Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur chefer vid service-och teknikförvaltningen i Katrineholms kommun upplever sina möjligheter till kompetensutveckling. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien är: (1) Hur upplever cheferna sina möjligheter att delta kompetensutvecklande aktiviteter, samt (2) Hur upplever cheferna att de befintliga kompetensutvecklingsmöjligheterna skulle kunna utvecklas ytterligare? För att svara på dessa frågeställningar utgicks från en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer användes. Urvalsgruppen var personer som arbetar på olika nivåer, men som alla besitter någon form av chefsposition inom förvaltningen. Resultaten visade att möjligheterna till kompetensutveckling för chefer inom förvaltningen är stora och att individerna i fråga själva har möjlighet att bestämma över sin utveckling, förutsatt att dessa är drivande i frågan. Cheferna menar att möjligheterna dock kan skilja sig åt beroende på hur nära den faktiska verksamheten man arbetar. De påtalar att en påverkande faktor handlar om vilka möjligheter varje chef har till flexibilitet för att kunna avsätta den tid som krävs till kompetensutvecklingen. Resultaten visar även att det finns möjligheter till att förbättra kompetensutvecklingsmöjligheterna för chefer inom förvaltningen, genom att initialt skapa en tydlig handlingsplan för att på så vis redogöra för var de största utvecklingsbehoven finns. Intervjupersonerna menade även att det fanns en viss avsaknad av möjlighet till reflektionstid och handlingsutrymme efter kompetensutvecklingsaktiviteterna, för att därefter kunna implementera de nya kunskaperna och erfarenheterna i arbetssammanhang.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet. Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation. Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder. Bankerna lyckas inom vissa områden förmedla det de avser att förmedla till sina kunder. Samtidigt har banken ett problem inom andra områden med att få kundernas bankupplevelser att stämma överens med hur de vill att kunderna ska uppfatta deras arbete.

Syftet med studien är att belysa varför några lärare, i årskurs F-3, arbetar med högläsning i undervisningen och hur de motiverar arbetet med högläsningen. För att undersöka studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Utifrån resultatet kan fyra olika syften med högläsning urskiljas: språkutvecklande, kunskapsutvecklande, högläsning i socialt syfte och högläsning i syfte att förmedla skönlitteratur. Resultatet visade även att lärarna främst högläser skönlitteratur och anser att den är viktigast att förmedla till eleverna. En slutsats vi kommit fram till är att högläsningen kan ha olika syften, vilket påverkar elevernas utveckling och lärande på olika sätt.

Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

Denna studie grundar sig i vår syn på och intresse av rörelse, med utgångspunkt i detta vill vi ta reda på om förskollärarna i denna studie arbetar med rörelse tillsammans med barn i den dagliga verksamheten, i så fall på vilket sätt och varför. Vi tar upp för området relevant litteratur som beskriver hur rörelse påverkar barns utveckling positivt både fysiskt och psykiskt. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervju som metod då vi ser det som mest lämpat utifrån vårt syfte. Resultatet visar att alla informanterna har liknande syn på barns rörelse, att det är viktigt att de får röra sig. Informanterna uttrycker att de arbetar med rörelse i någon form i verksamheten men sällan planerar för det. En plats som alla informanter besöker ofta tillsammans med barnen och där de ser bra möjligheter för rörelse är skogen. En slutsats vi drar i denna studie är att rörelse ofta hänger med i andra aktiviteter där fokus inte ligger på rörelse. En annan slutsats vi drar är att förskollärare måste tänka medvetet kring barns rörelse i förskolan.

Forskning visar att barn som är vår kommande generation bör tillägna sig grundläggande kunskaper kring hållbar utveckling redan i förskolan. Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse av hur hållbar utveckling kan främjas i förskolan med hjälp av det pedagogiska verktyget Grön flagg. Vi ville även ta reda på vilket engagemang som krävs av pedagogerna i arbetet med Grön flagg. I denna studie har vi intervjuat fem pedagoger som alla har arbetat med verktyget. Resultatet visade att Grön flagg är ett konkret verktyg som hjälper pedagoger i förskolan i arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visade även att pedagogerna bör besitta en förmåga att kunna engagera andra likväl som sig själv då hållbar utveckling handlar om att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

<p>Test Driven Development (TDD) är en utvecklingsteknik där testning ses som en</p><p>naturlig del i utvecklingsprocessen och där tillvägagångssättet hjälper utvecklaren att</p><p>sektionera upp programkoden till mindre och mer hanterbara delar. På så sätt ger</p><p>TDD utvecklare ett stöd under programmeringsfasen så att de får fram ren och</p><p>flexibel kod som är enkel att ändra och felsöka. TDD som teknik underlättar även</p><p>möjligheterna att utveckla koden inom den tidsram som finns i och med att</p><p>betungande testfaser, som i traditionella metodiker och tekniker kan bli</p><p>tidsavgörande, istället integreras som en naturlig del i utvecklingsprocessen. Syftet</p><p>med denna uppsats är att belysa de fördelar som finns med att använda TDD vid</p><p>utveckling av nya applikationer. Vi ska ge utvecklarna som är involverade i</p><p>programmeringsfasen argument till varför TDD bör tillämpas vid utveckling av</p><p>applikationer och hur TDD kan vara ett hjälpmedel för att uppnå en bättre</p><p>kodstruktur/design för applikationen. Vi gjorde undersökningen genom att ta fram</p><p>teori inom området och utföra intervjuer baserade på den framtagna teorin. Efter att</p><p>intervjuerna hade utförts, analyserades det material som framkommit. Slutligen</p><p>presenteras ett antal viktiga argument kring varför de tillvägagångssätt som beskrivs</p><p>inom TDD kan utgöra effektiviseringar under utvecklingsprocessen. Ett av</p><p>argumenten är att användandet av omfaktorering ger utvecklaren möjlighet att städa</p><p>upp och rensa sin kod, vilket minskar risken för onödig komplexitet i koden och gör</p><p>den mer lättförståelig. Andra utvecklare kan enkelt sätta sig in i koden och</p><p>vidareutveckla den, vilket medför värdefull transparens. Omfaktorering gör med</p><p>andra ord koden enklare och tydligare att läsa, både för den som har utvecklat koden</p><p>och för dem runtomkring.</p>

<p>Som ett sista moment under magisterutbildningen Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning skulle ett examensprojekt utföras. Projektgruppen fick kontakt med INIS AB genom handledaren Hans</p><p>Skillius i början av terminen angående ett projekt de behövde hjälp med.</p><p>Syftet med projektet var att leverera en lösning på en kundanpassad receptionsterminal som är baserad på mjukvaran INIS 4 Check In. Projektgruppen skulle även tillämpa och fördjupa tidigare inhämtade kunskaper inom programmet TPP och ingående temaområdet design.</p><p>Projektet har utförts i fyra olika faser, dessa var förstudie, idégenerering, konceptframtagning och slutförande. Under förstudien lades grunden för det kommande arbetet. Beställaren och dess kund</p><p>analyserades vilket bidrog till att de dokument som krävdes för att projektet skulle kunna genomföras på ett effektivt sätt genererades. Då förstudien var genomförd påbörjades det kreativa arbetet i</p><p>idégenereringsfasen. Lösningar utvecklades genom brainstormings och skissning, inspiration hämtades från bland annat studiebesök. Då lösningsförslagen utvärderats inleddes fas tre, konceptframtagningen. I denna fas visualiserades koncepten i Catia och presenterades för beställaren och kunden. I samråd med dessa aktörer valdes två koncept ut som skulle tas vidare in i nästa fas. Under slutförandefasen genererades detaljlösningar och underlag för kostnadsuppskattning och prototyptillverkning togs fram.</p><p>Projektet har resulterat i två receptionsterminallösningar som är unika för både beställaren och kunden. Målet som fastställdes i början av projektet var att ta fram en prototyp av terminalen, detta mål har ej uppnåtts under projekttiden. Under 2008 skall beställare och kund besluta vilket av koncepten som skall tillverkas och placeras i kontoren på Valhall Park.</p><p>Projektet anses i sin helhet varit väldigt givande för projektgruppen då det omfattats av det valda temaområdet design. Utöver möjligheten att få formge en produkt som skall tillverkas och säljas har</p><p>projektgruppen även fått användning av tidigare inhämtade kunskaper inom projektledning, konstruktion och produktutveckling.</p><p>Både projektgruppen, beställaren och kunden är nöjda med resultatet av projektet och ser fram emot att få se den slutgiltiga receptionsterminalen.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen belyser barnberättelsens påverkan på barns empatiska utveckling. Syftet är att undersöka om förskollärare anser att de medvetet använder sig av barnberättelser för att främja barnens empatiska utveckling.Uppsatsen innehåller tidigare forskning kring människans empatiska utveckling, samt hur man kan använda barnberättelserna för att utveckla empati hos barn. Den tidigare forskning-en visar att empati inte är något vi föds med utan något som vi utvecklar genom moral, före-bilder och mognad. Uppsatsen innehåller även metoder för hur man kan använda sig av barn-berättelser för att utveckla empati i arbetet med barnen, men även på vilket sätt berättelserna främjar barns empatiska utveckling. Många forskare ställer sig positiva till att barnberättelser främjar den empatiska utvecklingen.Undersökningen har, med kvalitativa intervjuer, gjorts med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet påvisar att förskollärare använder sig av barnberättelser i arbetet med barnen, men alla har dock inte empati som ett medvetet syfte, men att de anser sig vara medvetna om att barnberättelser kan främja barns empatiska utveckling. Undersökningen har givit oss svar på de frågeställningar vi satte inför arbetet.</p>