I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät. Resultatet visade att människans termoreglering är av komplex natur som till största del styrs via reglering av hudens genomblödning men de fysiologiska mekanismerna är ännu inte helt klarlagda. Effektiva metoder för kylning är helkroppsimmersion i cirkulerande kallt vatten eller fuktning av huden med kallt vatten och fläktning. Vattentemperatur för optimal kyleffekt är ännu inte fastställt. Värmebalansberäkningarna illustrerade att bästa kyleffekt, via evaporation och konvektion uppnås med att så stor yta som möjligt fuktas med vatten (etanol vid hög luftfuktighet), fläkthastighet 3 m/s, vindriktning tvärs kroppens längdriktning och hudblodflöde 90 l/m2h. Riskgrupper för ansträngningsutlöst värmeslag är t.ex. idrottare, militärer och räddningsarbetare.  Det klassiska värmeslaget drabbar främst äldre och småbarn, kroniskt sjuka, fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Riskfaktorer är bl.a. hög luftfuktighet, infektion, vissa läkemedel, social isolering, institutionsboende och avsaknad av luftkonditionering. Telefonintervjuer bekräftade att det initiala medicinska omhändertagandet variera stort på regionsjukhusens akutmottagningar. Sammanfattningsvis behövs en större sammanställning av forskningsresultat kring överhettning och effekter av olika kylmetoder för skapande av riktlinjer. Utifrån denna studie rekommenderas, beroende på personens allmäntillstånd nedsänkning i kar med cirkulerande kallt vatten alternativt placering i näthängmatta eller sidoläge med kontinuerlig sprayning av vatten över hela kroppen samtidigt som fläktar blåser tvärs kroppens längdriktning.

Denna rapport utforskar effekterna av värmeböljor i urbana miljöer och utforskar användningen av olika stadsplaneringsverktyg för att mildra dessa effekter. Värmestress och värmerelaterade sjukdomar är betydande risker som orsakas av stigande temperaturer i städer, därmed analyseras gröna, blå och gråa lösningar i syfte att minska uppkomsten av värmeböljor i stadsmiljöer och därmed även minska dessa risker. Studien bygger på en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie av Hornsbergskvarteren i Stockholm där en intervju även genomfördes med viktiga nyckelpersoner. Resultaten från studien pekar på att en kombination av gröna, blåa och gråa lösningar kan samverka för att minska temperaturen i stadsmiljöer. Gröna lösningar som parker, trädplanteringar, gröna tak och väggar kan bidra till att sänka temperaturen men också förbättra luftkvaliteten i städer, vilket skapar hälsosammare levnadsmiljöer. Blåa lösningar inkluderar olika vattenfunktioner i städer där denna studie främst fokuserat på effekterna av sjöar, dammar, kanaler och bäckar. Blåa lösningar har visat sig ha varierande effekter för temperaturregleringen i urbana miljöer, vilket indikerar att ytterligare undersökning är nödvändig för att förstå dess fulla effekt. Två aspekter som inte togs i beaktning under litteraturstudien men som uppkom som potentiella blåa lösningar under fallstudien var fontäner samt potentiella lösningar för fördröjning av regnvatten. Effekterna av dessa kan vidare utforskas i framtida studier för att ge en helhetsbild av blåa lösningars effekter i urbana miljöer. Gråa lösningar, såsom användningen av reflekterande material har visat sig bidra till att skapa svalare städer. Sammantaget pekar resultaten på att en tillämpning av gröna, blåa och gråa lösningar är viktiga för att hantera värmeböljor och mildra dess effekter, främst risken för hälsorelaterade problem. Dessa planeringsverktyg är viktiga för att främja hållbar utveckling och skapa resilienta städer. / This report explores the effects of heatwaves in urban environments and examines the use of various urban planning tools to mitigate these effects. Heat stress and heat-related diseases are significant risks caused by rising temperatures in cities, therefore, green, blue, and gray solutions are analyzed to reduce these risks in urban areas. The study is based on a literature review and a case study of the Hornsberg area in Stockholm, on which an interview was also conducted. The results from the study suggest that a combination of green, blue, and gray solutions can work together to reduce temperatures in urban environments. Green solutions such as parks, trees, green roofs and walls can help to lower temperatures but also improve air quality in cities, creating healthier living environments. Blue solutions include various water features in cities, where this study primarily focused on the effects of lakes, ponds, canals and streams. Blue solutions have shown varying effects on temperature regulation in urban environments, which means that further investigation is necessary to understand their full impact. Two aspects not considered during the literature review but which emerged as potential solutions during the case study, were fountains and rainwater retention basins. For these solutions, further studies need to be reviewed. Gray solutions, such as the use of reflective materials, have proven to contribute to cooler cities. Overall, the results indicate that the integration of green, blue, and gray solutions is important for managing heatwaves and mitigating their effects, primarily the risk of health-related issues. These planning tools are important for sustainable development and creating resilient cities.