Spelling suggestions: "subject:"uses off history"" "subject:"uses oof history""
1 |
Historiebruksförståelse : Förståelser för historiebrukJohansson, Marcus January 2020 (has links)
The purpose of this paper was to examine understandings of uses of history in teachers’assignments. Inspired by grounded theory an analysis was made of teachers’ assignments anddifferent concepts, categories and propositions were found. The main finding concerningunderstandings of uses history was that it relied upon the consideration’s teachers had madeduring the process of creating assignments. This one-sidedness was the springboard forsuggestions made for future undertakings in didactical research pertaining to understandingsof uses of history.
|
2 |
LÄRANDEPOTENTIAL & HISTORIEBRUK I DATORSPEL : En kvalitativ analys av Crusader Kings 2 möjligheter för lärande och historia ämnetNordqvist, Adam January 2017 (has links)
Denna studie undersöker hur ett videospel som heter Crusader Kings 2 använder historia. Studien kommer också att titta på den potential videospel kan ge som pedagogiskt verktyg för lärande. Detta har analyserats i nära relation till den svenska läroplanen för ämnet historia på gymnasiet. För att upptäcka hur detta spel använder historia har spelet bryts ner i sina spelmekanismer, genre och faktorer och analyserats med hjälp av Klas-Göran Karlsson teori om de olika historiebruken för historia. För att hitta och analysera potentialen för lärande i spelet som har valts för denna studie har Young m fl teori om videospel och dess potential använts i nära relation till tidigare forskning, samt läroplanen för att analysera spelet. Denna teori om denna potential har baserats på artiklar och studier om videospels potential för lärande efter K-12 läroplanen. Resultatet är att Crusader Kings 2 potential för lärande i historia ämnet är mycket relevant till läroplanen och visar sig vara ett sätt uppfylla vad som förväntas av målen i ämnet. Det visade sig att spelet identifierades med hjälp av användningen av historia på många nivåer med hjälp av Karlssons teori om användningen av historia. Här har följande användningar identifierades: Existentiellt, moraliskt, ideologiskt, icke-bruk och kommersiellt bruk. / This study looks at the way a video game called Crusader Kings 2 uses history. The study will also look at the potential videogames can bring as pedagogical tool for learning. This have been analyzed in close relation to the Swedish curriculum for the subject history in the upper secondary school. To discover the way this video game uses history the game has been be broken down into its game mechanisms, genre and factors and analyzed using Klas-Göran Karlsson theory about the different uses of history. To find and analyze the potential for learning in the game, that have been chosen for this study Young et als theory about video games and its potential have been used in close relationship to previous research and the curriculum to analyze the game. This theory about this potential have been based on 300+ articles and studies about video games potential for learning following the K-12 curriculum. The result is that Crusader Kings 2 potential for learning in the history subject is very related to the curriculum and shows to provide a way fulfill what is expected to be learned from the goals of the subject. It was shown that the game was identified using the uses of history on many levels using Karlssons theory of the uses of history. Here the following uses was identified: Existentially, moralist, ideologist-none-use and commercial uses.
|
3 |
Förintelser - en studie av svenska historieläromedels framställning av 1900-talets folkmord (Holocausts - a study of how the genocides of the 20th century are represented in Swedish history textbooks)Sjöberg, Erik January 2006 (has links)
Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ”Levande historia”, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ”Levande historia” initierades. / With the renewed political interest in the content of history teaching in Sweden as a point of departure, this study deals with how the genocides of the 20th century are represented in Swedish history textbooks, aimed at pupils aged 16-19 years, from the 1990ies and the beginning of the 21st century. The analysis revolves around such theoretical concepts as history-awareness and uses of history, with certain references made to the concept of orientalism, that has been discussed in previous research. The study concludes that the influence of policy makers over the contents of the history textbooks has increased since 1994, which has resulted in a larger emphasis on the European perspective and the Holocaust.
|
4 |
Att skapa en plats : - En studie av historiebruk i form av web-baserad marknadsföring av tre VasaslottPalmqvist Gillman, Andrea January 2014 (has links)
The purpose of my research has been to analyze the communi-cation of three cultural heritages and how they are being ex-posed on their respective webpages. The essay has also touched the subject as to how webpages can, through marketing of cul-tural heritages, create a connection to the marketed locations and their cultural environment. A phenomenon you could call “creating a location”. My study has also resulted in an under-standing of how historical sites as cultural actors position them-selves to attract visitors to the location. In this study I will fo-cus on only three of Sweden’s many renaissance castles. These three are Calmare-, Vadstena- and Gripsholm’s castle.My sources consist of the above mentioned cultural heritag-es own webpages, their administrators as well as their partner’s webpages. The information which is communicated in connec-tion to, or directly with the cultural heritages demonstrates what is relevant and important to see and experience.By illuminating these attributes, the possibility for self-interpretation of the cultural landscape can be lessened. Instead, a more direct picture can be created as of what the visitor should relate to and remember of the location. This way, the actors create a location.
|
5 |
Uses of history in history education / Historiebruk i historieundervisningThorp, Robert January 2016 (has links)
This compilation thesis contains an introductory chapter and four original articles. The studies comprising this thesis all concern aspects of how historical culture is constituted in historical media and history teachers’ narratives and teaching. It is argued that the teaching of history is a complex matter due to an internal tension resulting from the fact that history is both a product and a process at the same time. While historical facts, and knowledge thereof, are an important aspect of history, history is also a product of careful interpretation and reconstruction. This study analyses and discusses how history is constituted in history textbooks and popular history magazines, i.e. two common historical media, and in teachers’ narratives and teaching of history. The study finds that the historical media studied generally tend to present history as void of perspective, interpretation and representation, suggesting this to be the culturally warranted form of historical exposition. Moreover, the teachers studied also tend to approach history as if it were not contingent on interpretation and reconstruction. These results indicate that the history disseminated in historical media and history classrooms presents history in a factual way and disregards the procedural aspects of history. Applying the history didactical concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history, this thesis argues that an essential aspect of historical understanding is an appreciation of the contextual contingency that characterises history. All history is conceived within a particular context that is pertinent to why and how a certain version of history is constructed. Furthermore, all history is also received within a particular context by people with particular preconceptions of history that are contextually contingent, in the sense that they are situated in a certain historical culture. Readers of historical media are members of societies and are thus affected by how history is perceived and discussed in these contexts. This thesis argues that an awareness of these aspects of history is an important factor for furthering a complex understanding of history that encompasses the tension highlighted above.
|
6 |
A consciência histórica de estudantes na relação com os discursos de uso público da história afro-brasileira / The historical awareness of students in relation to the public use discourses of afro-brazilian historyCruz, Diogo Fraga 14 December 2017 (has links)
Submitted by Erika Demachki (erikademachki@gmail.com) on 2018-01-31T19:39:50Z
No. of bitstreams: 2
Dissertação - Diogo Fraga Cruz - 2017.pdf: 2924236 bytes, checksum: 3403fbad56aedfcfd910f1ca3c4e958c (MD5)
license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-02-01T10:24:34Z (GMT) No. of bitstreams: 2
Dissertação - Diogo Fraga Cruz - 2017.pdf: 2924236 bytes, checksum: 3403fbad56aedfcfd910f1ca3c4e958c (MD5)
license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-02-01T10:24:34Z (GMT). No. of bitstreams: 2
Dissertação - Diogo Fraga Cruz - 2017.pdf: 2924236 bytes, checksum: 3403fbad56aedfcfd910f1ca3c4e958c (MD5)
license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5)
Previous issue date: 2017-12-14 / This research seeks to understand the mobilization of historical consciousness and the attribution of plausibility in the relation with discourses of the public uses of the history of Afro-Brazilian. The research has as its source the narratives produced by students from a research instrument applied in the classroom. Another source is also observed: the discourses of public uses of the past taken to the research instruments that reconstruct events of the past related to African slavery in Brazil, the Brazilian miscegenation and the racial relations present in Quilombo de Palmares. From these discourses, the students are brought into contact with ideas about the relations of historical racial oppression, and are led to express themselves in relation to such discourses and ideas, as well as to try to relate these events in the past to the situation of the population Afro-Brazilian in the present. The work is produced according to the theoretical and methodological accumulation of didactics of history and historical education. / Este trabalho de pesquisa busca compreender a mobilização de consciência histórica e a atribuição de plausibilidade na relação com discursos dos usos públicos da história do afro-brasileiro. A pesquisa tem como fonte as narrativas produzidas por alunos a partir de um instrumental de pesquisa aplicado em sala de aula. Outra fonte também é observada: os discursos dos usos públicos do passado levados para o instrumental de pesquisa que reconstroem eventos do passado ligados a escravidão africana no Brasil, a miscigenação brasileira e as relações raciais presentes no Quilombo de Palmares. Os alunos pesquisados, a partir desses discursos, são postos em contato com ideias sobre as relações de opressão racial histórica, e são levados a se manifestarem com relação a tais discursos e ideias, além de experimentarem relacionar esses eventos no passado com a situação da população afro-brasileira no presente. O trabalho é produzido de acordo com o acúmulo teórico e metodológico da didática da história e da educação histórica.
|
7 |
Historiebruk som historiemedvetande i den mångkulturella skolan / Uses of History as Historical Consciousness in the Multicultural SchoolJuth, Simon, Nilsson, Tobias January 2022 (has links)
The first aim of this SAG is to present and study three different researchers: Dahl (2021),Thorp (2016) and Johansson (2012) on how the subject of the use of history can beimplemented into history teaching and evolve students' way of thinking towards a betterhistorical consciousness. The second aim of this paper is to reflect on how the term uses ofhistory can be best implemented in a multicultural classroom. The third aim is to determinehow the terms use of history, historical consciousness and multiculturalism is defined inacademic research. To make these definitions we used the researchers Aronsson (2002),Karlsson (1999), Nordgren (2006, 2016), Rüsen (2004), Jeismann (1979), Koselleck (2004),Jensen (2003) and Runblom (2006). The material we have been using are doctoraldissertations and licentiate degrees which have been gathered from the digital platformsResearchgate, ERIC and DiVA. In our paper’s result the focus has been to present and reflectthe theoretical approaches that each researcher has obtained through their respective studiesregarding multicultural education, uses of history and historical consciousness. These resultsbecame the basis of a discussion of advantages and disadvantages regarding the optimal wayto construct an education plan for teachers. In our conclusion we presented the case that noneof the researchers' work was complete in itself and can be used in conjunction with each otherto better create a whole sided perspective on the best plan for history teaching. We also cameto the conclusion that terms uses of history, historical consciousness and multiculturalismcan be defined in a variety of ways. There are some disputes between each researcher in howthe relation between historical consciousness and uses of history can be defined. Thoughmost of them agree that multiculturalism includes a variety of aspects such as normality,individuality and that creation of identity is a big part of the multicultural classroom.
|
8 |
Du gamla, du trygga, du fria : Bruk av nostalgi i svensk politik 2010-2022 / Thou old, thou safe, thou free : Uses of nostalgia in Swedish politics 2010-2022Englund, Carl January 2023 (has links)
This master thesis is concerned with nostalgia and the uses of nostalgia in Swedish politics. Nostalgia as a political tool has been used to great effect through out the western world in the last decades, with the most notable examples being for instance Donald Trump’s presidential campaign in the USA or the success of Brexit in the United Kingdom. The rising frequency of nostalgia in politics has led some scholars to suggest that we are living in the age of nostalgia. Despite this, and the fact that scholars from multiple disciplins agree that nostalgia is a tool not just used by populist parties, there are few studies regarding the use of nostalgia as a political tool in Sweden that does not solely focus on the use of nostalgia by said populist parties. This thesis therefore seeks to fill a knowledge gap and study the use of nostalgia by different parts of the Swedish political sphere. The source material examined in the study is the political commercials made by the eight different parties in the Swedish Parliament in the time period of 2010-2022. The research questions of the thesis concerns to which extent nostalgia is used in Swedish politics, how nostalgia appears in the political advertisement, which political messages it is loaded with and which role the use of nostalgia play in the political parties visions of the future. The thesis is divided into two parts, with the first part studying to which extent nostalgia is present in the source material. By using a qualitative content analys to gather the nostalgic allusions in the commercials, and by also dividing the allusions into aestethic and explicit nostalgia to show that nostalgia can also be present in the visual aspects of the commercials, the result of the study show that nostalgic allusions are present in commercials from all parties during the time period, although some parties use it more than others. The second part of the analysis focuses on the uses of nostalgia by three parties with different ideologies in the Swedish parliament, The Social Democrats, The Left Party and The Sweden Democrats. The analysis is done by analysing the uses of nostalgia in the three parties political commercials as uses of history. The results indicate that all three parties uses vague nostalgic uses of history as a way of looking back at a past that is a perfect snapshot of a golden age of society, in contrast to the chaotic present. The past thus becomes something we need to return to in order to change society for the better. It also shows that the three parties all seem to be nostalgic for the same vague time period in which the Swedish peoples home was strong, even though they have different views on what the peoples home actually constitutes.
|
9 |
Battlefields of memory : The Macedonian conflict and Greek historical culture / Minnets slagfält : Den makedonska konflikten och grekisk historiekulturSjöberg, Erik January 2011 (has links)
In 1991, a diplomatic controversy arose between Greece and the newly independent Republic of Macedonia, regarding naming, minority rights and the use of historical symbols. The claims of the new state to the name Macedonia and the historical heritage associated with it were perceived as a threat against Greek national identity and history itself. Within months, the so-called Macedonian question came to dominate the Greek domestic and foreign policy agenda. In Greek public debate, the conflict blended with concerns about the nation’s past, present and future, which played into the challenges brought about by the end of the Cold War. The Macedonian conflict can thus be understood as symptomatic of a crisis in Greek historical culture, as well as a catalyst for broader concerns about the role of history in contemporary society. This study explores the contexts in which the conflict evolved and how history was perceived, narrated and used by institutions, communities and individuals who sought to influence public opinion and policy-makers. The theoretical point of departure is the concept of historical culture, defined as the totality of discourses through which a society makes sense of itself, the present and the future through the interpretation of the past. In the study of historical culture, the notions of narratives and uses of history have been employed, with the notion of boundary-work as a supplementing analytical tool. The material of the study is primarily drawn from mainstream press, but also includes historiography. The study shows how the Macedonian controversy was intertwined with the identity- and memory-political demands of substate actors. Particular attention is paid to the emergence of a narrative on genocide among Greeks of Pontian origins. This happened in an age when traditional notions of national pride were being challenged by transnational history-cultural concerns about human rights and the notion of national guilt. The study also sheds light on how academic historians dealt with issues brought about by demands for politically committed scholarship, objectivity, legitimacy and the need to adjust in a transnational setting. / Denna studie har sin utgångspunkt i de utmaningar som det grekiska samhället och nationalstaten stod inför vid kalla krigets slut. I fokus står den diplomatiska konflikten mellan Grekland och republiken Makedonien, gällande den senare partens namn och bruk av historiskt laddade symboler samt minoritetsrättigheter. Denna makedonska konflikt som seglade upp i samband med Jugoslaviens sammanbrott kom att dominera den in- och utrikespolitiska dagordningen i Grekland under det tidiga 1990-talet, och förde tidvis in landet på kollisionskurs med dess västeuropeiska och amerikanska partners. Avhandlingens syfte har bestått i att spåra de sammanhang som denna konflikt växte fram i. Jag hävdar att den makedonska konflikten inte endast skall förstås som en kris i grekisk inrikespolitik, eller i landets relationer med omvärlden, utan fastmer som en kris i den grekiska historiekulturen. I det offentliga samtalet i Grekland smälte konflikten samman med en oro gällande nationens förflutna, nutid och framtid. Den diplomatiska fejden med den nya grannstaten i norr uppmärksammades av en bred allmänhet och åtföljdes av en diskurs som utmålade den egna nationens historia och arv som hotade. Studiet av denna diskurs, eller rättare sagt diskurser, om historia är ett viktigt mål i denna avhandling, eftersom det belyser uppfattningar om det förflutna jämte farhågor rörande nuet och nationens framtid, uppfattningar och farhågor som ytterst präglade den politiska krisen. Den teoretiska utgångspunkten för studien återfinns i begreppet historiekultur. Med detta avses de samtliga diskurser genom vilka ett samhälle begripliggör sig självt, nuet och framtiden genom att tolka det förflutna. Sålunda definierad skall historiekultur förstås som både struktur och process. Det innebär att historiekulturen är både ramverket av kunskap, attityder och värderingar som ger den enskilde mening och sammanhang, och samhällen deras sammanhållning, och själva handlingen genom vilka ovansagda skapas och förmedlas. Som redskap för att studera historiekultur har begreppen berättelser och historiebruk använts. Eftersom studien särskilt uppmärksammar fackhistorikers roll i konflikten – viktiga i egenskap av aktörer som skapar och sprider den kunskap och de värderingar som utgör historiekultur – har även ett vetenskapssociologiskt perspektiv infogats. Offentliga kontroverser rörande det förflutna inbegriper kamp om trovärdigheten i vissa tolkningar liksom hos dem som framför dem. Som kompletterande analysredskap brukas begreppet gränsdragning (boundary-work), utifrån uppfattningen att vetenskapen bör studeras i det sociala sammanhang i vilket den bibringas mening och auktoritet. Historiekultur studeras genom dess lämningar. I föreliggande avhandling utgörs källmaterialet främst av artiklar i grekisk dagspress, men även historieskrivning (akademisk såväl som icke-akademisk) i bokform, vetenskapliga tidskrifter och andra relevanta trycksaker där historia debatteras, berättas, sätts in i sammanhang och brukas, har studerats. Materialet täcker ingalunda grekisk historiekultur i hela dess vidd men utgör likväl ett representativt urval av de arenor där såväl allmänhet som specialister mötte diskurser och debatter om det förflutna. 324 Studien har kartlagt de sätt på vilka historia brukades med särskilt avseende på de intressen som kan skönjas däri. Själva upplevelsen av kris tog sig uttryck i ett existentiellt historiebruk, kopplats till ett sökande efter rötter och kontinuitet som närdes av fruktan för krig, rotlöshet och kulturell minnesförlust. Det upplevda yttre hotet mot Grekland beskrevs ofta i termer av en hotande utmaning gentemot den nationella identiteten och nationens överlevnad, men också som en möjlighet att återupprätta en samlande nationell berättelse. Samtidigt brukades historia med både kommersiella och politiska mål i sikte, eftersom det nationella förflutna sågs som en moralisk, politisk och ekonomisk tillgång. Ett framträdande drag i debatten var ett politiskt historiebruk som syftade till att utmana en upplevd vänsterhegemoni som utmålades som ett hinder för nationell enighet och främjandet av Greklands utrikespolitiska målsättningar i utlandet. Men historia kunde även brukas politiskt för att visa på nationalismens avarter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt det moraliska historiebruket. Detta är ett bruk som utmanar vad som utpekas som förhärskande föreställningar och därför är ett medel för historiekulturens förändring. Historieproducenter längs med den politiska skalan tenderade att utforma sina berättelser i kritisk och moralistisk anda, även om syftet ofta var att bevara en traditionell förståelse av nationell historia och identitet. Emellertid är det berättelser som utmanar den nationella tolkningsramen som undersökts särskilt noggrant. Det moraliska historiebruket hänger samman med hur den makedonska frågan nyttjades till att främja minnespolitiska krav. I detta sammanhang har särskild uppmärksamhet riktats mot den slaviskmakedonska minoritetsaktivismen som prisade etnisk särart och anklagade den grekiska staten för diskriminering. Dess historiebruk underblåste föreställningar om ett överhängande hot mot den grekiska nationalstaten och tilltalade som sådant också grupperingar inom den grekiska vänstern, som i den slaviskmakedonska kritiska berättelsen såg ett medel till förändring av rådande samhällsordning och den nationella historiekulturen, genom att blottlägga statens ”ideologiska historiebruk”. En grupp som brukade historien moraliskt och som i viss utsträckning även länkade sin minnespolitiska dagordning till den makedonska frågan återfanns bland de pontiska grekerna. Studien har belyst hur en pontisk identitet knuten till en berättelse om folkmord i Turkiet och en historia av diskriminering i Grekland växte fram i senare delen av 1980-talet och erkändes av staten 1994. Medan kapitel 3 utforskar det lokala historiekulturella landskapet i det grekiska Makedonien, belyser kapitel 4 även de förbindelser som pontiska aktivister sökte upprätta med historiska berättelser utanför den nationella historiens ramverk, huvudsakligen det armeniska folkmordet och förintelsen. Förhållandet mellan politik och historia, mellan kritiska berättelser som utmanade förhärskande uppfattningar i nationella frågor och dem som försvarade den förda politikens legitimitet och den officiella historieskrivningen, står i fokus för kapitel 5. Den makedonska konflikten medförde kolliderande anspråk på expertis inom vetenskapssamhället – mellan ämnesdiscipliner och enskilda forskare – såväl som mellan fackmän och lekmän, vilket tog sig uttryck i retoriska 325 uteslutningsmekanismer. För somliga bar den allmänna betoningen av nationell historia ett löfte med sig om finansiering och förstärkt prestige åt dem som hade denna inriktning. Andra uppfattade den makedonska krisen och historieskrivning med nationella och politiska förtecken som ett direkt hot mot den fria forskningen och Greklands överlevnad som ett demokratiskt samhälle. Den akademiska autonomin som föreföll hotad skyddades genom att insistera på en skiljelinje mellan historia som vetenskap respektive som ”ideologiskt bruk” för politiska ändamål. Detta försök att återupprätta konsensus inom vetenskapssamhället genom att vädja till professionens etiska principer blev också en utväg för historiker som med tiden sökte distansera sig från en förd politik som uppfattades som skamfilad och nationalistisk. Analysen har visat på de sammanhang i vilka den makedonska krisen växte fram och hur farhågorna för och bruket av historia kan förstås. Den första av dessa kontexter är den inrikespolitiska, närmare bestämt det grekiska samhällets demokratisering efter 1974. I det nya pluralistiska klimatet införlivades delar av den tidigare förföljda vänsterns kritiska berättelse om det nära förflutna i statens historieskrivning. Övergången från ett auktoritärt samhälle och historiekultur till en ökad öppenhet banade även väg för missnöjda gruppers identitetspolitik (slaviska makedoner, pontiska och andra anatoliska greker), grupper vars historiebruk naggade de gamla nationella och ideologiska stora berättelserna i kanten. Vid tiden för kalla krigets slut 1989 hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna, i synnerhet socialismen, medfört en motreaktion till förmån för en mer traditionell nationalism. Det andra betydelsefulla sammanhanget återfinns i den europeiska integrationen som följde på Greklands EG-inträde 1981. Denna medförde inte endast hopp om ekonomisk vinning utan även behovet att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som 1990-talets krig på Balkan medförde. Särskilt historiker betonade att denna process gjorde det nödvändigt att europeisera nationens värderingar och uppfattningar kring historia, en uppgift som försvårades av Greklands hållning i den makedonska frågan och det sätt på vilket man slog vakt om ”historiska rättigheter”. Även aktivister som, huvudsakligen i den grekiska diasporan, var sysselsatta med att marknadsföra denna fråga pekade på behovet av att modernisera aspekter av den nationella historiekulturen i en tid av europeiskt enande och konvergerande historieutbildningar. Det som ovan beskrivits har ett nära samband med det tredje stora sammanhanget, som även det är av transnationell art. Den nationella historiekulturen är inte avskild från omvärlden; föreställningar om det förflutna rör sig över nationella gränser. På global nivå sammanföll den makedonska konflikten med de s.k. history wars, historiekrig som rasade vid samma tid runtom i världen. Dessa återspeglar i sin tur urholkandet av de stora nationella och ideologiska berättelserna i västerländska samhällen, de identitets- och minnespolitiska kraven hos under- och ickestatliga aktörer, de mänskliga rättigheternas paradigm och 326 beklagandets politik (the politics of regret), som anammar nationell skuld som ny princip för politisk legitimitet. Trenden inom transnationell historiekultur mot en mer universell moral, symboliserad av den ”amerikaniserade” (och ”europeiserade”) förintelsens moral innebar en ytterligare utmaning mot de nationella historiekulturerna. Den pontiska folkmordsberättelsen (och dess nationaliserade förlängning) analyseras som svarande till kravet på en ”amerikanisering” av grekisk historiekultur. I detta sammanhang lyfts den grekiska diasporans roll fram, inte endast som instrumentell i utformningen av Greklands utrikespolitiska dagordning, men även i egenskap av förmedlare av historiekulturella angelägenheter och behovet av anpassning till transnationell omgivning. Konsekvenser av denna ”amerikaniserade” folkmordsberättelse diskuteras. Ett fjärde sammanhang, med en både nationell och transnationell dimension, är det akademiska, inom vilket forskare debatter och formar historiens representation. Identitetspolitikens ankomst och den makedonska konflikten stod även i samband med den objektivistiska historieskrivningens legitimitetskris och den postmoderna utmaningen. Urholkningen av staters bärande historieberättelse och tolkningsföreträde motsvarades i viss utsträckning av ett undergrävt förtroende för den traditionella historieskrivningens trovärdighet och auktoritet. Denna urholkning kunde tolkas som ett hot mot själva historievetenskapen och professionen. Ett annat sätt att bemöta detta hot var att betrakta såväl det som den makedonska krisen som en uppfordran till perspektivskifte inom forskning och historieskrivning. Samspelet mellan politik och historia, mellan förståelsen av svunna realiteter, nutida bekymmer och förväntningar inför framtiden formade sålunda den politiska krisen och banade väg för den grekiska historiekulturens förändring.
|
10 |
Historical Consciousness, Historical Media, and History Education / Historiemedvetande, historiska medier och historieundervisningThorp, Robert January 2014 (has links)
This thesis by publication contains an introductory summary chapter and three papers. The first paper presents a study of how the concept of historical consciousness has been defined, applied, and justified in Swedish history didactical research. It finds that there is consensus regarding the definition of what a historical consciousness is, but that there is variation in how the concept is applied. It is suggested that this variation makes historical consciousness a complex and vague concept. The second paper uses the results presented in the first paper as a point of departure and from thence argues for a broadened understanding of the concept of historical consciousness that incorporates its definition, application, development, and significance. The study includes research about historical consciousness primarily from Sweden, the UK, the USA and Canada. The paper presents a typology of historical consciousness and argues that level of contextualisation is what distinguishes different types of historical consciousnesses and that an ability to contextualise is also what makes historical consciousness an important concept for identity constitution and morality. The third paper proposes a methodological framework of historical consciousness based on the theory of historical consciosusness presented in the second paper. It presents arguments for why the framework of historical consciousness proposed can be useful for the analysis of historical media and it discusses how aspects of the framework can be applied in analysis. It then presents a textbook analysis that has been performed according to the stipulated framework and discusses its results regarding how textbooks can be used to analyse historical consciousness and its development. / Forskarskolan Historiska Medier (ForHiM)
|
Page generated in 0.0953 seconds