Zugl.: Uppsala, University, Diss., 2009.

Konstmuseum Uppsala Uppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg. Genom Uppsala flyter en å, Fyrisån. Fyrisån följer åsens riktning och slingrar sig igenom stadens centrala delar. Årummet ger staden sin karaktär av liv med ljudet, doften och vattenspegeln som smyger sig in i kvarteren och bildar här ett naturligt lugn. Vid ån med utblick mot åsen, slottet, domkyrkan, mellan universitetsstaden, gentrifierade industriområden och stadsparken ligger Konstmuseum Uppsala. Byggnaden samlar platsens arkitektoniska formspråk och är en byggnad som smälter ihop stadens olika delar med tiden där en tektonisk monumentalitet uppnås med prefabricerade element. / Gallery Uppsala City of Uppsala is Sweden's fourth largest city and like many other cities its in development. The city is densified and it becomes apparent when centrally located brownfield sites are exploited and reorganized to meet contemporary needs of modern city. The city is a church center which is manifested by the cathedral, which together with the castle gives Uppsala it´s characteristic skyline, which has a clear hierarchy in the cityscape. Through Uppsala a river flows, Fyrosån.The castle and the cathedral is built on a ridge and Fyrisån follows it through out the city. The river and its surroundings gives the city its character with the sounds, the smell and water mirror that sneaks into the quarters and form a natural calm. At the river with a view over the ridge, castle, cathedral, university city, gentrifierade industrial areas and green areas is Uppsala Art Museum located. The building brings together the site's architectural idiom and it is a building which blends together areas of the city. A tectonic monumentality achieved with prefabricated elements.

Vi hade en skissuppgift i början av kandidatprojektet, där vi skulle fundera över vår passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, där jag känt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst. Jag vill sträva efter att konsthallen ska skapa samma sug och dragningskraft för människor i Uppsala. Jag har jobbat med att bygga upp konsthallen som olika scener, minnen, fragment och reflexioner. En egen värld. Jag vill att det ska finnas en vaghet samtidigt som riktning, utåt och inåt. Jag vill även att den ska smälta samman med vattnet och marken runtomkring. Min vision är att vi som besökare dras in i ett sammanhang, en rumslighet, någonting som skiljer sig från vardagen om än bara litegrann. Att komma in i en annan värld. / In the beginning of this project we had a sketch task,where we would reflect over our passion for architecture. After some introspection I came to the conclusion that passion can be the memory of a building, a room, somewhere where I felt myself being drawn into something. I am inspired by film, theater, photography and art. I want the art gallery to create a suction and attraction for people of Uppsala. I have strived to create an exhibition hall illustrating different scenes, memories, fragments and reflections. A world of its own. I want it to be a vagueness while direction, outwards and inwards. I also want it to blend in with the water and the soil around it. My vision is that we as visitors are drawn into the spatiality, to make us feel a sense of space, something different from everyday life if only just a little. Make us get access into another world.

Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatik Lockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår nyfikenhet. I jakten på en upptäckt. Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad? Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla. / Human behaviour is mayby the most important component in the development of architecture. Buildings are designed in a specific manner to exite and in a different way to instill calm. Curiuosness is a powerful human drive. The useen power that forces us to peek through the curtain. The curtain or the hole in the wall makes whatever is hidden behind so much more exiting. I wonder if this strategy can be applied on a whole building? Can a building be made more exiting and ironically more accessible by covering it with an external "blanket" in which we create small curious opening through which we can see small pieces of the building and activities inside? In this case a new museum building in Uppsala.

I Gamla Uppsala har det förekommit arkeologiska utgrävningar i omgångar i flera år och decennier då platsen är känd för att ha varit bebodd så långt bak i tiden som järnåldern. Den senaste utgrävningen utfördes i samband med bygget av en järnvägstunnel som är en del av Ostkustbanan. Arkeologiska utgrävningar har delvis syftet att ta reda på hur folk har levt på en plats dvs. vilka grödor som odlades, vilka redskap som användes osv. För att få fram information från förhistoriska boplatser använder arkeologerna sig av olika metoder. En av dessa metoder är makrofossilanalys. Makrofossilanalys går ut på att fröer av bland annat sädesslag och ogräs extraheras, kvantifieras och artbestäms. Denna metod har legat till grund för detta projekt i syfte att funktionsbestämma tre hus från en järnåldersboplats i Gamla Uppsala. Metoden visade sig vara väldigt användbar i detta projekt då resultatet i viss utsträckning har kunnat användas för funktionsbestämning men det blev uppenbart att metoden enbart ger antydningar och fungerar bäst i kombination med andra metoder exempelvis fosfatanalys i en kombination med en tolkning av det övriga arkeologiska materialet. / There have been several excavations in Old Uppsala over the years and decades since the area has been inhabited since the Iron Age. The most recent excavation took place in connection with the construction of a railway tunnel, which is a part of the East Link project. The object of an archaeological excavation is to obtain information about the way in which previous civilizations lived in a specific location, what kind of crops were cultivated, what kind of tool were being used, and so forth. In order to obtain information about prehistoric settlements, archaeologists use a variety of different methods. One of these methods is called macrofossil analysis. By using macrofossil analysis, seeds and cereals, in the shape of macrofossils, can be extracted from soil samples. By analysing macrofossils, it is possible to obtain information about buildings and thereby establishing their purposes, for instance residence, barn, and so forth. In this thesis work, macrofossil analysis was used as a way to establish the different functions of three buildings from an Iron Age settlement in Old Uppsala.

Syftet med examensarbetet var att analysera ungdomsbrottsligheten i Uppsala kommun vad gäller brottstyper, områden och kön samt undersöka om det fanns några samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk status på områdesnivå. Med hjälp av statistik över misstänkta ungdomar i åldern 13 till 20 i Uppsala kommun, så gjorde vi univariata och bivariata statistiska analyser. För att studera sambandet mellan områdesstatistik och misstankesfrekvens använde vi oss först av en korrelationsmatris, för att sedan gå vidare med en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade på att det finns både skillnader och likheter gällande flickors och pojkars ungdomsbrottslighet. Den mest påtagliga skillnaden är dock frekvensen av misstankar. Vad gäller sambandsanalysen så förklarar den socioekonomiska statusen en relativ stor del av variansen i misstankesfrekvensen. / The aim of this thesis was to analyze delinquency in Uppsala regarding types of crime, neighborhoods and gender, as well as to study whether there was any correlation between delinquency and socioeconomics. By using data on suspected youths in the age of 13-20 in Uppsala, we did a univariate and bivariate statistical analysis. To study the relationship between the neighborhood structure and frequency of suspected youths we first used a correlation matrix and then proceeded with a multiple linear regression analysis. The results indicated that there are similarities and differences regarding delinquency of boys and girls. The most distinct difference was the frequency of suspected youths. Regarding the regression analysis, the socioeconomics explains a relatively large part of the variance of frequencies of suspected youths.

Akademisk avhandling--Historia--Uppsala Universitet, 2001. / Bibliogr. p. 292-297.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen öka På marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet. Lanterninerna skapar sitt- och vilomöjligheter, sällskapsytor, avskilda vrår och ett landskapatt upptäcka för de minsta. De största lanterninerna bildar trappor att sitta i och några andra bildar bänkar. En öppen yta i mitten av tomten skapar utrymme för mindre uppträdanden, samlingar och allmänt solbadande. Verksamheterna i Katalin har möjlighet att ställa uppbord och använda sig av bänkarna för uteservering. Lanterninera lämnar plats för en gång- och cykelväg som skär diagonalt över tomten och skapar ett flöde från Vaksala torg med konserthuset och resecentrum in mot stadskärnan. Entrén vrider sig mot den södra delen av tomten och en mur runt entrén skapar tydlighet. En bred trappa bjuder ner besökaren till museet. När man kommer ner i entrén ligger där en nedsänkt innergård som tar ner grönskan och kopplar landskapet ner till museet. Runt gården lägger sig olika funktioner som receptionen, kafét och shopen. Även kontoret för personalen och konstpedagogiken lägger sig runt gården och kopplar till entrén. Bakom receptionen ligger toaletterna och garderoben som leder vidare till hörsalen.  Förbi receptionen börjar utställningslokalerna. En bred trappa skapar en entré och uppdelning från de publika ytorna. Utställningsrummen är upplysta med ett spritt ljus tack vare lanterninerna, som tar in det naturliga dagsljuset och sprider det med sina sluttande ytor. Det naturliga dagsljuset skapar ett föränderligt ljus i utställningslokalerna och besökaren kan upptäcka nya saker i de utställda föremålen tack vare ljuset. Ett atrium sträcker sig ner i den stora utställningssalen och skapar rymd och höjd för utställningarna och låter ljuset flöda ner i rummet. / At the site where the art museum will be is today an old warehouse, Katalin, which has been converted into awell-used building with space for acafe, shop, restaurant and astage for various events. The new art museum creates additional activity on the site and conditions for Katalin to develope their business. A flow runs through the property, which is currently used as aparking lot, the site’s southern end from UppsalaTravel Centre at the northern corner of the plot where the UppsalaConcert and Congress lies. The new Art Museum creates opportunities to enhance the flow, by adding the museum below ground, the location may be activated and the use will increase.  At ground level the museum rooflights creates alandscape in different height and size, and creates the facade of the museum. The rooflights creates seating and rest facilities, places to meet, secluded nooks and alandscape to discover for the smallest. The largest lanterns forming stairs to sit in and afew other forms benches. An open space in the middle of the plot creates space for smaller performances, collections, and general sunbathing. The businesses in Katalin has the option to set up tables and use the benches for outdoor seating. Lanternineraleaves room for apedestrian and bicycle path that cuts diagonally across the plot and creates aflow from VaksalaSquare with the concert hall to the travel center towards the city center. The entrance faces the southern part of the site and awall around the entrance creates clarity and awide staircase invites the visitor to the museum. When the visitors comes down to the entrance they are met by asunken courtyard that brings down the greenery and connects the parkdown to the museum. Around courtyard settles various features like reception area, café and shop. Even the office and art pedagogy settles around the courtyard and connects to the entrance. Behind the reception is toilets and wardrobe located which leads on to the auditorium.  Past the reception begins the exhibition. A wide staircase creates an entrance and separation from the public areas. The exhibition rooms are illuminated with anatural light thanks to the rooflights, which brings in natural light and spreads it with their sloping surfaces. The natural daylight creates achanging light in the exhibition rooms and the visitor can discover new things in the exhibits on show thanks to the changing lights. An atrium extending into the main exhibition hall, creating space and height for exhibits and lets light flood into the room.

Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.

Budget är ett ämne som har mött mycket kritik och forskningen kring budgetens sätt att fungera är begränsad. Budgeten anses av många vara ett svårtolkat och ointressant dokument. Budgeten fortsätter dock att vara en viktig del i verksamheters planering och styrning, framför allt inom offentliga verksamheter. Studiens syfte är att undersöka om en tillämpning av budget påverkar forskningssidans operativa nivå inom institutioner på Uppsala universitet. Studien är en kvalitativ fallstudie med både explorativa och deskriptiva inslag. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och relevanta organisationsdokument. Vi har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk om hur budgeten ser ut, vilka syften den fyller och hur budgetprocessen ser ut. Vi har även redovisat en del av den kritik som riktas mot budget. Vi kan se att budgeten fyller funktionen för både planering och ansvarsstyrning. Vi kan även se att budgeten förmedlar monetära möjligheter och restriktioner samt leder till kunskapsutveckling på en operativ nivå.