I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta. Designen av lärarhandledningen genomfördes med stöd i designbaserad forskning. Det kompensatoriska uppdraget tolkades som att alla elever ska ges en möjlighet att gå från ritualiserat, imitativt lärande till utforskande, flexibelt lärande, genom en avritualisering. Detta operationaliserades i lärarhandledningen som att läraren planerar för att ställa avritualiserande frågor. Utveckling och undersökning skedde i tre cykler av att först designa lärarhandledningen och sedan utvärdera den. I första cykeln genomfördes intervjuer med lärare för att bilda en uppfattning om vad lärarna behövde för stöd, därefter designades en första prototyp som sedan utvärderades med hjälp av undersökning i en fokusgruppsintervju. I andra cykeln uppdaterades lärarhandledningen, varefter den återigen undersöktes i fokusgrupper. I tredje cykeln uppdaterades lärarhandledningen en sista gång. Det insamlade datamaterialet i intervjuundersökningarna bestod av videoinspelningar som transkriberades och analyserades med tematisk analys. Lärarna upplevde att de behövde stöd som gav säkerhet i användningen av GeoGebra, som inte var tidskrävande att använda och som underlättade planeringen för att eleverna ska arbeta utforskande. Resultatet bestod av den utvecklade lärarhandledningen, som innehöll ett lättöverskådligt flödesschema för planering, för att inte vara tidskrävande. Flödesschemat innehöll planeringsstöd för att ställa avritualiserande frågor i en uppgift. Undersökningen i fokusgrupper visade att lärarna upplevde att lärarhandledningen kunde ge stöd samt att materialet var lättöverskådligt. Det konstaterades dock att det skulle vara lite tidskrävande att använda lärarhandledningen första gångerna. Lärarna upplevde vidare att det kunde vara svårt att skapa en uppgift som alla elever klarar av att slutföra. Undersökningen visade dock att detta kunde hanteras genom att ställa ritualiserade frågor i början av uppgifterna samt genom att anpassa arbetssättet i klassrummet.

När fler och fler väljer att lära sig programmering kan det vara bra att öva på attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvändaren har lyckats. Function Practice är en tjänst för att kunna öva programmeringpå just detta sätt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringsspråk, de språk som kommer kunna användas ärJava, C++ och Python. Det ger även ett lätt och smidigt sätt att skapa sådanauppgifter. Syftet med projektet är att utveckla denna tjänst, genom att skapa enwebbtjänst som kan kompilera och köra funktioner för de olika språken, enhemsida som användarna kan skriva och testa kod på, samt ett sätt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjälp av ett användartest i enmindre grupp för att se om hur användarvänlig den är, samt att funktionalitetentestas och jämförs med några tidigare lösningar. Tjänsten testas för att se om ytterligaresäkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon på värdsystemet.Slutsatsen av projektet är funktionaliteten bakom tjänsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer användarvänlig,samt att användaren borde kunna få felmeddelanden utifall något inte fungerarför att de lättare ska veta vad de behöver göra. Säkerheten visar sig vara en viktigdel då det går att köra kommandon på värdsystemet vilket ger användarnafull kontroll på systemet. / As more and more people choose to learn programming it may be good to practicesolving problems by writing functions that can then be tested to see if theuser has succeeded. Function Practice is a service to be able to practice programmingin exactly this way, by solving tasks of writing functions in differentprogramming languages, the languages that will be used is Java, C ++ andPython. It also provides an easy and convenient way to create such tasks. Theaim of the project is to develop this service by creating a Web service that cancompile and run functions for the different languages, a website that users canwrite and test code, as well as a way to define the tasks to be solved, this is thentested with a user test in a smaller group to see how user-friendly it is, and thefunctionality is tested and compared with some previous solutions. The serviceis tested to see if additional security is needed by trying to run commands onthe host system. The conclusion of the project is that the functionality behindthe service works, however, that the website needs to be a little clearer for it tobe more user-friendly, and that the user should be able to get error messages incase something does not work to make it easier to know what they need to do.Security proves to be an important part when it is possible to execute commandson the host system which gives users full control of the system.

Universities world wide do efforts to integrate education on climate change in the educational programs, but teaching about climate change is challenging: the climate system is complex, future prognoses include difficult terms of likeliness and the topic as such awakes emotions. Simulations and games are sometimes used to address climate change matters, and along with an increasing number of available interactive online simulations there is an on-going revolution in how online-material is used to provide students with information in higher education. Some practitioners move parts of the informative course material online in order to get more time for active learning – learning processes in which the student is participating more actively than just listening. This master thesis investigates if active learning can support students when learning about climate change in higher technical education. Data for the research was collected through three case studies of interactive seminars, in climate related courses at the Royal Institute of Technology, Sweden, and at the University of Graz, Austria. The active learning was facilitated through gaming sessions with a climate board game, with exercises in vocabulary and discussions as well as explanations of the physical science basis. One student group was provided with a series of lectures prior to the board gaming session, whereas the other two groups were participating in a single seminar with the flipped classroom approach: students followed a study instruction with online material as well as reading of scientific papers on Earth’s climate system and climate change before the interactive gaming seminar took place. Analysis of survey responds (n=102), mind-map reflections (n=14) and interviews (n=5) led to the development of three key findings: (1) students’ attitudes toward learning about climate change involves emotions, (2) the active gaming seminar increased the students’ understanding of climate change and (3) students’ confidence - in their own understanding as well as in their ability to explain climate change – increased through the participation in the active learning seminar. Moreover, a reflection drawn from the results in this study indicates that universities could play an important role in climate communication; if a university provides an introduction to climate change, the students can be “pushed over a threshold”, so that future participation in discussions on the topic may become less distant. Using games as an active learning tool in the introduction can increase student understanding and confidence in the topic of climate change - and doing so in a supportive and enjoyable manner. / Universitet världen över gör ansträngningar för att integrera undervisning av klimatförändringarna i sina utbildningsprogram, men klimatförändringarna är ett utmanande ämne: klimatsystemet är komplext, framtidsprognoser innefattar svårtolkade sannolikhetstermer och ämnet som sådant väcker många känslor. Simulationer och spel att en lärandemetod för att beröra ämnet, och samtidigt som det finns ett allt större utbud av undervisningsmaterial om klimatförändringarna på internet, sker en snabb förändring i hur online-material används för att förse studenter med information i den högre utbildningen. I vissa kurser flyttas en del av det informativa kursmaterialet till online-plattformar för att frigöra mer tid för aktivt lärande – lärande, i vilket studenten är mer aktiv än att enbart lyssna. I den här masteruppsatsen utreds huruvida aktivt lärande kan stödja studenter i lärandet om klimatförändringarna i högre teknisk utbildning. Data till studien samlades från tre studentgrupper som deltog i interaktiva klimatseminarier på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och på Universitetet i Graz. För att uppnå aktivt lärande användes ett klimatbrädspel, med övningar i begrepp, vokabulär och diskussioner samt bearbetning av vetenskapliga förklaringar kring klimatförändringarna. En studentgrupp lyssnade till en föreläsningsserie före deltagandet i spelseminariet, de andra två grupperna deltog däremot enbart i ett seminarium med flipped classroom metoden: studenterna följde en instuderingsinstruktion med online-material och vetenskapliga skrifter innan de kom till spelseminariet. Analys av enkätsvar (n=102), mind-map-reflektioner (n=14) och intervjuer (n=5) ledde till tre huvudsakliga slutsatser: (1) studenternas attityder kring lärandet av klimatförändringarna påverkas av känslor, (2) studiens spelseminarier ökade studenternas förståelse av klimatförändringarna och (3) efter den aktiva lärandemetoden var studenterna mer bekväma med att förklara klimatförändringarna samt fick större förtroende till sin kunskap i ämnet. Vidare kan resultaten i den här studien tolkas som att klimatundervisning i högre utbildning kan utgöra en viktig roll för mottagandet av klimatkommunikation; om ett universitet förser studenter med en introduktion till vetenskap om klimatförändringarna kan studenterna ”tvingas över en tröskel”, så att framtida deltagande i diskussioner i ämnet kan bli mindre avlägsna. Studenterna i studien upplevde nämligen en brist på trovärdig information om klimatförändringarna i det dagliga nyhetsflödet, därför uppskattade de att ta del av vetenskaplig information och komplexa diskussioner under spelseminariet. Att använda utbildande brädspel som en aktivt-lärande-metod kan öka studenters självsäkerhet och förståelse av klimatförändringarna – på ett stödjande och glädjefyllt sätt.