AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

No description available.

No description available.

Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren. Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv. Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar. När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet. Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna. Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning? Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder. Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier. Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago.

Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen. Vilket är en bra förutsättning för en bra lässtund då man ska ta tillvara på barnets intresse för att kunna fånga upp denne. Informanterna anser att deras syn på lässtunden och sitt sätt att jobba med den har förändrats under utbildningens gång och blivit mer pedagogisk på det sätt att det finns en tanke bakom en lässtund och att det inte bara är ett ”lugnande” och ”samlande” tillfälle. Resultatet visade även att lässtunden finns i den dagliga verksamheten, men att den kan se annorlunda ut ifrån förskola till förskola. En del har planerad lässtund andra mer spontant. / <p>Material till denna uppsatts har insamlats tillsammans med Josefin Collin. Dock är redovisnings material och analys min egen då vi valt att dela på uppsatsen på grund av ändrade förhållanden.</p>

No description available.

New method for measuring road quality- A statistical study of the relationship between road quality and socioeconomic development  A new tool with implications for road maintenance has the potential to yield statistical data for road quality in a large number of regions. This thesis investigates the possibility to develop a method, from this data, for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. The thesis is essentially divided into two parts. Part one looks to qualitatively establish the link between socioeconomic development and road quality and the second part focuses on how to develop a method for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. A method was devised using categorical data and a multinomial regression model. This method provides a comprehensive overview of the complex relationship between a variety of different variables. To illustrate this method a study was conducted to show the relationship between the proportion of poor roads and prosperity in different regions. The results of the study revealed a strong correlation between the proportion of poor roads and prosperity. This study also illustrates how methods can be developed to raise awareness and increase knowledge over the effects of road quality on socioeconomic development. This information could be useful when evaluating the potential effects of different road projects. It could also make it easier to secure financing for a project, by making the effects of the project easier to predict.

Som ett sista moment under magisterutbildningen Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning skulle ett examensprojekt utföras. Projektgruppen fick kontakt med INIS AB genom handledaren Hans Skillius i början av terminen angående ett projekt de behövde hjälp med. Syftet med projektet var att leverera en lösning på en kundanpassad receptionsterminal som är baserad på mjukvaran INIS 4 Check In. Projektgruppen skulle även tillämpa och fördjupa tidigare inhämtade kunskaper inom programmet TPP och ingående temaområdet design. Projektet har utförts i fyra olika faser, dessa var förstudie, idégenerering, konceptframtagning och slutförande. Under förstudien lades grunden för det kommande arbetet. Beställaren och dess kund analyserades vilket bidrog till att de dokument som krävdes för att projektet skulle kunna genomföras på ett effektivt sätt genererades. Då förstudien var genomförd påbörjades det kreativa arbetet i idégenereringsfasen. Lösningar utvecklades genom brainstormings och skissning, inspiration hämtades från bland annat studiebesök. Då lösningsförslagen utvärderats inleddes fas tre, konceptframtagningen. I denna fas visualiserades koncepten i Catia och presenterades för beställaren och kunden. I samråd med dessa aktörer valdes två koncept ut som skulle tas vidare in i nästa fas. Under slutförandefasen genererades detaljlösningar och underlag för kostnadsuppskattning och prototyptillverkning togs fram. Projektet har resulterat i två receptionsterminallösningar som är unika för både beställaren och kunden. Målet som fastställdes i början av projektet var att ta fram en prototyp av terminalen, detta mål har ej uppnåtts under projekttiden. Under 2008 skall beställare och kund besluta vilket av koncepten som skall tillverkas och placeras i kontoren på Valhall Park. Projektet anses i sin helhet varit väldigt givande för projektgruppen då det omfattats av det valda temaområdet design. Utöver möjligheten att få formge en produkt som skall tillverkas och säljas har projektgruppen även fått användning av tidigare inhämtade kunskaper inom projektledning, konstruktion och produktutveckling. Både projektgruppen, beställaren och kunden är nöjda med resultatet av projektet och ser fram emot att få se den slutgiltiga receptionsterminalen.

Test Driven Development (TDD) är en utvecklingsteknik där testning ses som en naturlig del i utvecklingsprocessen och där tillvägagångssättet hjälper utvecklaren att sektionera upp programkoden till mindre och mer hanterbara delar. På så sätt ger TDD utvecklare ett stöd under programmeringsfasen så att de får fram ren och flexibel kod som är enkel att ändra och felsöka. TDD som teknik underlättar även möjligheterna att utveckla koden inom den tidsram som finns i och med att betungande testfaser, som i traditionella metodiker och tekniker kan bli tidsavgörande, istället integreras som en naturlig del i utvecklingsprocessen. Syftet med denna uppsats är att belysa de fördelar som finns med att använda TDD vid utveckling av nya applikationer. Vi ska ge utvecklarna som är involverade i programmeringsfasen argument till varför TDD bör tillämpas vid utveckling av applikationer och hur TDD kan vara ett hjälpmedel för att uppnå en bättre kodstruktur/design för applikationen. Vi gjorde undersökningen genom att ta fram teori inom området och utföra intervjuer baserade på den framtagna teorin. Efter att intervjuerna hade utförts, analyserades det material som framkommit. Slutligen presenteras ett antal viktiga argument kring varför de tillvägagångssätt som beskrivs inom TDD kan utgöra effektiviseringar under utvecklingsprocessen. Ett av argumenten är att användandet av omfaktorering ger utvecklaren möjlighet att städa upp och rensa sin kod, vilket minskar risken för onödig komplexitet i koden och gör den mer lättförståelig. Andra utvecklare kan enkelt sätta sig in i koden och vidareutveckla den, vilket medför värdefull transparens. Omfaktorering gör med andra ord koden enklare och tydligare att läsa, både för den som har utvecklat koden och för dem runtomkring.