En av de mest centrala rättsakterna i arbetet med att förbättra miljön är FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Utifrån konventionen har tilläggsprotokollet Kyotoprotokollet och därefter EU:s handelsdirektiv antagits. Det huvudsakliga syftet med dessa rättsakter är att reducera utsläppen av växthusgaser. I och med Kyotoprotokollet och handelsdirektivet infördes det ekonomiska styrmedlet handel med utsläppsrätter, både globalt och inom Europa. Syftet med ett system för utsläppshandel är att utjämna kostnaderna för utsläppsminskningar för olika företag och länder, vilket i sin tur minimerar den totala reduktionskostnaden. Handelsdirektivet, som reglerar han- deln inom Europa, har genomgått flera förändringar exempel är kompletterande förordningar och direktivet har antagits. Detta har medfört en osäkerhet om hur systemet faktiskt fungerar i praktiken. Medlemsstaterna har använt olika tilldelningsmetoder och i vissa fall har de ekono- miska intressena med systemet har gått före miljöaspekterna. Detta har inneburit att systemet inte har uppnått sin fulla kapacitet. Studier av handelsdirektivet har dock visat att detta främst beror på yttre faktorer. Resultatet av denna studie visar att handelssystemet i teorin är effektiv, men yttre faktorer orsakar att dess inverkan inte blivit vad som önskats. Sveriges utsläppsnivåer har påverkats av handelssystemet, bara inte i särskilt stor omfattning. Implementeringen av handelsdirektivet har genomförts genom att göra den till lag i Sverige.

Uppsatsen omfattar EU:s handel med utsläppsrätter och hur denna typ av lagstiftning påverkar företag inom olika industriella verksamheter. Genom en kvalitativ enkätstudie tillfrågades olika företag varav tre stora och två mindre inom verksamheterna järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt metallindustrin. För att undersöka företagens syn på hur väl handel med utsläppsrätter fungerar för att minska EU:s klimatpåverkan genomfördes en analys baserad på passiva synteser och perspektivet av ekologisk modernisering på den insamlade empirin. Vi kom fram till att de svenska företagen som vi har undersökt anpassat sig efter EU ETS på olika sätt beroende på mängden tillgångar i form av resurser men även kostnader i form av utgifter. Nackdelarna med systemet påverkar främst de mindre företagen tillsammans med stora finansiella utgifter i form av byråkrati och resurskostnader. Ytterligare konsekvenser avser konkurrenskraft för företag som finns inom systemet i förhållande till de som står utanför. Fördelarna omfattar moment av ekonomisk styrning samt att systemet till viss del är drivande för investeringar i företagens klimatarbete. För att utveckling av cap-and-trade system ska fungera krävs det att ekonomisk utveckling, reducerade utsläpp och kreativa anpassningsmetoder går hand i hand. Klimatförändringarna presenterar därför en unik utmaning för utvecklingen av ekonomiska styrmedel i bekämpningen av utsläpp inom industrier. / The thesis covers the EU's emissions trading and how this type of legislation affects companies in various industrial activities. Through a qualitative survey, various companies were consulted, of which three were large and two smaller in the iron and steel industry, the mineral industry and the metal industry. To examine the companies' view of how well trading in emission rights works to reduce the EU's climate impact, an analysis was carried out based on passive syntheses and the perspective of ecological modernization on the collected empirical data. We concluded that the Swedish companies that we have examined adapted to the EU ETS in different ways depending on the amount of assets in the form of resources, but also costs in the form of expenses. The disadvantages of the system mainly affect the smaller companies together with large financial expenses in the form of bureaucracy and resource costs. Further consequences relate to the competitiveness of companies that are within the system in relation to those who are outside. The benefits include elements of economic governance and that the system is to some extent a driving force for investments in the companies' climate work. In order for the development of cap-and-trade systems to work, it is necessary that economic development, reduced emissions and creative adaptation methods go hand in hand. Climate change therefore presents a unique challenge for the development of economic instruments in the fight against emissions within industries.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining & Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.