Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister. Av utskickade mail så inkom 206 fullständigt ifyllda enkäter. Analysen av materialet utfördes i SPSS (v20, v22). Data analyserades med ANOVA, Kruskal-Wallis, Chi-2 och t-tester där signifikansnivån fastslogs vid p=0,05.Resultat: Nio av tio svenska dietisterna ställde sig positiva till att rekommendera mobilapplikationer. Det fanns inga skillnader mellan ålder och viljan att rekommendera en mobilapplikation. Där fanns dock en skillnad mellan arbetsplatser och viljan att rekommendera mobilapplikationer -arbetande på sjukhus och vårdcentraler var mer villiga att rekommendera mobilapplikationer jämfört med kommunanställda (p=0,02). Majoriteten av dietisterna ansåg att de kunde rekommendera mobilapplikationer om de testat den själv, eller om DRF rekommenderar den.Slutsats: Dietisterna i studien visade stort intresse av att vilja rekommendera mobilapplikationer till patienter för hjälp till egenvård. DRF kan göra en insats för att hjälpa dietisterna bli säkrare på att rekommendera denna typ av hjälpmedel genom att granska de mobilapplikationer som finns idag. Det behövs riktade studier mot specifika patientgrupper, och dietister verksamma med dessa grupper, för att ta reda på hur en mobilapplikation skulle kunna utformas för största användbarhet för patienten.

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt. Förskollärarna i studien har beskrivit att barnen redan i förskolan kan ges förutsättning till ett lustfyllt lärande i matematik som grund för vidare lärande. Slutsatser som kan ställas utifrån denna studie är att en medvetenhet kring arbetet med matematik i förskolan är viktigt för att främja barns lärande och utveckling i matematik.

Studiens främsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över världen. För att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehållande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter baserades på Hilmarssons (2013) modell för motiverande medarbetarsamtal. Resultatet visade att mallen för medarbetarsamtal, som tillämpades på företaget, var ett strategiskt men samtidigt problematiskt verktyg. Medarbetarna var idel kritiska mot samtalsmallen som ansågs likriktad och svår att relatera till. Ytterligare områden som behandlades i studien var motivation, kommunikation samt förberedelser. Flera av dessa faktorer var enligt resultatet, tätt sammankopplade med upplevelsen av medarbetarsamtal. Resultatet indikerade att syftet med medarbetarsamtalen inte kommunicerades till medarbetarna i tillräcklig utsträckning, vilket kan ha påverkat medarbetarnas motivationsnivå för såväl förberedelser som samtalsprocessen som helhet.

No description available.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande – legitimt perifert lärande. Reslutatet visade att deltagarna upplevde att rollen som enhetschef var komplex och att det fanns stora behov av att utbyta erfarenheter och kunskap med andra, framförallt på kollegial nivå. Handledning som formell och informell sammankomst hade betydelse för upplevelsen av känna trygghet i ledarrollen, att lära sig, utvecklas och kunna bolla tankar och idéer. Slutsatsen blev att arbetsgivare bör ta större ansvar för att tillgodose chefers behov av handledning.

Kandidatuppsats i innovationsteknik, Mälardalens Högskola i Eskilstuna Datum: 2014-05-28 Författare: Karokh Salehi, Sacir Kadic och Isak Koc Handledare: Loe Önnered Titel: Teamwork - Framgångsfaktorer för att skapa och utveckla ett innovativt team Problemformulering: Innovation har i dagsläget blivit modernt och används av många organisationer. Till följd av detta har studiens frågeställning utformats enligt följande: Vilka faktorer är avgörande för att skapa och utveckla ett innovativt team? Syfte: Studiens syfte är att finna framgångsfaktorer hos teamarbete både hos de som beskrivs som traditionella och innovativa. För att uppnå detta genomförs en jämförelse över deras arbetsprocesser och utvecklingsfaktorer. Metod: Studiens information har hämtats från vetenskapliga artiklar och kurslitteraturer. Undersökningen bestod även av ett flertal intervjuer med deltagare från två olika team. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes genom personliga möten. Slutsats: Grundläggande faktorer för utveckling av team redovisas där även de faktorer som begränsar ett framgångsrikt arbete inkluderas. Nyckelord: Team, innovation, utveckling / Bachelor's essay in Innovation management , Mälardalens Högskola in Eskilstuna Date: 2014-05-28 Authors: Karokh Salehi, Sacir Kadic och Isak Koc Tutor: Loe Önnered Title: Teamwork - Success factors for creating and developing an innovative team Problem formulation: Nowadays innovation has become modern and is used by many organizations. As a result of this, the study's issue formulation has been set to: What factors are critical to creating and developing an innovative team? Purpose: The study's purpose is to find success factors in teamwork that are both traditional and innovative. In order to achieve this a comparison will be made about their work processes and development factors. Method: The study's information has been derived from scientific articles and course literature. The survey also consisted of numerous interviews with participants from two different teams. The interviews were semi-structured and were conducted through personal meetings. Conclusion: Basic elements for the development of teams are presented where also the factors that are limiting the successful work is included. Keywords: Teams, innovation, development

The use of mobile devices has during the last years expanded and on the market you can see a huge amount of applications. The development of mobile applications differs from traditional systems development since mobility infers that mobile applications can be used in different technological and social contexts. Although previous research has recognized that mobility can present mobile application developers with certain challenges, empirical studies of how problems arise and how they can be handled has thus far been limited. In this study we focused on the requirements engineering process from a development view with the purpose of finding challenges emerging in the development process. The study is based on a qualitative case study that employed semi-structured interviews with both project managers and system developers active in the requirements process. The data gathering included seven participants from five different companies. The results of the study showed that there is a huge lack in methodology usage when developing mobile applications. Most of the requirements were focused on technical issues with developing mobile applications. It was hard to take into account the user needs since they were hard to anticipate. The respondents felt that the relationship with the customer was most important when developing, nor was it important to identify the end users. The developers often expressed that customers lacked sufficient knowledge, and that the customer had not had time to mature when it comes to mobile application development. In the study we concluded that developers need to direct more attention towards finding the end users, identify their needs, and more work towards developing a methodology that focuses on that.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar. Flertalet av lärarna i undersökningen anser att det är viktigt att arbeta med hållbar utveckling, men att de saknar stöd samt samarbetsformer för hur undervisningen ska bedrivas.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna. Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013? Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner? Metod Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats. Resultat/Slutsats Till en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet. Huvudmomenten har förändrats från att vara specifika idrottsaktiviteter, till att vara hela aktivitetsområden, vilket öppnar upp för att idrottsläraren själv kan besluta om vad som ska realiseras under idrottslektionerna. Undervisningens moment var i kursplanen från 1962 bestämt till de traditionella ämnesaktiviteterna, men är i kursplanen från 2011 inte bunden till några specifika aktiviteter. Idrottsläraren kan inte längre läsa sig till hur undervisningen ska genomföras, utan måste anpassa aktiviteterna så att eleverna ges möjlighet att uppvisa de kvalitéer som efterfrågas i kursplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet. Resultatet visar att samtliga förskollärare är medvetna om sin påverkan på barns lärande, men deras tankar skiljer sig åt vad gällande på vilket sätt förskollärarens barnsyn och kunskapssyn utformas i verksamheten.