There has been a recent debate in swedish media about wether public breastfeeding is acceptable or not. Studies from mostly North America and England has shown that women feel uncomfortable breastfeeding in public. Sweden has a high rate of breastfeeding. The World Healh Organization recommends exclusive breastfeeding until the child is six months. There has not been any studies approaching women’s individual experiences of breastfeeding exclusively in Sweden and therefore the purpose of this study was to explore women’s experiences of breastfeeding in public and see if the experiences changes the breastfeeding behavior. The two research questions were – what are women’s experiences of breastfeeding in public places, and are women limited geographically when they are breastfeeding? The study has a qualitative approach using semi-structured interviews as a method. Four women were interviewed and the results showed that the women mostly were comfortable breastfeeding in public but they could feel uncomfortable because they experienced that other people could be uneased with them breastfeeding in public places. Some of the women felt that they had to be discrete and therefore hid their breast. Two of the women were actively reflecting on their breastfeeding as a way to normalize public breastfeeding. The women are not directly geographically limited, but because they feel uncomfortable they can create private rooms in public places by being discrete.

Introduktion: Urininkontinens förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor som hosmän. Tillståndet har flertalet orsaker och är ofta behandlingsbart. Sjuksköterskanskunskaper om urininkontinens och dess konsekvenser för kvinnor är viktiga för att ge godomvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva medurininkontinens. Metod: Ämnesord motsvarande syftet identifierades. Sökningar gjordes ilämpliga databaser. Urval och kritisk granskning gjordes med stöd av metodlitteratur. 15artiklar kvarstod efter granskning. Databearbetning: Utvalda artiklarnas resultatgranskades systematiskt. Funnen data organiserades efter likheter och skillnader samtredovisades i löpande text. Resultat: Funna kategorier handlade om kvinnlighet, frihetsamt somatiska upplevelser. Urininkontinensen hade ofta en negativ påverkan påkvinnornas liv, men hade i vissa fall ingen direkt påverkan. Slutsats: Flertalet kvinnorupplevde urininkontinens som en belastning i livet. Det uppfattades begränsande inom ettflertal områden i livet, den kroppsliga upplevelsen påverkades och rollen som kvinnaförändrades. Därtill kunde religiösa och kulturella sammanhang inverka på upplevelsen avatt leva med urininkontinens.

Bakgrund: I Sverige drabbades 5526st personer av inkontinens 2017. Inkontinens innebär läckage av urin eller faeces. Urininkontinens kan bero på försvagad bäckenbottenmuskulatur efter till exempel en vaginal förlossning eller kan bero på avflödeshinder i urinröret. Faecesinkontinens kan bero på tarmsjukdomar eller kirurgi runt analkanalen. Ämnet är svårt att prata om vilket ställer krav på sjuksköterskan att våga fråga samt att besitta relevant kunskap. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med urininkontinens eller faecesinkontinens, samt att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med beskrivande design. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att hitta relevanta artiklar. Huvudresultat: Personer med inkontinens upplevde att det är ett ämne som är svårt att prata om, vilket gör att det krävdes en förståelse från omgivningen och från vården. Det upplevdes befriande att prata med andra som hade samma problem. När personerna med inkontinens upplevde att de tappade kontrollen över symtomen upplevde de oro för att andra skulle märka att de är inkontinenta. I samband med det valde många att sluta med aktiviteter som de tidigare uppskattat, vilket ledde till att de isolerade sig. Slutsats: Förståelse och stöd gav personer med inkontinens modet att prata om sin situation. När en sjuksköterska våg fråga om symtomen kan en god och givande relation uppstå.

No description available.

Bakgrund: Varje år suiciderar ca. en miljon människor runtom i världen, vilket motsvarar en person var 40:e sekund. I Sverige minskade antalet suicid under 1980- och 1990-talet för att plana ut under 2000-talet. Denna utveckling gäller dock inte personer i åldern 15–24 år där siffror tvärtom visar på en ökning. Orsakerna till suicid och suicidförsök kan vara många, men hos omkring 90 % av dessa personer förekommer någon form av psykisk ohälsa.         Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad efter suicidförsök.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 12 vetenskapliga originalartiklar. För granskning av artiklarnas kvalitet användes protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Vid analys av de inkluderade studierna användes en manifest innehållsanalys i enighet med Granheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet av innehållsanalysen visar att patienterna på olika sätt upplever lidande. Det är betydelsefullt att patienterna upplever empati och ett gott bemötande från personalen. Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är en central del av omvårdnaden, och att få dela den känslomässiga smärtan med någon är en viktig del av återhämtningsprocessen. Personalen har en avgörande roll då deras agerande kan både lindra och förvärra patienternas upplevelser. Utifrån resultatet ses en bristande kompetens hos personalen i omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Slutsats: Patienterna upplevde på olika sätt lidande i omvårdnaden efter ett suicidförsök. En central del av omvårdnaden var kommunikationen mellan patient och personal, där empati och ett gott bemötande var betydelsefullt.

No description available.

Bakgrund: Forskning visar att vården för patienten blir bättre om närstående är delaktiga samt att risken för återinsjuknande minskar om närstående är involverade, vilket delvis kan bero på att närstående kan stödja kontakt med vården vid tecken på försämring. Att vinna närstående och patientens förtroende är centralt för en god psykiatrisk vård. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person med schizofreni. Metod: Uppsatsen är en systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats, som bygger på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom om upplevelsen av att vara närstående, dessa var: Kontakt med hälso- och sjukvården, emotionellt lidande och helande effekt. Åtta subteman framkom, dessa var: Bristande information, medicinsk behandling, stöd, börda, stigma, sorg, belåtenhet och religion. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras vald metod och dess styrkor och svagheter, som diskuteras gentemot kvalitetsbegreppen: trovärdighet, tillförlitlighet, pålitlighet, anpassningsbarhet och överförbarhet, enligt Polit och Beck. I resultatdiskussionen diskuteras uppkomna huvudteman gentemot Katie Erikssons teori om lidande, samt även mot bakgrund och författarnas egna reflektioner.

ABSTRACT Background: It is estimated that at least 23 million people in the world suffer from heart failure, in Sweden cardiovascular disease is the most common cause of death. Heart failure is a syndrome caused by underlying diseases with severe symptoms. The severe picture of symptoms affects everyday life. Aim: The aim of this study was to investigate which factors affect the quality of life of individuals affected by heart failure and how they experience their quality of life. Method: Literature review was conducted using descriptive design to answer the aim of this study. PubMed and CINAHL have been used as databases for the literature research. The result was based on nine original articles with only qualitative approach and one with mixed methods. The articles were published between 2010-2020. The quality of the articles was then reviewed based on Statens beredning för medicinskt och social utvärderings quality template. Result: The individuals experienced a change in quality of life in connection with the challenges that arose due to heart failure. The condition of the disease led to various factors that affected the quality of life. These factors were; psychological, physical, social and financial, which affected at different levels to a eventual changed quality of life. Conclusion: The result of this literature review shows that the experience of quality of life in relation to heart failure was largely influenced and impaired. What has been perceived as affecting individuals' quality of life are overall factors such as; psychological, physical, social and financial needs. For this reason, it is of great importance that the nurse gain an increased understanding and knowledge of this patient group to optimize the well-being and quality of life for the individuals.   Keywords: Quality of life, heart failure, experiences.

Ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige är urininkontinens och det medför förutom ett lidande för patienten även en stor samhällskostnad. Urininkontinens kan delas in i olika typer av läckage och det finns olika hjälpmedel och behandlingar beroende på vilken typ av urininkontinens patienten har. Att leva med urininkontinens kan leda till försämrad hälsa och ett ökat lidande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva med urininkontinens och metoden som används var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserats. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman och åtta subteman. De mest framträ-dande var rädsla, skam och isolering. Det framkom även att det fanns kulturella-, ekono-miska skillnader i hur det är att leva med urininkontinens samt olikheter mellan män och kvinnor. I diskussionen belyser författarna vikten av att som sjuksköterska se det unika i varje patients upplevelse samt vikten av att uppmärksamma anhörigas behov.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta orsakerna till död världen över. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan medföra utmaning och påverka patienten på olika sätt. Återhämtningen inverkar på hur livskvaliteten upplevs. Livskvalitet definieras varierande, men det centrala i begreppet handlar om hur individen själv ser på livet, något som är gemensamt med den subjektiva livsvärlden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Tio empiriska vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades innehållet med integrerad analys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom i resultatdelen; Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, Förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt Upplevelser av behov av stöd och kunskap. Underkategorier till varje huvudkategori identifierades därefter. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra en känslomässig chock, som sedan kan övergå i andra psykiska och fysiska reaktioner. Att få stöd från vården och sin omgivning beskrivs av patienterna som väsentligt för att uppnå god livskvalitet. Kunskap, förståelse och stöd i sjukdomen har visat sig betydelsefullt för att minska orostankar samt inge trygghet, vilket leder till ökad livskvalitet.