<p>Mot bakgrund av den ökade upplevda stressen i samhället samt av familjens förändrade livsvillkor t. ex mammors ökade förvärvsfrekvens, kan man förmoda att föräldrar är en grupp som på ett särskilt sätt påverkas. Denna studies syfte var att undersöka grad av stress och utbrändhet hos föräldrar i Stockholms kommun, i relation till ett antal bakgrundsvariabler:</p><p>kön, ekonomisk situation, utbildning, arbetstillfredsställelse, antal barn och barnens ålder. 289 föräldrar varav 59,2 % kvinnor och 40,8 % män deltog i studien. Använt mått för stress var Percieved Stress Scale och för utbrändhet Shirom Melamed Burnout Questionaire. Resultaten visade att kvinnor var mer stressade och utbrända. Föräldrar som oroade sig för sin ekonomi hade en högre nivå av stress och utbrändhet medan de som rapporterade en högre grad av arbetstillfredsställelse var mindre stressade och utbrända. De variabler som hade med barnen att göra verkade dock inte spela så stor roll för graden av stress och utbrändhet. Utbildningsnivå visade i denna studie inga samband med stress och utbrändhet. Resultatet indikerar att</p><p>det var de s.k. socioekonomiska variablerna som hade inverkan på föräldrarnas stress och utbrändhetsnivå snarare än de studerade faktorerna som var direkt relaterade till barn.</p>

<p>Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure. The radiographers in the study had low scores overall in the measuring of burnout. Most of the respondents had low emotional exhaustion and depersonalisation, and high personal achievement. The result showed a few significant connections between stress and burnout conditions, but due to the width of the study, the result is not to be generalised.</p>

No description available.

Introduktion: Genom långvarig stress kan utbrändhet utvecklas. Stress eller utbrändhet i arbetet kan ha en inverkan på sjuksköterskan och dennes förmåga att utföra sitt arbete som kan leda till en försämrad vårdkvalitet. Vårdkvalitet definieras genom att vården skall vara patientsäker.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa stress- eller utbrändhetsfaktorer hos sjuksköterskor som kan påverka vårdkvaliteten på sjukhus. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck´s niostegsmodell (2012). Artikelsökningarna gjordes i PubMed, Cinahl samt PsycINFO som resulterade i 10 artiklar, en kvalitativ metod samt nio kvantitativa metoder som resultatet baseras på.  Resultat: I resultatet framkom det åtta faktorer som påverkade vårdkvaliteten negativt utifrån stress och utbrändhet. Faktorerna delades in i tre kategorier, arbetsmiljörelaterade faktorer, organisationsrelaterade faktorer och sjuksköterskerelaterade faktorer. Slutsats: Underkategorierna är faktorer på stress och utbrändhet där sjuksköterskans förmåga påverkar utförandet negativt av en god och säker vårdkvalitet.

Bakgrund: Utbrändhet är ett vanligt problem med en rad komplikationer som fysiska och psykiska besvär, hjärt- och kärlsjukdomar och muskelsmärtor. Copingstrategier som emotionellt inriktad coping och probleminriktad/ uppgiftsorienterad coping är vanligt använda strategier för att förebygga utbrändhet. Att sambandet mellan dessa copingstrategier och utbrändhet undersöks är därför av stor vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan olika typer av copingstrategier och utbrändhet bland hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar utfört en litteratur studie med kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna innefattade olika former av emotionellt inriktad coping, probleminriktad/ uppgiftsorienterad coping och övrigt resultat. Konklusion: Olika former av copingstrategier som hälso- och sjukvårdspersonal använder kan ha samband med högre och/ eller lägre utbrändhet relaterat till dimensionerna inom mashlach burnout inventory. Författarna till denna litteraturstudie drar slutsatsen att det finns behov av ytterligare forskning om samband mellan olika typer av copingstrategier och utbrändhet i relation till dimensionerna inom maslach burnout inventory bland hälso- och sjukvårdspersonal.

<p>Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande</p><p>ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings</p><p>Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras</p><p>brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska</p><p>information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen</p><p>tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till</p><p>grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om</p><p>rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av</p><p>sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba</p><p>samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att</p><p>arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn</p><p>tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där</p><p>personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och</p><p>rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den</p><p>sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som</p><p>ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och</p><p>informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.</p>

<p>Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till utbrändhet bland sjuksköterskor. Litteraturstudien grundades på tidigare forskning och datainsamlingsmetoden var att söka vetenskapliga artiklar. Resultatet utgörs av sex kategorier: brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakter med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor. Mer fokus bör läggas på att upplysa sjuksköterskor, handledare och arbetsledning om de problem som denna studie identifierat.</p>

No description available.

No description available.

No description available.