Studiens syfte var att undersöka vilka utvecklingspunkter det finns för att höja kvalitén på samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare. Vår nyfikenhet väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning då förskollärare uttryckt svårigheter kring samverkan. I tidigare forskning framkom det att samverkan är ett relativt obeforskat område och ofta inte är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, trots att samverkan mellan förskola och hem har betydelse för barns utveckling och lärande. Vi valde att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori då den innefattar olika dimensioner som kan påverka samverkan. Vi valde en kvantitativ forskningsansats och enkät som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att en utmaning för samverkan var att förskollärare och vårdnadshavare intar olika perspektiv. Förskollärarna upplevde även att vårdnadshavarnas tidsbrist, okunskap, ointresse samt bristande språkkunskaper i svenska var utmaningar. Studiens slutsats blev att förskollärarna motsäger sig själva i vad de gör, vad de anser är utmaningar och deras förslag på utveckling för samverkan.

Studien syftar till att skapa en bild av och bidra med kunskap om hur överlämningar kan se ut för elever med problematisk skolfrånvaro från årskurs 9 till gymnasiet i två sydsvenska kommuner. Studien ämnar även belysa huruvida sakägande yrkesprofession i respektive skolstadium uppfattar övergångsprocessen som hindrande och/eller främjande. Studiens frågeställningar är; • Hur beskriver berörd skolpersonal att överlämningarna mellan grundskolan och gymnasiet för elever med problematisk skolfrånvaro går till? • Vad anser personalen vara hindrande respektive främjande i denna övergångsprocess? I studien behandlas frågeställningarna utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, samt push-, pull- och fall out processer som riskfaktorer för elever i problematik skolfrånvaro. Genom Bronfenbrenners teori analyseras övergångshandlingarnas funktion i ett större system. Studiens avgränsning utgörs av ett personalperspektiv, d.v.s. att studien efterfrågar berörda yrkesprofessioners uppfattningar och erfarenheter i frågan. Valet av kommuner grundar sig i att den mindre kommunen skickar gymnasieelever till den större kommunen och att där finns ett naturligt utbyte av övergångshandlingar sinsemellan. Datainsamlingen för denna studie utgår ifrån totalt fem intervjuer med yrkesprofessioner inom elevhälsan som skickar eller mottar övergångshandlingar. På grundskolan har två studie- och yrkesvägledare, två socialpedagoger och en specialpedagog intervjuats. En av dessa intervjuer var en gruppintervju. På gymnasiet har två specialpedagoger intervjuats. Materialet från intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk dataanalysmodell, vilket innefattar en stegvis bearbetning av material utifrån kategorierna utformning, innehåll, process, deltagande parter, hinder och framgångar. Resultatet visar att överlämningarnas utformning oftast utgörs av standardiserade dokument, till stor del bestående av krysslistor. Detta ansåg både högstadier och gymnasier vara otillräckligt. Muntliga samtal bedömdes mer effektivt för att rätt informationen ska förmedlas. Information som kan härledas till processer för problematisk skolfrånvaro övervägdes av insatser gentemot Push-out processer i form av redogörelser för extra anpassningar. Gymnasieskolor upplevde att de har svårare att möta elevers behov av anpassad undervisning för elever med problematisk skolfrånvaro jämfört med högstadieskolorna. Både högstadieskolor och gymnasieskolor upplevde att större vikt bör läggas vid individuella framgångsfaktorer och konkreta tips i samband med överlämningarna. Innehåll rörande elevens historik av problematisk skolfrånvaro upplevdes sparsam. Det framkom ett behov av att utöka den sociala delen av informationsinnehållet i överlämningarna samt mer preciserad information rörande elevens frånvaroproblematik för att gynna eleven i övergångsprocessen. De specialpedagogiska implikationerna i studien relaterar till elevhälsans involvering i övergångshandlingar. Där har specialpedagogen en särskild roll som ansvarig för pedagogiska insatser, vilket framkom i intervjuerna. Den specialpedagogiska behållningen av studiens resultat utgörs vidare av vikten att övergångshandlingarnas innehåll matchar elevens situation och har ett framgångsfokus, vilket mottagande elevhälsa kan bygga vidare på.

The study aims to understand foster care secretary’s reasoning concerning biological children in foster cares. Previous research shows that biological children are a vulnerable group. But do their voices get heard? To find out how the foster care secretary reasoning about biological children of foster cares, I have interviewed four randomly municipalities in Sweden. The study is qualitative and based on a development ecological system theoretical perspective. The result shows that biological children’s right is focused and that the secretary’s ambition is to talk with the biological children before and under the foster care period. Before the family becomes a foster care they have to undergo extensive training to learn and feel ready for the new life situation.

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.

Many children in society live in families where one or both parents have drug-addiction prob- lems. Early life conditions for these children may result in a need of support, which may be a requirement for a more favourable psycho-social development. The study purpose was to in- vestigate social worker’s experience of work with children with drug addiction problems in their primary family, based on the criticism of social service assistance. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers in central Swe- den were interviewed about their experience of structural and individual preconditions and difficulties in the work. The study shows that the majority of the difficulties are experienced on the structural level within the organization while the majority of the preconditions are ex- perienced on the individual level. The structural difficulties are not experienced to affect the respondent’s own individual preconditions in their work and neither the feeling that they in their profession are able to do a good job. In addition, all the respondents feel that the support for the children and young people meet the current needs. / Många barn i samhället lever i familjer där en eller båda föräldrarna har en missbruksproble- matik. Uppväxtvillkoren för dessa barn kan resultera i ett behov av stödinsatser vilka kan vara en förutsättning för en mera gynnsam psykosocial utveckling. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares uppfattning av arbetet med barn som lever med missbruk i sin primärfamilj utifrån den kritik som riktats mot socialtjänstens stödinsatser. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer . Sex socialsekreterare i Mellansverige in- tervjuades om upplevda strukturella och individuella möjligheter och svårigheter i arbetet. Studien påvisar att majoriteten av svårigheterna upplevs återfinnas på strukturell nivå inom organisationen medan majoriteten av möjligheter återfinns på individuell nivå. De strukturella svårigheterna upplevs inte påverka respondenternas egna individuella möjligheter eller upple- velsen av att de i sin yrkesroll kan utföra ett bra arbete. Dessutom framkom att samtliga re- spondenter upplever att stödet till barn och unga tillgodoser de aktuella behoven.

Sammanfattning Denna uppsats syftade till att utforska varför skolfrånvaron och därmed hemmasittandet har ökat. Genom att analysera elevhälsoplaner och jämföra dem med tidigare forskning, identifierades en möjlig koppling mellan ändringar i skollagen och ökningen av hemmasittande. Bronfenbrenners systemteori och Beckers avvikarkarriär-teori användes som huvudsakliga teoretiska ramar för analysen. Resultaten pekade på att förändringar i skollagen har manifesterat sig som strikta riktlinjer i elevhälsoplanerna. Dessa riktlinjer, tillsammans med skolornas stödinsatser, kan ha en oavsiktlig stämplande effekt på elever som inte uppfyller förväntningarna. Studien visade att medan dessa stödinsatser syftar till att hjälpa elever, kan de i vissa fall förstärka elevernas avvikelse från den etablerade normen. Tidigare forskning har belyst vissa riskgrupper, såsom de med ADHD eller ASD, och deras potential att undvika skolan på grund av utmaningar relaterade till sociala faktorer och inlärningssvårigheter. Även om dessa specifika diagnoser inte alltid nämndes explicit i elevhälsoplanerna, antyder planernas fokus på sociala faktorer och inlärningssvårigheter att dessa riskgrupper kan vara i åtanke. Metodologiskt använde studien dokumentanalys av elevhälsoplaner, vilket gav en inblick i skolornas officiella ställningstaganden men kunde sakna insikt i verklig implementering. Studiens implikationer pekar på att skolan kan behöva omvärdera sina stödinsatser för att undvika oavsiktlig stigmatisering. Dessutom kan involvering av fler samhällsinstanser, som socialtjänsten, vara en väg framåt för att bättre stödja elever i riskzonen för hemmasittande. / Abstract This study aimed to investigate the reasons behind the rise in school absenteeism and, consequently, the increase in students staying at home. By analyzing student health plans and comparing them with prior research, a potential link between amendments in the Education Act and the surge in students staying at home was identified. Bronfenbrenner's ecological systems theory and Becker's theory of deviant behavior served as the primary theoretical frameworks for the analysis. The findings indicated that changes in the Education Act have manifested as stringent guidelines in student health plans. These guidelines, combined with schools' supportive interventions, may inadvertently label students who do not meet the expectations. While these interventions aim to assist students, they might, in certain instances, amplify students' deviation from established norms. Previous research highlighted specific risk groups, such as those with ADHD or ASD, and their likelihood to avoid school due to challenges related to social factors and learning difficulties. Even if these specific diagnoses were not always explicitly mentioned in the student health plans, the plans' emphasis on social factors and learning difficulties suggests these risk groups might be considered. Methodologically, the study employed document analysis of student health plans, offering insight into schools' official stances but possibly lacking a comprehensive view of their actual implementation. The study's implications suggest that schools might need to re-evaluate their supportive measures to avoid unintentional stigmatization. Moreover, involving more societal entities, such as social services, might present a proactive approach to better support students at risk of staying home.

The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how social workers experience the work Social Services' do with children in foster homes. This study aims to identify what the positive and negative aspects are from working with this group and to determine what changes can be made to improve the services for children of foster carers. The data that was collected from interviews with eight social workers were analyzed through thematic analysis as well as Bronfenbrenner's ecological systems theory. The analysis reveals that the work of Social Services' affects the children in foster homes on micro-, meso-, exo-, and macro-levels. Based on the reports from the social workers the results indicate that their social service offices include home-staying children in the investigation phases. The children are less included during the initial process and at the ending of placements. Most social workers expressed that working with home-staying children is crucial to reduce the risk of placement breakdowns. Additionally, they emphasized the need for more frequent work with this group. Based on the results, this study suggests several possible service improvements to address the needs of home-staying children. Despite policy gaps, some municipalities actively engage with home- staying children.