Esta monografía se presenta como trabajo integrador final para acceder al título de Especialista en Tecnología Aplicada en Educación dictada en la Universidad Nacional de La Plata y pretende hacer un aporte a aquellas personas interesadas en la capacitación de adultos mayores en TICs. El trabajo se impregna de una fuerte motivación personal como docente de los Talleres de Computación del Programa Educativo de Adultos Mayores de la Universidad Nacional de Río Cuarto en donde me desempeño laboralmente desde el año 2002. Desde el comienzo de esta actividad, significó para mí un gran desafío, donde surgieron un montón de interrogantes. ¿Existen diferencias entre enseñar a jóvenes y a adultos mayores? ¿Qué estrategias didácticas tengo que buscar? ¿Cuáles son los contenidos más importantes e indispensables para integrar a los mayores a las tecnologías? En estos años he dedicado mucho tiempo profesional a la tarea de responder a esas preguntas. El compromiso asumido en este trabajo tiene que ver con la búsqueda de nuevas herramientas para una mejor práctica docente y también con el desafío personal de mostrar cuán importante es analizar estrategias didácticas destinadas a los adultos mayores.

Los Entornos Virtuales de Enseñanza y Aprendizaje (EVEA), o Learning Management Systems (LMS), han sufrido una rápida revolución en los últimos cinco años, fundamentalmente aquellos especializados en el sector universitario. Ello ha determinado que en muchas instituciones de Educación Superior hoy en día coexistan varios entornos virtuales, debido a que fueron adoptados por diferentes unidades académicas en diferentes momentos o etapas, o porque algunas de ellas hayan decidido migrar a otro entorno que en últimos tiempos haya dado un salto cualitativo de importancia o se adapte mejor a su realidad institucional. Tampoco hay un consenso en cuanto a determinar cuál es el mejor EVEA ya que en éste terreno intervienen diversos factores tanto institucionales, como políticos y económicos.

La Convención por los Derechos del Niño (1989) considera el derecho del niño a no ser discriminado (art. 2) y a recibir una educación que le permita conseguir el mayor grado de autonomía y de integración social posible (art. 23); la Declaración Mundial de Educación para Todos y Marco de Acción para la Satisfacción de las Necesidades Básicas de Aprendizaje (Jomtien 1990) enfatiza el derecho inherente de los niños a recibir una educación básica que, más que un fin en sí misma, es la base para un aprendizaje y un desarrollo humano permanentes; las Normas Uniformes sobre la Igualdad de Oportunidades para las Personas con Discapacidad (1993) declaran que las autoridades educativas son responsables de que la educación para las personas con discapacidad se brinde en contextos integrados. Numerosos estudios, la bibliografía, y en especial la experiencia, muestran que una adecuada utilización de la tecnología puede ser sumamente beneficiosa en el ámbito de la educación especial. En Argentina no son pocos los intentos que se vienen realizando desde hace ya varios años para llevar esto a la práctica. Se han comprado equipos, realizado capacitaciones, y discutido mucho acerca de las posibilidades que las TICs pueden aportar al campo de las necesidades especiales. Sin embargo, en numerosas oportunidades estos intentos han fracasado, debido entre otras cosas a la multiplicidad de factores que es necesario tener en cuenta para llevar proyectos de ese tipo a buen puerto. Estas afirmaciones son sostenidas por, además de la bibliografía relacionada con la materia, estudios e investigaciones concretas en las instituciones educativas de Argentina, como por ejemplo el “Programa Tecnología y Sociedad: Accesibilidad Tecnológica para un Desarrollo Igualitario”, realizado a partir de un acuerdo entre la Dirección General de Cultura y Educación, el Ministerio de la Producción, y la Confederación Económica de la Provincia de Buenos Aires, y en el cual tuvo oportunidad de participar como coordinador el autor de este escrito. En este trabajo revisaremos las variables que intervienen en la utilización de las TICs en educación especial (que van desde una adecuada formación docente, pasando por el acceso al software, hasta la difusión de la información y las experiencias), y propondremos estrategias que pueden contribuir a mejorar la situación actual de muchas instituciones y organizaciones en ese campo.

Esta monografía describe la manera de utilizar técnicas de Minería de Datos para la mejora del proceso de enseñanza-aprendizaje de la asignatura Computación que se desarrolla en la Facultad de Ingeniería de la Universidad de Buenos Aires. El enfoque propuesto busca modelizar la interacción del alumno con el material de estudio utilizando reglas de predicción cuya interpretación permitirá detectar las falencias del proceso educativo así como evaluar la calidad del material de estudio utilizado.

El presente Trabajo Final tiene por objetivo describir los Sistemas Tutoriales Inteligentes (STIs) y realizar un análisis crí tico de sus fortalezas y debilidades. Para alcanzar tal fin, se describirá la arquitectura tradicional de los STIs, se delinearán teorías de aprendizaje e instruccionales que provean el marco conceptual a estos sistemas y se presentarán herramientas de diseño. Asimismo, se analizarán las características principales de estos sistemas, focalizando el problema de su adaptación a los estudiantes.

Den omfattande globaliseringen som sker i världen har givit upphov till stora förändringar för världens organisationer. Den ständigt växande konkurrensen som kommer därav ökar kraven på en fungerande internkommunikation samt betydelsen av att de interna kommunikationskanalerna utnyttjas så effektivt som möjligt. Samtidigt krävs långtgående hänsynstaganden gällande alla organisationens medlemmar då utveckling av internkommunikationens struktur och strategi genomförs.   I detta examensarbete används teorierna “Uses and gratifications”, “Dependency theory” och ”Social information processing theory”. Teorierna används med målsättning att beskriva de mest framträdande dragen i den interna kommunikationsutövningen i en organisation och vidare för att undersöka hur denna utövning överensstämmer med de förväntningar och användningsmönster som kan utrönas bland de anställda. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom ämnet framkommer vikten av att utföra studien från ett användarperspektiv i en organisation som bedriver industriell produktion såväl som kontorsarbete. Skillnader mellan dessa olika grupper i fråga om upplevelser och förväntningar inkluderades också i undersökningen.           Studien genomfördes på ett teknologiföretag i södra Sverige i ett skede där lansering av en ny intranät-portal väntade. Det empiriska materialet erhölls genom utförande av sju fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 28 personer i dessa fokusgrupper. Resultatet visade på många tillgängliga interna kommunikationskanaler samtidigt som det synliggjorde en upplevd avsaknad av en tydlig strategi och en utsedd koordinator som ansvarar för den interna kommunikationen.  Från ett medarbetarperspektiv karaktäriseras den generella internkommunikationen av inkonsekvens, otillförlitlighet och godtycklighet. Olika typer av strategier för att tillfredsställa specifika behov kunde identifieras såväl som långtgående beroenden av vissa informationskanaler för att få information. Kollaborationsplattformar som en integrerad del av intranätet mötte motsägelsefulla åsikter och visar på att de anställda både önskar och fruktar det fria ordet i organisationskommunikativa sammanhang. De interna kommunikationskanalsera måste struktureras och samköras för att ge alla organisationsmedlemmar möjlighet att tillfredställa sina informations- och kommunikationsbehov.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

In China, an increasing number of individuals and companies are adopting microblogging, a popular form of social media, in order to connect and interact with other people, and recent online events indicate the power of microblogging in Chinese society. Holding the belief that microblogging brings out the interactive nature of new media as well as the audiences, many companies are exploring microblogging in order to better communicate with their audiences. However, very little is known about how those brands use microblogging to promote themselves and what the audiences’ preferences are on this platform. Employing uses and gratifications and feminism theories, this study examined how fashion brands use Weibo.com, one of the main microblogging platforms in China, to promote themselves and what the Chinese women, the main audience of both Weibo.com and fashion brands, ask for from fashion brands’ tweets. The quantitative content analysis of the tweets of three major fashion brands, namely Burberry, Louis Vuitton, and Bvlgari, shows the general pattern of how microblogging are being deployed. A further investigation was conducted through ethnographic content analysis in order to examine the implicit values conveyed by fashion brand’s tweets and the audiences’ preferences towards these values. Results from the analyses revealed that the prevailing topics covered in the fashion brands’ tweets included their products, related celebrities, and the brands’ events or projects, and fashion brands usually combined several topics in one tweet in order to provide more information to the audiences. Taken a deeper look at the latent message of the tweets, fashion appears to play a positive role in emancipating contemporary Chinese women.

Titel: Vill du kolla på en film? En kvalitativ studie om hur två tittargrupper i Sverige värderar externa och interna faktorer angående deras filmkonsumtion Författare: Alice Paues & Hampus Mörner Handledare: Lowe Hedman Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka hur två tittargrupper i Sverige värderar externa och interna faktorer angående deras film konsumtion. Uppsatsen bygger på en huvudfrågeställning och tre ytterligare frågeställningar: Hur värderar en yngre och en äldre svensk tittargrupp externa och interna faktorer angående deras egna film konsumtion? Vilka externa faktorer har mest värde enligt dessa tittargrupper? Vilka interna faktorer har mest värde enligt dessa tittargrupper? Varierar dessa faktorer beroende på plattform? Metod och Material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod som genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För dessa fokusgruppsintervjuer så designades en intervjuguide där frågorna var relaterade till våra tre genomgående teman: externa faktorer, interna faktorer och skillnader mellan plattformar. Frågorna var även guidade av teorier inom vårt ämne. Vi valde att göra ett strategiskt urval. Urvalet bestod av två tittargrupper, en yngre där åldersintervallet var 18 till 33 och en äldre där åldersintervallet var 50 till 65. Huvudsakliga resultat: Det huvudsakliga resultatet från studien visade att den externa faktorn som äldre värderade högst var film kritiker, medan yngre värderade trailers och liknande material högst. Båda grupperna motiverades av samma behov när det gällde film konsumtion. Dock, så värderade yngre kognitiva behov högre än äldre, och äldre värderade känslomässiga behov högre än yngre. Vi fann även att det fanns skillnader mellan olika plattformar, där fyra huvud motivationer värderades olika. Dessa var: sociala behov, flyktbehov, behov att få välja sitt egna innehåll och avslappning. Antal sidor: 60 Kurs: Media- och kommunikationsvetenskap C Universitet: Uppsala Universitet, Institutionen för Informatik och Media Termin: HT 2014

The thesis consists of a full-length novel and an exegesis that examines the ways in which humour can be used to restore the symbolic order and serve as a means of regaining control, thus allowing those involved in the most disturbing, painful and challenging situations to feel less powerless. The research component of the thesis involved critical reading, fieldwork, observations, and personal interviews. The texts examined include works by Michael Billig, Henri Bergson and Julia Kristeva, in particular her reference to the act of laughing at the abject as a kind of horrified 'apocalyptic laughter', a compulsion to confront that which repels (Kristeva 1982, pp. 204-206). As part of the fieldwork, I completed training to become a Laughter Club leader. Laughter Clubs are based on the notion that laughter, even fake laughter, is beneficial. This concept is explored in more detail in the exegesis. The fieldwork also included training in laughter-generating activities for students and staff at two local primary schools. The observational component, which involved the Australian War Memorial, the 'Reveries: Photography and Mortality' exhibition, Norwood Crematorium and the children's garden and babies' rose garden at the Gungahlin cemetery, enabled me to examine images and memories of death as well as the responses of other visitors. The final component of my research involved personal interviews. The participants in these interviews were drawn from a diverse range of fields including: volunteers at a local hospice, hospital clowns, general practitioners, cancer survivors and their carers, a psychiatrist, nurses, a paramedic, a police officer, a hospital teacher and bereaved parents. The findings from this research provided the framework for the creative piece, a novel set in present-day Canberra. The story begins one autumn evening when thirteen-year-old Sam is found unconscious and bleeding from a head wound. By the time Maggie, Sam's widowed mother, arrives at the hospital, Sam has regained consciousness. His x-rays show a large mass in his brain and he is kept in for further tests. The results confirm that Sam has an inoperable tumour. Maggie and Sam rely on humour in their interactions both with each other and with other people as a means of maintaining that 'baseline of social control' (Kristeva 1982, p. 99), staying on the edge of what Kristeva refers to as the place 'where meaning collapses' (p. 2). Humour is their anchor, enabling them to maintain a grip on their new normality. And, as if having a dying child isn't enough to cope with, Maggie is being pursued by a handsome and slightly younger man. Both the findings in my exegesis, and the creative work they led to, suggest that although there has been an enormous amount of research undertaken over the previous thirty or so years, there is no conclusive proof that humour can be closely correlated with health. At best, humour can provide a means of controlling that which would otherwise be outside our control.