Introduktion: Inför en kirurgisk operation spelar den preoperativa informationen till patienten en mycket viktig roll för att patienten skall känna sig trygg i en annars maktlös situation. Detta lägger stort ansvar på den person som genomför det preoperativa samtalet. Syfte:Syftet med detta kvalitetssäkringsarbete var att beskriva patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen. Metod: Arbetet har en kvalitativ ansats där åtta patienter som opererats med colorektal kirurgi vid kirurgisk klinik ingick. Semistrukturerade intervjuer gjordes där alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio subkategorier. Dessa redovisas dels i en tabell samt i en berättande text med citat från intervjuerna. De fyra kategorierna är: Känslor inför operation, förväntningar, önskemål och delaktighet i vård, information om vård och operation, oväntade händelser.

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik används för att påvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, både innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer ställs inför en känslosam och omvälvande tid med svåra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden från att ha fått diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på tio olika vetenskapliga artiklar, varav nio är kvalitativa och en är kvantitativ. Artiklarna söktes i databaser och kvalitetsgranskades efter en sammanställd bedömningsmodell. Därefter analyserades de olika artiklarna utifrån en innehållsanalys och ett resultat sammanställdes.  Resultat: I studien framkom att kvinnorna upplevde mycket känslor efter att ha fått bröstcancerbeskedet och diagnosen hanterades på olika sätt. Stora förändringar skedde i tiden efter diagnosen både gällande individen och i vardagslivet. Stöd och brist på stöd, sjukvårdens roll och informationen var andra aspekter som påverkade kvinnornas upplevelser av sjukdomen.Slutsats: Av litteraturstudien dras slutsatsen att det är viktigt med individuellt anpassad sjukvård för att skapa välbefinnande och motverka vårdlidande. / Background: Each year about 7000 women get breast cancer. This makes it the most common type of cancer among women. Triple diagnosis is used in order to detect the disease. Different types of treatments are surgery, radiation treatment and chemotherapy. The radiology nurse meet patients at all types of examinations, both before and after diagnosis. Women affected by breast cancer are put in front of an emotional period with hard decisions and a great deal of information to process.Aim: The aim of this paper is to highlight women’s experiences from the day they receive their diagnosis to that they receive their first treatment. Method: A qualitative method was used to conduct a literature review. The review is based on ten different scientific articles. Nine of these are qualitative and one is quantitative. The articles were found in data bases and their academic quality was controlled by a quality controlling model. Thereafter, the articles were analysed using a content analysis. From these findings a result were put together.Result: This paper found that the women in our study experienced a great deal of emotions after receiving their diagnosis. Their ways of handling the diagnosis were different. Great changes occurred for the individual, both on the personal level and in their every day life. Other aspects affecting ones experiences were support and the lack of support, the role of the health care system and information provided.Conclusion: The conclusion drawn from this study is the importance of an individually adapted health care system in order to create well-being and prevent suffering.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat; Mastektomi kunde inverka på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet under lång tid. Kvinnor som genomgått mastektomi uppvisade påverkan på identitet och självkänsla samt i sin återhämtningsprocess. Kvinnor uppvisade även stress och rädsla, distansering och nedsatt sexuell hälsa i relation till omgivningen och framtid. Slutsats; Genom mer forskning kan hälso – och sjukvården ska ges ökade möjligheter att i omvårdnadsprocessen förstå och stödja drabbade kvinnor och deras närstående vid bröstcancersjukdom.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika huvudteman och tre underteman; Upplevelser inför ingrepp, förväntningar inför ingrepp, information inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp med undertemana reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande samt huvudtemat upplevelser av förändrat utseende. Slutsatser: I studien framkom att estetisk kirurgi inte enbart handlade om fysisk förändring utan snarare om att ingreppet kunde leda till psykiskt välmående. Studien ökar kunskapen och förståelse för estetisk kirurgi och anses därför vara av vikt då fenomenet ligger i tiden och dess utbredning ökar.

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna resulterade i nio artiklar vilka granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. En analys av materialet genomfördes och resulterade i tre teman och elva kategorier.  Resultat: Anhöriga som vårdar en partner med Alzheimers sjukdom upplevde svårigheter i att behålla vardagen så normal som möjligt, de levde i en förändrad livssituation samt att de försökte finna mening i situationen. Slutsats: De centrala fynden i resultatet var förlust av relationen som kunde leda till ett lidande men att anhöriga ändå ville finna mening i situationen.

Bakgrund: December 2009 fanns mer än 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fått diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förändring av livet med självstigmatisering och diskriminering. Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har på patienterna. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data. Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmänskligt, något som ledde till upplevelse av trygghet och motivation. Det negativa bemötandet resulterade i försumning och stigmatisering, som orsakade hopplöshet och minskning av patienternas motivation. Slutsats: Patienter upplever ett negativt bemötande från sjuksköterskan vilket ökar patienternas lidande och påverkar patienternas inställning till vården. Samtidigt som det framkommer ett positivt bemötande som patienterna värdesätter och som ökar deras hopp och motivation. Sjuksköterskans bemötande påverkas av föreställningar och sättet att kommunicera. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan är medveten om detta och att bemötandet har betydelse för patienternas relation till vården.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet. Det framkom tydligt i resultatet att det var betydelsefullt att se till patientens hela sammanhang. Många samverkande faktorer påverkar deras upplevelse. Alla delar hör ihop och bildar tillsammans den totala upplevelsen för patienterna med myelom. De levde med en stor osäkerhet och oro kring sin sjukdom. Patienterna upplevde att de oftast var nöjda med informationen de fått, den medicinska vården och vårdpersonalen. Faktorer som trygghet, hopp och vilja att kämpa hade stor betydelse. Resultatet visade också att patienterna med myelom upplevde många skiftande symtom som de försökte hantera på bästa sätt. Symtom som smärta,trötthet och humörsvängningar var det som var vanligast. Det sociala stödet och relationer till närstående var det som var mest betydelsefullt för en god coping och anpassning till livet med myelom. Deras största behov var emotionella och psykosociala. Det skulle vara intressant med fortsatt forskning vad det gäller anhörigas erfarenheter för att därigenom kunna förbättra vardagen för patienterna med myelom.

Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 – 20 % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB. Resultaten visade att de som genomgått kejsarsnitt är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med upplevelsen som helhet, samt med upplevelsen av bemötande och information från personalen. Ett fåtal personer svarade att de varken är nöjda eller missnöjda på några av frågorna. Det finns inga skillnader i upplevelse mellan föräldrarna eller mellan de som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Detta tyder på att det inte behöver spela så stor roll för förlossningsupplevelsen av vilken förlossningsmetod som används. Det viktiga verkar vara kvaliteten på bemötandet och den information som ges. Några kommentarer rörande bemötandet framkom när föräldrarna fick utrycka sig fritt i den öppna frågan.