Bakgrund: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom, LARO, har i forskning bevisats minska sjukdom och dödlighet för personer med opioidbrukssyndrom. Tillgängligheten till behandlingen ska vara god men varierar nationellt. Erfarenheter av att vänta på vård har studerats inom flera områden men få studier har beskrivit upplevelser och utmaningar som uppkommer under väntan på LARO-behandling. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter av att vänta på läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidbrukssyndrom. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt elva personer rekryterades från LARO-mottagning och sprutbytesverksamhet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Risker kopplat till substansbrukssyndromet kvarstår eller förvärras under väntan, Att behöva vänta på behandling väcker starka känslor samt Sjukvården påverkar hur väntetiden upplevs. Resultatet visade att svåra känslor och en rädsla för att dö var närvarande under väntetiden. Deltagarna efterfrågade individanpassade åtgärder såsom ökad information och kommunikation, samordning samt stödinsatser under väntan. Kortare väntetider samt en ökad och mer jämlik tillgänglighet till LARO-behandling efterfrågades. Slutsats: Personer som väntat på LARO-behandling beskrev erfarenheter av att väntan kan ge upphov till ett psykiskt och fysiskt lidande. Ökad information, främjad delaktighet, samverkan samt individanpassad uppföljning efterfrågades under väntetiden. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård har kompetens att utveckla omvårdnadsåtgärder för att främja hälsa hos personer under väntetiden.   Nyckelord: Väntelista, LARO-behandling, Psykiatrisk omvårdnad, Patienters erfarenheter

Det är idag mellan 700 – 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten. Ovissheten om vad som kommer att hända i väntan på det nya organet och hur man hanterar sin livssituation i detta läge är avgörande för patientens välbefinnande.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av att vänta på ett nytt organ. Studien bygger på analys av kvalitativ forskning. Metoden har valts utifrån syftet att belysa patienters upplevelser. Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Förlorad kontroll, väntans emotioner och att hantera vardagen. Dessa teman beskriver, utifrån tillhörande subteman, hur patienter upplever väntan på ett nytt organ. Resultatet vittnar om att det är många aspekter av att vänta på ett nytt organ som bidrar till ett lidande. Resultatet visar att väntan på ett nytt organ är en väldigt omtumlande upplevelse som påverkar patienten såväl fysiskt som psykiskt. Livet blir begränsat i många avseenden på grund av sjukdomens svåra symtom samt ovissheten om framtiden. Hur patienten klarar av att hantera denna svåra livssituation beror såväl på stöd från omgivningen som personliga strategier i form av coping. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom. Slutsatsen är att behandlingen påverkade upplevelsen av väntan och ledde till att livet var på is, det centrala i livet var att få en transplantation som skulle förbättra livet. För att underlätta situationen för individer i väntan på transplantation finns det ett behov av att det forskas på hur sjuksköterskans bemötande kan stötta individer i väntan. / Chronic kidney failure is increasing every year and at end-stage renal disease kidney transplantation is seen as the first choice of treatment. The need for donated kidneys is greater than the supply, leading to a long wait for the individual. The study aimed to describe individuals' experiences while waiting for a kidney transplant. The method was a literature study where ten scientific articles were reviewed and analyzed. The analysis revealed three themes that formed the result: treatment in order to survive where the dialysis treatment was seen as a limitation in life and made ​​it difficult to live as they did before, feel hope where the transplantation was something to hope for, a way to get out of dialysis and regain the old life, and feel hopelessness where fear that the kidney transplant would never happen and feelings of being on hold while waiting arose. The conclusion is that the treatment affected the experience of waiting and it led to the feeling of being on hold, the central focus of life was the transplant that would improve their lives. To improve the situation of people waiting for a transplant, there is a need for research on how nurse's attitude can support individuals in anticipation.

Väntelistor till barnpsykiatrisk vård är vanligt förekommande och tiden på väntelista har visats vara påfrestande för familjerna som väntar. Denna studie har undersökt hur föräldrar upplever tiden på väntelista till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), samt vilka behov av stöd de upplever sig ha under tiden de väntar. Sju föräldrar vars barn väntade på utredning inom BUP intervjuades. Data bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visar att föräldrarna upplevde brist på kontroll och hopplöshet, delvis på grund av att de befann sig i ovisshet under väntetiden. Vidare visar resultatet att stödinsatser som innefattar information, konsultation, avlastning och behandling efterfrågades. Resultatet diskuteras med hjälp av teorin om Locus of Control (LOC) och begreppet ovisshetsdiskrepans. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen för hur information gällande väntetiden påverkar upplevelsen av väntetiden. Därtill behövs forskning som undersöker om och hur upplevelsen av väntetiden påverkar kommande utredning eller behandling. / Waiting lists in child and adolescent psychiatry are common and waiting for mental health services has been shown to be challenging for the families involved. This study aimed to explore how parents of children on a waiting list for an assessment experienced the wait. The study also explored what kind of support the parents felt that they needed during this period. Interviews were conducted with seven parents of children on waiting lists and data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the parents experienced a lack of control and hopelessness during the wait, partly because of the uncertainty that characterized the waiting time. Results concerning parental support showed that information, consultation, social support and treatment were requested. Results were discussed using the theoretical framework Locus of Control (LOC) and uncertainty discrepancy. Future studies exploring how information about the waiting time affects the waiting list experience are needed. In addition, future studies that explore if and how the waiting list experience affects the coming assessment or treatment are needed.

Bakgrund: När ett organs förmåga att tillgodose kroppens behov avtar medför detta en påverkan på patientens dagliga liv vilket kräver kontakt med hälso- och sjukvården. Sjukdomsbilden är komplex och organsviktens behandling blir i slutändan en organtransplantation. Transplantationsprocessen är lång och utgörs av behandlingar och undersökningar som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Dock är efterfrågan på organ större än tillgången vilket medför väntan på obestämd tid för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på organtransplantation. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats och en med mixad metod. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Livet känns ständigt osäkert, uthållig kamp, support av nära nätverk med nio underkategorier. Diskussion: Livet i väntan på organtransplantation innebär ett stort lidande och begräsningar i vardagen. Begränsningarna i vardagen skapar ett behov av stöd från patientens omgivning däribland sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stötta patienten under transplantation processen är det av stor vikt att förstå hur patienter upplever vardagen i väntan på organtransplantation. / Background: When an organ's ability to meet the body's needs decreases, this has an impact on the patient's daily life, which requires contact with the health service. The disease picture is complex and the treatment of organ failure eventually becomes an organ transplant. The transplant process is long and consists of treatments and screening that affect the body both physically and mentally. However, the demand of organs is bigger than the supply, which means waiting indefinitely for the patient. Aim: To describe patients' experiences of waiting for an organ transplant. Method: Literature-based study based on eleven scientific articles with a qualitative approach and one article with a quantitative approach and one with a mixed method. Results: The analysis revealed three categories; Life feels constantly insecure, enduring struggle, support from close networks with nine sub-categories. Discussion: Life while waiting for an organ transplant involves massive suffering and limitations in everyday life. The limitations of everyday life create a need of support from the patient's environment, including the nurse. In order for the nurse to be able to support the patient during the transplant process, it’s of big importance to understand how patients experience everyday life while waiting for an organ transplant.

Bakgrund: Organtransplantation är en rutinmässig behandling i vården. Ett underskott på organ gör väntetiden lång, vilket leder till långa väntetider och medför oro och rädsla. När en människa placeras på väntelistan är en organtransplantation den sista utvägen eftersom organet är så pass skadat. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av väntan på en organtransplantation. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där åtta artiklar ligger till grund för resultatet. Datan analyserades och delades in i kategorier och subkategorier med utgångspunkt från syftet. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framkom; Känslor till följd av väntandet på en organtransplantation, Behovet av stöd och information och Ett begränsat liv. Patienter som väntar på en organtransplantation upplevde osäkerhet och oro för döden blandat med hopp inför framtiden. Denna osäkerhet kunde kännas större vid upplevd brist på information från vården. Begränsningen i vardagen upplevdes svår och då blev stödet från sjuksköterskor och anhöriga viktigare, tillsammans med att skapa strategier för att hålla hoppet uppe. Konklusion: Litteraturstudien visar att upplevelsen av väntan på en transplantation är liknande runt om i världen. Det finns ett behov av information och stöd från sjuksköterskan då detta skapar mer trygghet. Det är av vikt för sjuksköterskan att ha en förståelse för denna patientgrupp. / Background: Organ transplantation is a routine treatment in modern healthcare. Due to lack of organs in relation to the need, waiting is increased which causes anxiety and fear for patients. When a person is placed on the waiting list, an organ transplant is the last resort since the organ is highly damaged. Aim: The aim was to illustrate the patient’s experience of waiting for an organ transplant. Method: This study is a literature study and have an inductive approach and is based on eight articles. The data was analyzed and categorized in regard to the aim. Results: The result reports three categories and associated subcategories; Feelings about waiting for an organ transplant, The need for support and information and A limited life. Patients experience uncertainty and anxiety during the waiting time and a fear of death alongside hope. The uncertainty grew with lack of information from care givers. Limitations of daily life perceived tough hence the nursing and family support became paramount, all together creating strategies to inspire hope. Conclusion: The literature study shows that the waiting experience for a transplant is similar around the world. There is a need for information and support from nurses, therefore, the nursing sympathy, information and knowledge is essential in creating a safe environment.

Bakgrund: Njurtransplantation ses som den främsta behandlingsmetoden vid terminal njursvikt, då den ökar både livskvalitet och livslängd för patienten jämfört med dialys. Prevalensen av njursvikt ökar i hela världen och efterfrågan av njurar möter inte behovet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse i väntan på en njurtransplantation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, för att bilda en uppfattning om hur forskningsläget ser ut inom valt område. Resultat: Resultatet baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från sju olika länder, där fyra kategorier framkom, Ett liv som begränsar, Förväntningar, Glädje och sorg samt Behov och betydelse av stöd. Gemensamt för samtliga artiklar var att livet begränsades i väntan på en njurtransplantation, vilket påverkade patienterna både emotionellt och fysiologiskt. Ju längre tid som patienterna befann sig på väntelistan minskade hoppet om en ny njure, och känslan av frustration samt oro ökade. Konklusion: Litteraturstudien visar på att behovet av information från sjuksköterskan till patienter som väntade på en njurtransplantation var stort. Information skapade en känsla av delaktighet i vården som i sin tur bevarade patientens hopp, samt minskade upplevelsen av oro. / Background: Kidney transplantation is seen as the main treatment method for terminal kidney failure as it increases both quality of life and longevity of the patient compared to dialysis. The prevalence of kidney failure is increasing worldwide and the demand for kidneys is not meeting the need. Aim: The aim of the study was to highlight the patient's experience while waiting for a kidney transplant. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach to form an idea of what the research situation looks like in the chosen area. Result: The result is based on nine qualitative articles from seven different countries where four categories emerged: A life that limits, Expectations, Joy and sorrow and Need and importance of support. Common to all articles was that life was limited while waiting for a kidney transplant, which affected the patients both emotionally and physiologically. The longer the patients were on the waiting list, the less hope for a new kidney diminished and the feeling of frustration and anxiety increased. Conclusion: The literature study shows that the need for information from the nurse to patients waiting for a kidney transplant was great. Information created a sense of participation in care which in turn preserved the patient's hope and reduced the experience of anxiety.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, medan väntetiderna på många enheter blir längre och längre. Psykisk ohälsa kan påverka barn och ungas välbefinnande samt hela barnets familj. Grundläggande omvårdnadsbehov kan bli lidande. Det satsas stora pengar inom området, men förändringarna har hittills uteblivit. Kan tidig intervention påverka barns psykiska ohälsa och därmed ge evidens för allvaret med de långa vårdköerna? Syfte: Att undersöka faktorer och dess påverkan på barn och unga samt deras föräldrar i samband med långa väntetider inom barn och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med båda kvalitativ och kvantitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultat visar flera fördelar med tidig intervention i behandlingsresultatet av psykisk ohälsa hos barn och unga såsom minskad ångest/oro och depressiva symtom. Dessa fördelar har även visat sig hålla sig kvar under en längre tid efter avslutad behandling. Resultatet visar även på att väntetiderna har en betydande påverkan på föräldrarna till barn och unga med psykisk ohälsa. I resultatet framkommer det att korta behandlingstider med tidig intervention ger ett förbättrat mående.  Slutsats: Psykisk ohälsa innebär en utmaning för barn och unga. Det finns stora brister inom barn och ungdomspsykiatrin. Barn och ungas psykiska hälsa måste börja tas på allvar. Barn och unga är landets framtid och bygger en grund för en vidare fungerande samhällsstruktur. Barn och ungdomspsykiatrin är en viktig enhet för främjandet, utvecklandet och bibehållandet av barn och ungas psykiska hälsa. / Background: Mental illness increases among young people, while waiting times for treatments are getting longer. Mental illness can affect the well-being of young people and their family. Basic nursing needs can be suffering. The government is investing money, but so far has no changes been seen. Can early intervention affect children’s mental health and provide evidence for the seriousness with the long care queues? Aim: To investigate factors and their effect on children and adolescents and their parents in connection with long waiting times in child and adolescent psychiatry. Method: A literature review based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative methods. The searches were performed in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Result: The results shows benefits of early intervention in the treatment outcome of mental illness in children and adolescents such as reduced anxiety and depressive symptoms. These benefits have also been shown to persist for an extended period after completion of treatment. Waiting times has a significant impact on the parents of children with mental illness. Short treatment times with early intervention in mental illness in children and adolescents provides an improved feeling. Conclusion: Mental illness is a challenge for young people. There are shortcomings in treatment for mental illnesses. Mental health of children and adolescents must begin to be taken seriously. Young people is the future of the country and build a foundation for a further functioning society. Psychiatry is an important unit for development and maintenance of young people’s mental health.