I stadens förändringsprocess, ständigt präglad av nya ideal, ska många intressen förenas och beaktas vid utformningen av skolgårdar. Med utgångspunkt i naturens betydelse för barns hälsa och utveckling undersöker denna studie två skolgårdar i Malmö utifrån tre perspektiv: skolgårdarnas utformning, högstadieelevers användning av och preferenser på skolgården samt planerarens prioriteringar och tillvägagångssätt vid utformningen av skolgårdsmiljöer. Syftet är, genom förståelse för hur dessa tre perspektiv kan förenas, öka kunskapen kring hur skolgårdarna kan planeras mer socialt och ekologiskt hållbart i den föränderliga staden. Detta undersöks med en mixad metod genom platsobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Empirin påvisar en relativt passiv inställning till skolgården bland eleverna, oberoende av skolgårdens storlek och mängd grönska samt att de överlag prioriterar social interaktion och mobilanvändande på rasterna. Tolkningen av det empiriska materialet utifrån teorin tyder på att det är grönskans kvalitet som påverkar elevernas intresse för att ta del av miljön. Genom intervjuerna framkom det att utformningen av ett grönt ramverk som erbjuder olika rumsligheter kan bidra till en mer jämlik, inkluderande och hållbar skolgårdsmiljö. Den ideala skolgårdsmiljön, som kan anses vara en där naturen företräds, speglar dock inte nödvändigtvis elevernas uppfattning av den ideala skolgården. Elevernas preferenser kan däremot få ta plats inom det hållbara ramverket, genom aktiv gestaltning. / Within the city's transformative process, constantly tinged by new ideals, different interests must be united and considered in the planning and design of school grounds. Based on the importance of nature for children's health and development, this study examines two school grounds in Malmö from three perspectives: the school grounds design and shape, the use and preferences of the students on the school grounds, and the planner´s priorities and proceedings in planning school ground environments. The purpose is, through an understanding of how these three perspectives can unite, to increase knowledge on how school grounds can be planned more socially and ecologically sustainable in the transformative city. This is investigated with a mixed method through site observations, surveys and interviews. The empirical evidence shows a relatively passive relation to the school ground among the students, regardless of the school grounds size and amount of greenery, and generally they prioritize social interaction and mobile phone use during breaks. The interpretation of the empirical material, based on the theory, indicates that it is the quality of the greenery that affects the student’s interest in using the environment. Through the interviews, it emerged that the design of a green framework that offers different spatialities can contribute to a more equal, inclusive and sustainable school ground. The ideal environment of the school ground, which can be considered one that is characterized by natural environments, does not necessarily reflect the student's ideal of it. The students' preferences can however be accommodated within the sustainable framework through continuous design.

In dieser Dissertation werden vier Studien durchgeführt, um die acht Arten von Räumen in Mensch-Natur-Systemen für die Widerstandsfähigkeit von Städten vorzuschlagen, die Verbesserung von städtischen Grünflächen unter qualitativen und quantitativen Gesichtspunkten zu analysieren, die Beziehung zwischen UGSLandschaftsmerkmalen und menschlichen Emotionen zu bestimmen und das Konzept der selbstlernenden Stadt für die städtische Raumplanung zu veranschaulichen. (1). Unterschiedliche Strategien in den Acht-Typen-Räumen in Mensch-Natur-Systemen. (2). Verbesserung der städtischen Grünflächen mit natürlichem Angebot und menschlicher Nachfrage. (3). Das Konzept der selbstlernenden Stadt für urbane Nachhaltigkeit. (4) Für die städtische Nachhaltigkeit erfordert die Planung eine Neubewertung der Verbindungen zwischen den verschiedenen menschlichen und natürlichen Systemen mit den Wechselwirkungen zwischen Bedarf und Versorgung Städtische Räume sind komplex, weisen aber in verschiedenen Methoden und Konzepten Regelmäßigkeiten auf. Für eine nachhaltige Entwicklung in Städten sind kreative Denkansätze für die Umsetzung und Integration von sich überschneidenden Räumen, Elementen und Kulturen in städtischen Mensch-Natur-Systemen erforderlich. Um eine nachhaltige Stadt zu schaffen, sind urbane Räume unerlässlich. / This dissertation conducts four studies to propose the eight-type spaces in human-natural systems for city resilience, to analyze the improvement of urban green spaces from quality and quantity perspectives, to determine the relationship between UGS landscape characteristics and human emotions and to illustrate the concept of city self-learning for urban space planning. (1). Different strategies in the eight-type spaces across human-natural systems. (2). Improving urban green spaces with natural supply and human demand. (3). The concept of city self-learning for urban sustainability. (4) For urban sustainability, planning requires reevaluating the connections between different human-natural systems with the interactions of demands and supplies. Dissertation title: Exploring Urban Spaces across Human-Natural systems And the Potential to Enhance City Resilience Urban spaces are complex but have regularity in several methods and concepts. For sustainable development in cities, creative ways to think about implementations and integrations utilize crossing spaces, elements, and cultures in urban human-natural systems. To make a sustainable city, urban spaces are essential.