<p>Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.</p>

<p>Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier</p><p>inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en</p><p>reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och</p><p>de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas</p><p>av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till</p><p>rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets</p><p>aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en</p><p>hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är</p><p>tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med</p><p>utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk</p><p>litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl,</p><p>Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen</p><p>användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of</p><p>Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet,</p><p>delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de</p><p>rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT),</p><p>gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi</p><p>/meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad</p><p>aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och</p><p>framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet.</p><p>Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för</p><p>att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med</p><p>utmattningssyndrom.</p>

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom. Även andra åkommor har i samband med yrseln framkommit såsom panikångest, depression, agrofobi och social tillbakadragenhet. Resultaten tolkas utifrån både Selyes stressteori GAS (General Adaptation Syndrome) och en teori av McEwen kring allostasisk belastning. Långvarig stress hos deltagarna indikeras som den utlösande faktor till yrseln som också resulterat i ytterligare symptom. Tidigare forskning stöder dessa samband mellan stress, yrsel och andra psykiska åkommor.

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl, Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet, delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT), gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi /meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet. Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med utmattningssyndrom.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem.

Bakgrund: Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna &gt; 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 4 kvinnor och 1 man (n= 5) har genomförts. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande fem kategorier framkom: Förändringar i arbetslivet, förändringar i det dagliga livet, försäkringskassans, arbetsförmedlingens och arbetsgivarens betydelse, framgångsfaktorer i rehabiliteringen och strategier för att hantera stress. Slutsats: Denna studie visar på betydelsen av att lyssna på personen som är sjukskriven för att kunna upprätta en individuell rehabiliteringsplan. Att ha ett holistiskt perspektiv, för att kunna se helheten och att alla rehabiliteringsaktörer jobbar mot samma mål är viktigt. / Background: Long-term sickness absence due to stress-related illness has increased during recent years in Sweden. Most often the sick-leave entails a great suffering for the individual, as well as increased costs for society. How the rehabilitation is carried out is of importance to help people who are on sick-leave to return to work and family life. Therefore it is importance to listen to these peoples own experience of the rehabilitation. Aim: To examine how people on sick leave &gt; 3 months because of prolonged stress have experience their rehabilitation and what has facilitated for the return to family and work. Method: Semi-structured interviews were conducted with 4 women and 1 man (n= 5) Data was analyzed by qualitative contens analysis. Results: The following five categories were identified: Changes in work life, changes in daily life, insurance offices, empolyment office and employer’s role, successful factors in the rehabilitation and strategies to cope with stress. Conclusion: This study demonstrates the importance of listening to the person who is on sick leave in order to prepare an individual rehabilitation plan. To have a holistic perspective in order to see the big picture and that all rehabilitation actors are working towards the same goal is important.

Psykisk ohälsa är ett av de folkhälsoproblem som ökar mest i Sverige. En särskilt drabbad arbetsgrupp har visat sig vara vård- och omsorgspersonal. Stress kan leda till utmattningssyndrom som bidrar till långtidssjukskrivningar. Maslach Burnout Inventory är ett vedertaget mätinstrument som används för att skatta upplevelse av utmattning i tre dimensioner. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor med symtom på psykisk utmattning upplever sin vardag på arbetsplatsen. Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie vars resultat vilar på tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Underlaget inhämtades via databassökningar i Pubmed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever måttliga till höga nivåer av psykisk utmattning på arbetsplatsen. Viktiga faktorer visade sig vara ålder och erfarenhet samt arbetsplatsens omständigheter. Erfarenheten hade positiv inverkan på utmattningsnivåerna, där sjuksköterskor med högre utbildning skattade lägre enligt MBI. Stöd från ledningen och organisationen samt en funktionell arbetsmiljö påverkade upplevelserna positivt. En slutsats är att flertal sjuksköterskor världen över upplever psykisk utmattning. Detta är anmärkningsvärt då vetskap om denna problematik funnits i över tre decennier. Sjuksköterskeprofessionens hälsa bör komma i första rummet ur ett samhällsperspektiv. Vidare  forskning bör förslagsvis bedrivas i Sverige, för att säkerställa att en god vårdkvalité upprätthålls.   Nyckelord: Utmattningssyndrom, Sjuksköterska, Upplevelse, MBI.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ​​during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

No description available.