No description available.

Introduktion/bakgrund: I Sverige drabbas 50 000 personer årligen av sepsis. Mortaliteten var hög och tillståndet är möjligt att häva i tidigt skede. Sjuksköterskans kompetens och patientnära arbete gör yrkesrollen central för tidig upptäckt av sepsis. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans kliniska verktyg och förutsättningar i relation till tidig identifikation av sepsis. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl och PubMed, abstrakt och titlar granskades och kvarvarande artiklar fulltextgranskades. Åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilka kvalitetsgranskades. Databearbetning och analys skedde enligt SBU:s metodbok. Resultat: Kunskap inom området är varierande och påvisades vara centralt för identifikation. Den senaste definitionen skapade ytterligare osäkerhet i relation till komplexitet och patofysiologi. Kunskap och erfarenheter visade sig vara betydelsefulla vid bedömning av sepsis. Diffusa symtom medför svårigheter att upptäcka tillståndet. Kliniska verktyg uppgavs vara den främsta faktorn för tidig identifiering av sepsis. Inget specifikt kliniskt verktyg utvecklat för sepsisidentifikation fanns, det mest effektiva var NEWS2. Slutsats: Litteraturstudien påvisar kunskapsluckor vid sepsisidentifiering, ospecifika kliniska verktyg och låg kännedom om det patofysiologiska förloppet samt problem vid definitionstolkning. Klinisk betydelse: Då sjuksköterskan utgör en central roll vid identifiering behövs bättre kännedom om diffusa symtom samt specifika kliniska verktyg anpassade till yrkesrollen.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskan bör bygga upp en relation med patienten då hon med hjälp av denna relation har störst möjlighet att uppmärksamma en depression vilket gör att hon kan minska onödigt lidande. Men Sjuksköterskor har ofta inte tillräckligt med kunskap om vad en depression innebär och vad de bör uppmärksamma hos olika människor då symtomen varierar sig mellan kön och åldersgrupper, vilket orsakar att många depressioner förblir oupptäckta och obehandlade. / Depression is one of the most common diseases in the world. The symptom of depression are often different among older people and younger and among women and men which often complicate nurses ability to detect depression and may lead to several undetected and untreated depressions that may cause unnecessary suffering to the patient and their relative’s. The aim of this study is to discribe the importance of the nurse’s knowledge of symtoms and riskfactors of depression in the meeting with the patients. The question at issue was: Why does the nurse need to gain more knowledge about depression and what do she / he need to gain more knowledge about. The method which is used is literary review and the results consist of twenty three articles. The result of this study shows that the nurse’s should build a relationship with the patient, which give them the opportunity to detect depressions and reduce unnecessary suffering. But nurse’s often does not have enough knowledge about what depression is and what they should notice because the symptoms vary between the genders and age which may cause several depressions remain undetected and untreated.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Det resultat som framkom i studien visade att pedagogerna har en god kunskap om hur de ska arbeta med eleverna. Förutom en god kompetens hos pedagogerna är det viktigt hur undervisningen organiseras så att alla elever får tillgång till den. För detta arbete behövs både förebyggande och åtgärdande insatser. I det förebyggande arbetet är det viktigt att tidigt identifiera elever som visar svårigheter i läs- och skrivprocessen. Den slutsats jag kan dra av studien för att alla elever ska få en god läsutveckling är förutom att elever tidigt uppmärksammas; bokstavkännedom, lärarens och elevens engagemang, samarbete samt reflektion.

Introduction: Children in early age diagnosed with scoliosis and in need of surgery will grow up to undergo several operations in the back. Parents play a major role in the care of their children during hospitalization. Purpose: The purpose of this study was to investigate parents´ experiences of having a child diagnosed with scoliosis before the age of five undergoing repeated surgeries in the back. Method: The study had a qualitative descriptive design. Five parents with children aged 5-15 years, who have undergone several operations were interviewed about there experiences of the child’s illness and treatment. Phenomenological-hermeneutical analyze where used. Results: The parents felt a sense of shock when they were told about their child’s diagnose and treatment. Continuity of personnel and clear information about there child’s illness and treatment has been considered important. The repeated operations and hospital stays have given them experience of their children’s reactions and needs, which has created a sense of calm with the parents Conclusion: Information and continuity were important component to make the parents feel included and confident. The experiences of the recurring operations provided some form of security as they recognized the child’s reactions as the same time the parents concern about the child relating to the operations will always be. / Inledning: Barn som i tidig ålder får diagnos skolios och behöver opereras, kommer under uppväxten att genomgå flera operationer i ryggen. Föräldrarna har en stor roll vid vården av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som före fem års ålder diagnostiserats med skolios och genomgått upprepade operationer i ryggen. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Fem föräldrar med barn i ålder 5-15 år som genomgått upprepade skoliosoperationer intervjuades om sina upplevelser av barnets sjukdom och behandling. Fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod användes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av chock när de fick beskedet att deras barn hade skolios och behövde operera ryggen. Kontinuitet hos personalen och tydlig information om barnets sjukdom och behandling har upplevts viktig av föräldrarna. De upprepade operationerna och sjukhusvistelserna har gett föräldrarna erfarenheter om barnets reaktioner och behov under vårdtillfället vilket skapat en trygghet. Sina egna känslor av oro, rädsla och maktlöshet har de försökt att undanhålla barnet. Slutsats: Informationen och kontinuitet var viktiga komponenter för att föräldrarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Erfarenheten av de upprepade operationerna gav trygghet då föräldrarna kände igen barnets reaktioner samtidigt som oron över barnet i samband med operationerna aldrig försvinner.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre. Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material. Vårt resultat visar också på betydelsen av att på olika sätt motivera eleverna i det dagliga arbetet samt hur betydelsefullt en god kontakt med föräldrar samt kollegor är för att på ett optimalt sätt kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.

<p>Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskan bör bygga upp en relation med patienten då hon med hjälp av denna relation har störst möjlighet att uppmärksamma en depression vilket gör att hon kan minska onödigt lidande. Men Sjuksköterskor har ofta inte tillräckligt med kunskap om vad en depression innebär och vad de bör uppmärksamma hos olika människor då symtomen varierar sig mellan kön och åldersgrupper, vilket orsakar att många depressioner förblir oupptäckta och obehandlade.</p> / <p>Depression is one of the most common diseases in the world. The symptom of depression are often different among older people and younger and among women and men which often complicate nurses ability to detect depression and may lead to several undetected and untreated depressions that may cause unnecessary suffering to the patient and their relative’s.</p><p>The aim of this study is to discribe the importance of the nurse’s knowledge of symtoms and riskfactors of depression in the meeting with the patients. The question at issue was: Why does the nurse need to gain more knowledge about depression and what do she / he need to gain more knowledge about. The method which is used is literary review and the results consist of twenty three articles. The result of this study shows that the nurse’s should build a relationship with the patient, which give them the opportunity to detect depressions and reduce unnecessary suffering. But nurse’s often does not have enough knowledge about what depression is and what they should notice because the symptoms vary between the genders and age which may cause several depressions remain undetected and untreated.</p>

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn.  Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv.   Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

SAMMANFATTNING  Patienter på somatiska vårdavdelningar riskerar att försämras i sitt tillstånd. Forskning har visat att det är av stor vikt att upptäcka försämring i tid då det har betydelse för patientens utgång. Missas upptäckten, riskerar patienten att hamna i ett kritiskt tillstånd, behöva intensivvård, få hjärtstopp eller i värsta fall dö. Att sjuksköterskor missar upptäckten av försämringen hos patienten har visat sig i forskning. Upptäckten missas på grund av bland annat kunskapsbrist, feltolkningar och missbedömningar. Syftet med denna studie var att identifiera faktorer av betydelse för sjuksköterskans förmåga att tidigt upptäcka försämring hos vuxna patienter på vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Materialet analyserades genom en tematisk analys. I resultatet framkom tre teman; medicinsk kompetens, omvårdnadskompetens och kontinuitet, dessa visade sig vara centrala faktorer i tidig upptäckt av försämring. Subteman som låg till grund för de tre framtagna teman var; teoretisk kunskap, erfarenhet, samarbete, intuition, magkänsla, klinisk blick, normaltillstånd och helhetssyn. Slutsatsen är att faktorer av betydelse för sjuksköterskans förmåga att tidigt upptäcka försämring är komplexa och utgörs av medicinsk kompetens, omvårdnadskompetens och kontinuitet. I sjuksköterskans kliniska bedömning visade det sig vara av stor vikt att, förutom att använda mätmetoder, inneha teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Dessa kunskaper leder till att sjuksköterskan kan ha en känsla för hur patienten mår, och genom sin kliniska blick och intuition upptäcker patientens pågående försämring. Även att lära känna patienten och dennes mönster i sitt normaltillstånd verkar främjande för att upptäcka avvikelser i tillståndet hos patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hudcancer är en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 människor insjuknar varje år i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer är en av de mest ökande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos är viktigt för överlevnadsmöjligheterna. Med denna vetskap valde författarna till studien att undersöka vad sjuksköterskor inom primärvården i Sverige gör för att förebygga solskador och följaktligen utvecklandet av maligniteter i huden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av preventivt arbete rörande individers solskador. Metod Studien är baserad på en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Datan erhölls genom sex intervjuer med sjuksköterskor som representerade sex vårdcentraler i Stockholms län. Det transkriberade materialet lästes igenom, diskuterades, kondenserades och sorterades in under lämpliga koder. Resultatet redovisas i löpande text understödd av tabeller och citat från intervjuerna. Resultat Informanterna anser att de under sin yrkesverksamma tid införskaffat tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bedriva det arbete de idag utför inom området solhälsa. De känner motivation inför ämnet, men i brist på riktlinjer och adekvat utbildning inom området upplever de svårigheter att aktivt arbeta med ämnet. Slutsats I denna studie kunde sjuksköterskor inom primärvården konstateras vara lämpliga aktörer berörande solskadepreventivt arbete om adekvat utbildning tillhandahölls och riktlinjer inom området författades. Sjuksköterskan kunde även konstateras behöva verktyg och kvalitetsindikatorer att tillgå i det preventiva arbetet.