• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 219
  • 12
  • Tagged with
  • 231
  • 118
  • 100
  • 57
  • 52
  • 49
  • 42
  • 42
  • 31
  • 29
  • 28
  • 28
  • 26
  • 25
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Stress i byggbranschen : Orsak till stress i byggbranschen samt förslag på åtgärder

Douglahali, Ali January 2008 (has links)
Stress and burnout are two words that are commonly occurring in many contexts today. More and more people experience that they are stressed and that they does not feel well. The long term sick -leave increases as a consequence of people being burned out. These phenomena prolong over all ages, sexes, classes and professional categories, which probably means that the construction industry would not be spared.   In the construction industry, stress and bad health are no new phenomenon, already during the 1970s and big parts of the 1990 s, the construction sector were exposed to the phenomena. A sector that has a large turnover annually cannot presumably be faultless. This does not only concern the construction industry but all larger sectors will somehow or sometime have to be aware of  negative stress, simply because they have a lot of people working for them.  The aim with this degree project has been to examine and find a greater understanding in what it is that causes stress in the construction industry and also to see what the consequences of negative stress can be. The study also considered whether there is any differences between the professional categories in the construction industry. Also some proposals on measures have been lifted forward. The reason to why stress arises has been examined and it shows that stress can depend on several different factors. The leading reasons to stress is that the individual does not have control over their own work, the lack of time and also the fact that they do not have any time for recovery. In the constructions industry several different problems were pointed out, for example the short construction time and the time pressure and also bad work environment. There have been some researches done around the matter of stress that are connected to the construction industry; these studies have been presented in this report. On the basis of earlier research, a questionnaire has been formulated in order to compare the result with earlier research. The study has been implemented at NCC, Construction, Västerås. The study shows that it is big differences between the different professional categories. But at the same time there is much that can be done. And by looking of the measures that has been lifted forward, you can see how that can lead to a better work environment among the workers. All professional categories in the construction industry experience stress at work. But the study shows that the workers that are out on the building, the craftsmen and carpenter are the ones to experience the biggest amount of stress.     Keywords: Construction industry, Stress, Studies, Trade
22

Ensam är inte stark : En kvalitativ studie om upplevelserna av att drabbas av utmattningssyndrom / Individuals are not strong when they stand alone : A qualitative study of the experiences of suffering from burnout

Andersson, Adam, Johnsson, Ulf January 2016 (has links)
Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den. Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.
23

Utbrändhet, livsviktiga och traumatiska händelser

Eklund-Selander, Birgitta January 2006 (has links)
<p>Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen. Ingen skillnad i socialt stöd kunde påvisas. Koppling till tidigare forskning om stressrelaterade sjukdomar visade på liknande resultat.</p>
24

Förekommer sekundär traumatisering bland professionella i arbetet med traumatiserade människor? : En kvalitativ studie om påverkan av traumatiserade berättelser

Marklund, Jenny January 2016 (has links)
Fenomenet sekundär traumatisering är främst utforskat i USA, och är ett relativt okänt begrepp i Sverige. Denna studie undersöker om sekundär traumatisering förekommer bland svenska professionella som möter traumatiserade individer i sitt arbete. Det empiriska underlaget består av fyra kvalitativa intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbolls/kedjeurval respektive subjektivt urval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod av det empiriska materialet. Resultatet visar att det förekommer symtom som kan förklaras som sekundär traumatisering men är svårt att fastställa eftersom begreppet är komplext och saknar  tydliga gränser mellan redan vedertagna liknande fenomen som utbrändhet och motöverföring. Oavsett hur fenomenet rubriceras visar resultatet att det finns ett problem där professionella inte har nog med kunskap om vilka risker detta fält kan medföra och hur det påverkar det professionella- och inte minst det privata välbefinnandet. De främsta organisatoriska skyddsfaktorerna ansågs vara handledning, kollegialt stöd och tid för reflektion. Socialt stöd från nära relationer nämnes som en privat skyddsfaktor. Copingstrategier som nämnes var fysisk aktivitet, positivt förhållningssätt och bibehålla ett socialt liv. Personlig terapi framfördes som ett förslag till egenvård.
25

Utbrändhet, livsviktiga och traumatiska händelser

Eklund-Selander, Birgitta January 2006 (has links)
Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen. Ingen skillnad i socialt stöd kunde påvisas. Koppling till tidigare forskning om stressrelaterade sjukdomar visade på liknande resultat.
26

"Jag är så trött på att inte fungera!" : En narrativ analys av en berättelse om stressrelaterad ohälsa

Trägårdh, Jonas January 2005 (has links)
Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.
27

Möjliga skyddsfaktorer och riskfaktorer för utmattningssyndrom bland yrkesverksamma kvinnor och män i Värmland

Erelöf, Ulrika January 2014 (has links)
Sjukskrivning och lång rehabilitering förorsakad av utmattningssyndrom beskrivs som ett folkhälsoproblem i västvärlden. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva möjliga skyddsfaktorer och riskfaktorer för utmattningssyndrom hos kvinnor och män i Värmland. Studien har en kvantitativ design. Data sammanställdes utifrån ett urval yrkesverksamma kvinnor och män i åldern 18-65 år baserad på enkätundersökningen Liv och Hälsa 2008. Resultatet antyder samband mellan utmattningssyndrom och vissa riskfaktorer; betungande hemarbete, känslor av nedstämdhet och olycklighetskänsla, stress och användande av psykofarmaka. På motsvarande sätt noterades ett samband mellan att inte ha utmattningssyndrom och skyddsfaktorerna; personligt stöd, trivsel på jobbet, god arbetsförmåga i förhållande till de fysiska och psykiska krav jobbet ställer. Korrelationer mellan variablerna kan påverka resultatet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle vara värdefullt för att djupare identifiera utmattningssyndrom, inklusive att analysera det inbördes förhållandet mellan risk och skyddsfaktorernas förhållande till utmattningssyndrom. / Sick- leave and long-term rehabilitation caused by Burnout syndrome, seems to be a human health problem in western society. It affects women more frequent than men. The aim of this study was to identify eventually risk factors and supportive factors to burnout syndrome among individuals living in Värmland. The study has a quantitative design. Data out of a variety of women and men, professionally active, in the age of 18-65 years was put together based on the survey of Liv och Hälsa 2008. The results indicated a relation between Burnout syndrome and certain risk factors as, to much work in household, stress and to feel depressed and unhappy and use of psychotropic drugs. In the same way supportive factors; personal support, working comfort, working capacity according to physical and mental working demands, were associated with not having burnout syndrome. Correlation between the variables can influence the result. Further research about the subject should be valuable to identify the problems with burnout in the society, including an analysis of the internal relationship between risk factors and supportive factors correlated to burnout syndrome.
28

Är medberoende i högre grad utbrända/utmattade än en kontrollgrupp med ej medberoende studenter?

Sastre-Kjörling, Maria January 2006 (has links)
<p>Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.</p><p>Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ”the Holyoake Co-Dependency Index”. Resultaten visade att medberoende individer var utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende. Grupperna skilde sig åt vad gällde upplevelsen av stress. I experimentgruppen var det främst problem i arbetsliv, studier och familjeliv och relationer som upplevdes som stress, medan det i kontrollgruppen främst var arbetstid, belastning och ansvar, som upplevdes som stress. Resultaten tyder på att utbrändhetsforskningen kan ha nytta av att utröna om och vilka individfaktorer som bidrar till utmattning.</p>
29

Påverkas den pedagogiska verksamheten av lärares arbetsmiljö? : En undersökning om hur lärare och rektorer anser att den pedagogiska verksamheten påverkas av lärares arbetsmiljö.

Karlsson, Emma January 2010 (has links)
<p>Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.</p>
30

Musikterapi vid utmattningssyndrom : en intervjustudie om användning av musik och musikterapi vid psykisk ohälsa orsakad av kronisk stress

Andréasson, Karin January 2016 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0433 seconds