra systemteoretiska interventioner för olika barn i behov av särskilt stöd i vilka man kontinuerligt uppmärksammar attraktorer för att på så sätt kunna hjälpa så många barn och ungdomar som möjligt i de system de vistas i.</p><p> </p>

Syfte: Belysa barns upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande om sin omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barn visade tillit till föräldrar och sjukvårdspersonal och uppskattade deras närvaro och lyhördhet. Möjlighet till medbestämmande upplevdes som positivt då det minskade oro och gav tillförsikt. Vissa barn kände ett ansvar att vara delaktiga, trots att de egentligen inte ville. Barn distanserade sig från beslutsfattande genom att frivilligt lämna ifrån sig beslut och uttrycka en önskan om att ha mindre att säga till om. Ledsenhet, ilska, besvikelse, chock och ensamhet upplevdes av barnen när föräldrar och sjukvårdspersonal influerat dem att fatta ett visst beslut, involverat dem endast på ett symboliskt vis eller förhindrat deras försök till delaktighet. Slutsats: Föräldrar och sjukvårdspersonal har stort inflytande över barnets upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande. I studien påvisades barns olika upplevelser av delaktighet och det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på barnets egen upplevelse för att sedan göra barnet delaktigt i enlighet med barnets egna preferenser. Genom att förmedla kunskap på en nivå som är rätt för barnet kan delaktighet vid beslutsfattande uppnås.

<p> </p><p>Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs. Datainsamlingen utgörs av sju intervjuer och två textanalyser och i den jämförelse som sedan skapats framkommer det att e-mobbning har en sexuell prägel. Mobbning över Internet har en relation till verkligheten då den som blir utsatt oftast mobbas även i sitt verkliga liv. En distans och anonymitet föreligger även när det gäller e-mobbning då den mobbade ibland inte vet vem det är som mobbar honom eller henne. Mobbning som sker på Internet har likheter med traditionell mobbning då den upprepas vid flera tillfällen. Teoretiska paralleller dras till symbolisk interaktionism, samt Beckers syn på avvikare och Giddens teori om globalisering.</p><p> </p><p> </p>

<p>Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.</p>

<p>I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.</p>

<p>Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?</p><p>-Hur upplever ungdomarna sin vardag?<strong></strong></p><p><strong>Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?</p><p>-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. </p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv.</p><p>Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.</p>