This dissertation consists of five separate and self-contained essays. They have been written as distinct papers. Although there is a fair amount of overlap and cross-reference in analysis and discussion, the intention is that potential readers should be able to read them separately. Essay 1: An Empirical Analysis of the Trading Structure at the Stockholm Stock Exchange.This essay describes and analyzes the trading structure at the Stockholm Stock Exchange. In the empirical part, we report stylized facts based on intraday transaction and order book data, focusing on the intraday behavior of returns, trading activity, order placement and bid/ask spread, on the importance of the tick size and finally on some characteristics of the limit order book. Our main empirical conclusions are that a) the intraday U-shape in trading activity found in earlier U.S. studies on the whole also pertains to the Stockholm Stock Exchange, b) the limit order placement also follows an intraday U-shape, c) there is no distinct intraday pattern in returns, d) the volatility and bid/ask spread seems to be higher at the beginning of the trading day, e) the tick size is economically important, and f) the price impact of an order is a nonlinear function of its quantity, implying price inelastic demand and supply. Essay 2: An Empirical Analysis of the Trading Structure at the Stockholm Options and Forwards Exchange, OM.We first describe and analyze the trading structure at the Stockholm Options and Forward Exchange, OM Stockholm. It is characterized by some interesting market microstructure features, such as a high degree of transparency in a fully computerized trading system and a possibility to submit combination orders. We also present empirically results from tests on the intra- and interday trading volume of the OMX index derivatives, both in terms of number of contracts traded and in terms of number of transactions. There is evidence of a high degree of intraday variation in trading volume and some interday variation. The extension of trading hours of the underlying stocks, during the studied period should, according to modern trade concentration models, affect the distribution of trading across the day. Although no formal test of the models is possible with this data set, we are able to shed some supportive additional light on all of these models. Essay 3: Tick Size, Market Liquidity and Trading Volume: Evidence from the Stockholm Stock Exchange. (This essay was co-authored with Patrik Sandås.)The regulated tick size at a securities exchange puts a lower bound on the bid/ask spread. We use cross-sectional and cross-daily data from the Stockholm Stock Exchange to assess if this lower bound is economically important and if it has any direct effect on market depth and traded volume. We find a) strong support that the tick size is positively correlated to market depth and c) some support that it is negatively related to traded volume. We identify different groups of agents to whom a lower tick size would be beneficial and to whom it would be detrimental. Essay 4: An Analysis of the Lead-Lag Relationship between the OMX Index Forwards and the OMX Cash Index.This essay investigates the intraday lead-lag structure in returns between on the one hand the OMX cash index and on the other hand the OMX index forwards and the OMX synthetic index forwards in Sweden. The data set includes 22 months of data, from December 1991, to September 1993. It is divided into three sub-periods. The main conclusion is that there is a high degree of bidirectional interdependence, with both series Granger causing each other. Using a Sims-test, we find that the forwards as well as synthetic forwards lead the cash index with between fifteen and thirty minutes, while the cash index leads the forwards with about ten to fifteen minutes.. This implies a longer lead from the cash index to the forwards than in previous studies. The large interdependence could possibly be due to higher transaction costs, lower liquidity in the forward market and the specific trading environments used for Swedish securities. Essay 5: Order Flow Dynamics: Evidence from the Helsinki Stock Exchange. (This essay was co-authored with Kaj Hedvall.)This essay investigates the dynamics of the order flow in a limit order book. In contrast to previous studies, our data set from the Helsinki Stock Exchange encompasses the entire order book structure, including the dealer identities. This enables us to focus on the order behavior of individual dealers. We classify the events in the order book and study the structure of subsequent events using contingency tables. In specific, the structure of subsequent events initiated by the same dealer is compared to the overall event structure. We find that order splitting is more frequent than order imitation. Furthermore, if the spread increases as a result of a trade, other dealers quickly restore the spread, by submitting new limit orders. One conclusion is therefore that there exists a body of potential limit orders outside the formal limit order book and that there is a high degree of resiliency in our limit order book market. As a logical consequence, a large dealer strategically splits his order, in order for the market to supply additional liquidity. One interpretation of our results is that a limit order book market can accommodate larger orders than is first apparent by the outstanding limit orders. Another interpretation is that a limit order book structure gives room for informed traders to successively trade on their information. A third interpretation is that prices only slowly incorporate new information. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1994

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning. Förvaltningen kan, då den uppnår viss omfattning, klassificeras som värdepappersrörelse. Uppsatsen behandlar gränsdragningsfrågan när förvaltning övergår till yrkesmässig värdepappersrörelse. Frågan är av vikt för företag då det leder till tillämpning av skilda resultatberäkningsregler och därmed skilda skattekonsekvenser. Värdepapper i ett företag som anses bedriva värdepappersförvaltning klassificeras skatterättsligt som kapitaltillgångar och beskattningen av dessa sker enligt kapitalreglerna. För ett företag som anses bedriva värdepappersrörelse klassificeras istället värdepapperen skatterättsligt som lagertillgångar och beskattningen sker då enligt rörelsereglerna. Gränsdragningsfrågan vid värdepappershandel har utvecklats genom rättspraxis i avsaknad av klara rättsregler på området. Det har i doktrin diskuterats att kvantitativa kriterier utvecklats i rättspraxis och att dessa torde vara vägledande vid gränsdragningen. Kriterierna har sin utgångspunkt i rekvisitet yrkesmässighet i 13 kapitlet (kap). 1 § 1 st. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Med yrkesmässighet menas att det ska företas en utåtriktad handel, i viss omfattning, vara varaktigt och regelbundet. I doktrin framförs ytterligare kriterier såsom bolagsordningens och redovisningens betydelse. Av rättspraxis kan vi utläsa att det inte finns några tydligt uppställda kriterier för företag att uppfylla för att anses utgöra värdepappersrörelse, istället sker en bedömning i det enskilda fallet. Vi är av åsikten att det är av vikt för företag att på förhand kunna förutse sin beskattning och att gränsdragningen leder till en minskad förutsebarhet urett företagsperspektiv. Detta är inte en önskvärd situation och föranleder att en tydligare gränsdragning på området måste ske. Vi har därför utformat två förslag: en lösning baserad på lagstiftning om krav på hur stor omsättningen bör vara, och en lösning med redovisningen som utgångspunkt för den skatterättsliga klassificeringen. Slutligen har vi funnit att den lösningen som är baserad på lagstiftning är mest fördelaktigt ur både ur ett nationellt- och ett företagsperspektiv. / Both financial and non-financial corporations are trading in securities. It is mainly financial companies such as credit and securities companies dealing in securities. These companies are presumed to conduct securities business as they are offering clients professional asset management. Non-financial companies, such as trade and production companies also conduct trading in securities. These companies deal in securities in order to manage their own financial assets. The management can be classified as a securities business if it reaches a certain level. The thesis deals with the demarcation issue when regular asset management exceeds a certain level and turns into a securities business. The issue is of importance for companies as it leads to different tax consequences. When conducting asset management the securities will be classified as capital assets. The company will then be taxed according to certain tax rules applicable for capital assets. When conducting securities business the securities will be classified as stock assets and the company will then be taxed according to certain tax rules applicable for those assets. The demarcation issue has been developed through case law in the absence of clear rules of law in the area. It has been discussed in the doctrine that quantitative criteria were developed in case law and that these can serve as guidelines when solving the issue of demarcation. The criteria are based on the requirement of professionalism in the Swedish Income Tax Act Chapter 13 paragraph 1. Professionalism means that there should be an outward trade, to a certain extent, be stable and on a regular basis. The doctrine states that additional criteria such as the corporate charter and the companies accounting also can be of importance.

<p>Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning. Förvaltningen kan, då den uppnår viss omfattning, klassificeras som värdepappersrörelse. Uppsatsen behandlar gränsdragningsfrågan när förvaltning övergår till yrkesmässig värdepappersrörelse. Frågan är av vikt för företag då det leder till tillämpning av skilda resultatberäkningsregler och därmed skilda skattekonsekvenser. Värdepapper i ett företag som anses bedriva värdepappersförvaltning klassificeras skatterättsligt som kapitaltillgångar och beskattningen av dessa sker enligt kapitalreglerna. För ett företag som anses bedriva värdepappersrörelse klassificeras istället värdepapperen skatterättsligt som lagertillgångar och beskattningen sker då enligt rörelsereglerna. Gränsdragningsfrågan vid värdepappershandel har utvecklats genom rättspraxis i avsaknad av klara rättsregler på området. Det har i doktrin diskuterats att kvantitativa kriterier utvecklats i rättspraxis och att dessa torde vara vägledande vid gränsdragningen. Kriterierna har sin utgångspunkt i rekvisitet yrkesmässighet i 13 kapitlet (kap). 1 § 1 st. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Med yrkesmässighet menas att det ska företas en utåtriktad handel, i viss omfattning, vara varaktigt och regelbundet. I doktrin framförs ytterligare kriterier såsom bolagsordningens och redovisningens betydelse. Av rättspraxis kan vi utläsa att det inte finns några tydligt uppställda kriterier för företag att uppfylla för att anses utgöra värdepappersrörelse, istället sker en bedömning i det enskilda fallet. Vi är av åsikten att det är av vikt för företag att på förhand kunna förutse sin beskattning och att gränsdragningen leder till en minskad förutsebarhet urett företagsperspektiv. Detta är inte en önskvärd situation och föranleder att en tydligare gränsdragning på området måste ske. Vi har därför utformat två förslag: en lösning baserad på lagstiftning om krav på hur stor omsättningen bör vara, och en lösning med redovisningen som utgångspunkt för den skatterättsliga klassificeringen. Slutligen har vi funnit att den lösningen som är baserad på lagstiftning är mest fördelaktigt ur både ur ett nationellt- och ett företagsperspektiv.</p> / <p> </p><p>Both financial and non-financial corporations are trading in securities. It is mainly financial companies such as credit and securities companies dealing in securities. These companies are presumed to conduct securities business as they are offering clients professional asset management. Non-financial companies, such as trade and production companies also conduct trading in securities. These companies deal in securities in order to manage their own financial assets. The management can be classified as a securities business if it reaches a certain level. The thesis deals with the demarcation issue when regular asset management exceeds a certain level and turns into a securities business. The issue is of importance for companies as it leads to different tax consequences. When conducting asset management the securities will be classified as capital assets. The company will then be taxed according to certain tax rules applicable for capital assets. When conducting securities business the securities will be classified as stock assets and the company will then be taxed according to certain tax rules applicable for those assets. The demarcation issue has been developed through case law in the absence of clear rules of law in the area. It has been discussed in the doctrine that quantitative criteria were developed in case law and that these can serve as guidelines when solving the issue of demarcation. The criteria are based on the requirement of professionalism in the Swedish Income Tax Act Chapter 13 paragraph 1. Professionalism means that there should be an outward trade, to a certain extent, be stable and on a regular basis. The doctrine states that additional criteria such as the corporate charter and the companies accounting also can be of importance.</p><p> </p>

In the banking world trades of securities are finalized every day, on behalf of the banks themselves or of their clients. When the trades have been booked by the front office the confirmations sent by the counterparty have to be checked and connected to the correct trade by hand, posing the question whether this process could not be automated using machine learning techniques. There is no straightforward solution to this problem since the confirmations differ between counterparties, and can contain different enriched information or even be in different formats. This thesis addresses the problem of matching trades with their corresponding confirmations via deep learning methods. A model is trained using contrastive learning methods on generated pairs of trades and confirmations, with the goal of matching the pairs in the latent space by using nearest neighbor classification. Accuracy is measured by dividing the correctly classified samples by the total number of samples in a testing batch. The model achieves an accuracy as high as 97.8% over 100 trade-confirmation samples with a 30-dimensional latent space, and it is shown that similar contrastive methods can indeed be used in order to solve this problem. / Banker handlar varje dag med värdpapper av olika slag, antingen för sin egen vinning eller för sina kunders. När en affär har blivit beslutad mellan två parter så bokförs denna i bägge parternas interna system. En konfirmation kommer sedan skickas från den andra parten som manuellt måste paras ihop med affären vilket väcker frågan om huruvida detta inte kan automatiseras med hjälp av maskininlärning. Det finns inte en uppenbar lösning på detta problemet då konfirmationsmeddelandena kan skiljer sig åt mellan olika parter och kan innehålla olika tillagd information eller till och med vara i olika format. En model tränas genom att använda kontrast-inlärning på genererade par av affärer och konfirmationer av affärer för att kunna para ihop paren i det latenta rummet genom att se vilka grannar som ligger närmast. Nogrannheten mäts genom att dela antalet korrekt klassificerade exempel med det totala antalet par i en grupp test-par. Modellen uppnår en noggrannhet så hög som 97.8% på 100 affärs-konfirmationspar med ett 30-dimensionellt latent rum, och det visas att kontrast-inlärning kan användas för att lösa problemet. Det är dock svårt att säga mycket om hur väl modellen kan generalisera de inlärda kunskaperna eftersom träningsdatan behövde genereras och därför saknar en del av komplexiteten av ett äkte data set.

This thesis consists of three essays in behavioral finance: One for the Gain, Three for the Loss is a study of loss aversion in portfolio choice. Using historical returns, I find that the pain of a loss must be greater than three times the pleasure of a gain for investors to hold finitely leveraged portfolios. For lower rates of loss aversion, in particular those proposed in the earlier experimental literature, portfolio allocation to risky assets is infinite. All Guts, No Glory: Trading and Diversification among Online Investors explores the cross-sectional portfolio performance of 16,831 investors at an online discount brokerage firm. Investors hold undiversified portfolios, show a strong preference for risk, and trade aggressively. I show that investors with high portfolio turnover underperform their benchmarks. The degree of diversification, a proxy for investor skill, has a separate and distinct positive effect on performance. Equity Mutual Fund Flows and Stock Returns in Sweden uses time series methods to characterize the relation between unexpected flows to equity mutual funds and returns on the Swedish stock market. I find that concurrent unexpected flows and returns are strongly positively correlated. Unexpected flows have a distinct effect on returns even when other risk factors are considered. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004

Intresset för att handla med värdepapper har under senare år ökat succesivt bland svenska hushåll. För banker innebär detta en möjlighet till att öka intäkterna, men på grund av att bankerna verkar i en konkurrensintensiv bransch behöver bankerna arbeta proaktivt för att bemöta kundernas preferenser. Tidigare forskning har framhävt att bankens varumärke, relativa prissättning och digitala användarvänlighet är framträdande faktorer vid kundens val av bank i allmänhet. I denna studie appliceras dessa faktorer och testar deras påverkan för kundens val av bank för värdepappershandel. För att testa faktorernas påverkan har en kvantitativ studie genomförts via en internetenkät som resulterade i empiriska data från 130 respondenter. Resultatet har sedan presenterats genom statistiska metoder för att sedan analyseras. Resultatet som presenteras påvisar att bankernas relativa prissättning är en påverkande faktor till kundens val av bank för värdepappershandel. Däremot kunde resultatet inte påvisa att varumärke och användarvänlighet har en påverkan på kundens val av bank för värdepappershandel vilket gör att resultatet för denna studie skiljer sig från vad tidigare forskning påvisat för kundens val av bank. För att kunderna skall välja banken för att bedriva värdepappershandel är det en god idé för bankerna att arbeta kostnadseffektivt för att kunna erbjuda låga priser och således bli konkurrenskraftiga inom värdepappershandeln. / The interest in trading in securities had increased gradually in recent years among Swedish households. For banks, this means an opportunity to increase revenues, but due to the fact that banks operate in a competitive industry, the banks need to work proactively to meet customer preferences. Previous research has emphasized that the bank’s brand, relative pricing and digital user-friendliness are prominent factors in the customer’s choice of bank in general. In this study, these factors are applied to test their impact on the customer’s choice of bank for securities trading. To test the influence of the factors, a quantitative study was conducted through an internet survey which resulted in empirical from 130 respondents. The results are presented using statistical methods and are thereafter analyzed. The results presented show that the banks’ relative pricing is a determining factor in the customer’s choice of bank for securities trading. However, the results could not show that brand and user-friendliness have a significant impact on the customer’s choice of bank for securities trading, which means that the result for this study differ from previous research findings for customer’s choice of bank. In order for customers to choose the bank to conduct securities trading, it is a good idea for the banks to work cost-effectively to be able to offer low prices and thus become competitive in securities trading.

Rapid rate of digitalization, emerging financial technology and changes in consumer behaviour have begun to transform the existing paradigm in the financial industry. Incumbent banks have found it difficult to keep up with this change however and are now faced with the challenge of deciding on what digital financial services build internally, buy externally or develop through partnerships. This study attempts to get a general overview of what factors traditional Swedish retail banks need to consider before deciding on a build, buy or partner strategy in order to digitize their financial services offering. This is done through a case study, where the empirical data consists of interviews with the retail division of a Swedish bank looking to digitize their securities trading offering as a response to a transforming industry. A few interviews were also conducted with people outside of the bank to increase the generalizability somewhat. The findings of the study identified 16 factors to be considered by traditional banks when faced with the challenge of deciding on whether to build, buy or partner in order to digitize their securities trading offering. Out of these, 9 factors were deemed to be especially important; Sustainable Competitive Advantage, Flexibility, Uncertainty, Supplier/Partner Relationship, Economies of Scale, Specialized Resources, Integration, Asset Specificity and Regulation. Several of the factors identified were shown to influence the build, buy or partner decision both positively and negatively and their impact should therefore be carefully evaluated and weighed against each other by managers before making a final decision on a build, buy or partner strategy. / Ökad digitaliseringstakt, ny finansiell teknologi och förändringar i kundbeteenden driver på en transformering inom finansindustrin. Traditionella banker har haft svårt att följa med i denna utveckling, och ställs nu inför utmaningen att bestämma vilka digital finansiella tjänster de bör bygga internt, köpa in externt eller utveckla tillsammans med en extern aktör genom ett partnerskap. Denna studie syftar till att få en generell överblick över vilka faktorer som svenska storbanker behöver överväga innan de beslutar sig för en bygg-, köp- eller partnerstrategi för att digitalisera sitt erbjudande av finansiella tjänster. Detta görs i form av en case studie, där den empiriska datan till största del består av intervjuer med nyckelpersonal från en svensk bank som ingår i ett projekt att försöka digitalisera deras värdepappershandelserbjudande som ett svar på en industri i förändring. Ett fåtal intervjuer genomfördes också med personer utanför banken för att öka generaliserbarheten av studien något. Resultatet av studien identifierade 16 faktorer som bör övervägas av traditionella banker som ställs inför beslutet om att bygga, köpa eller ingå i ett partnerskap för att digitalisera sitt värdepappershandelserbjudande. Av dessa anses 9 faktorer vara särskilt viktiga; Långsiktiga Konkurrensfördelar, Flexibilitet, Osäkerhet, Leverantörs-/Partnerrelation, Stordriftsfördelar, Specialiserade Resurser, Integration, Funktionsspecificitet och Regelverk. Resultatet indikerar också att flera av de identifierade faktorer kan påverka beslutet om en bygg-, köp- eller partnerstrategi både positivt och negativt. Deras påverkan bör därför utvärderas noggrant och jämföras mot varandra innan ett slutligt beslut tas gällande en bygg, köp eller partnerstrategi.