Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen. Vi har även ställt återkopplande frågor för att förstå revisorernas resonemang. Vår studie visar att det professionella omdömet spelar en central roll hos revisorerna när det kommer till att göra risk- och väsentlighetsbedömningar, och att omdömet förändras ju mer erfarenhet revisorn har. En erfaren revisor kan lita mer på det professionella omdömet istället för interna och externa riktlinjer. Gällande förhållandet mellan ålder/erfarenhet och risk så ger vår studie inga fullständiga svar, men studien visar att risktagande bland revisorer inte minskar med en ökad ålder och erfarenhet.

No description available.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt. En lika viktig faktor är att intressenterna är medvetna om vad revision innefattar så att de inte förväntar sig något som inte infrias. Revisionsbranschen domineras idag av fyra stora internationella revisionsbyråer, vilka konkurrerar med små, nationella eller lokala byråer.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om det finns skillnader i revisionsprocessen beroende på revisionsbyråns storlek, och om detta kan inverka på revisionens kvalitet. Syftet är även att klarlägga vilka förväntningar ägare till små aktiebolag har på revision, och om revisorerna är medvetna om förväntningarna.Revisionens kvalitet grundar sig på flera faktorer. Studien omfattar fyra områden som påverkar kvaliteten i revisionen: revisorns oberoende, revisorns väsentlighetsbedömning, förväntningsgapet mellan revisor och klient, samt revisionsbyråns kultur.Uppsatsen består av två empiriska studier, utifrån två infallsvinklar. För att förstå skillnaderna i arbetssätt, beroende på vilken revisionsbyrå som reviderar, har fem kvalificerade revisorer intervjuats. Tre revisorer arbetar på de stora revisionsbyråerna, två arbetar på mindre byråer. Samtliga respondenter arbetar i Borås. För att få en inblick i vad revisorernas kunder anser om revision, är en undersökning även gjord hos 25 små ägarledda aktiebolag i Borås.Studien baseras på forsknings- och debattartiklar inom problemområdet. Lagstiftning och rekommendationer beaktas i de fall de reglerar revisorns arbete.Studien visar att skillnaden i revisionsbyråernas arbetssätt i stort inte skiljer sig åt. Dock kan ett antal bakomliggande faktorer identifieras som skulle kunna påverka revisionens kvalitet. Studien visar även att det förekommer orealistiska förväntningar på vad revisorns uppgifter är. Vi har också funnit ett ointresse bland ägarna till mindre aktiebolag att få mer utförlig information om vad revisorn uträttar för arbete. Vår slutsats är att ointresset är en av anledningarna till att förväntningsgapet existerar. / Uppsatsnivå: C

<p>Revision innebär en granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka går ut på att erhålla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget är planeringen där väsentlighet och risk är centrala begrepp. Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehålla. Det finns både kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning av väsentligheten. Dessa är exempelvis revisionsprogram och standarder samt erfarenhet och personliga egenskaper. Som hjälpmedel för denna bedömning används ett väsentlighetsbelopp som skiljer det väsentliga från det oväsentliga. Det kan vara svårt med väsentlighetsbedömningar eftersom det är diffust samt att det inte finns någon utförlig vägledning. Hur utförs det egentligen i praktiken? Detta leder oss till forskningsfrågan. Hur bedömer revisorerna väsentligheten vid en revision?</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att förstå hur revisorer bedömer väsentligheten vid en revision. Vi vill dels ta reda vad de grundar sin bedömning på och dels utreda hur de kommer fram till väsentlighetsbeloppet. Utifrån detta har vi som delsyfte att jämföra olika stora revisionsbyråer för att se om och i så fall vilka skillnader det finns i väsentlighetsbedömningen.</p><p>Uppsatsen grundas på litteratur om revision och revisionsprocessen. Genom dessa kommer vi in på väsentlighet och risk. Detta följs av mer ingående litteratur om väsentlighet, väsentlighetsbedömningen samt kvantitativa och kvalitativa faktorer som är viktiga för bedömningen. Vidare diskuteras väsentlighetsbeloppet och dess olika baser samt skillnader i en väsentlighetsbedömning.</p><p>Vi har intervjuat sex personer vid tre stora och tre små revisionsbyråer. Således har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har använt litteraturen som ett hjälpmedel att formulera våra intervjufrågor och case. Respondenternas diskussioner har presenterats i en empiridel med en tillhörande analys av respektive revisor. Därefter har revisorernas uppfattningar jämförts i en mellanfallsanalys.</p><p>Revisorerna grundar sin väsentlighetsbedömning på både kvalitativa och kvantitativa faktorer där vissa revisorer är mer kvalitativa och andra mer kvantitativa. De främsta kvalitativa aspekterna är erfarenhet, branschkunskap, kännedom om ägarna, känsla och personligt omdöme. Viktiga kvantitativa aspekterna är revisionsprogram, disciplinärenden och utbildning. Vidare beräknas väsentlighetsbeloppet med olika baser som underlag. Valet av bas grundar sig bland annat på erfarenhet, företagets verksamhet samt på hur stabil resultatutvecklingen är. De mest vanliga baserna är företagets resultat, eget kapital, balansomslutning och omsättning. Revisionsprogrammen som revisorn använder sig av, för att bedöma väsentligheten, ger förslag på ett väsentlighetsbelopp. Detta använder revisorerna som vägledning vilket dem kan ändra själva utifrån vad de anser är lämpligt. Slutligen ser vi större skillnader revisorer emellan än mellan olika stora revisionsbyråer. Väsentlighetsbedömning handlar därmed mer om personlig bedömning. Således uppfattar vi att det är mer kvalitativt än kvantitativt.</p>

Revision innebär en granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka går ut på att erhålla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget är planeringen där väsentlighet och risk är centrala begrepp. Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehålla. Det finns både kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning av väsentligheten. Dessa är exempelvis revisionsprogram och standarder samt erfarenhet och personliga egenskaper. Som hjälpmedel för denna bedömning används ett väsentlighetsbelopp som skiljer det väsentliga från det oväsentliga. Det kan vara svårt med väsentlighetsbedömningar eftersom det är diffust samt att det inte finns någon utförlig vägledning. Hur utförs det egentligen i praktiken? Detta leder oss till forskningsfrågan. Hur bedömer revisorerna väsentligheten vid en revision? Vårt syfte med uppsatsen är att förstå hur revisorer bedömer väsentligheten vid en revision. Vi vill dels ta reda vad de grundar sin bedömning på och dels utreda hur de kommer fram till väsentlighetsbeloppet. Utifrån detta har vi som delsyfte att jämföra olika stora revisionsbyråer för att se om och i så fall vilka skillnader det finns i väsentlighetsbedömningen. Uppsatsen grundas på litteratur om revision och revisionsprocessen. Genom dessa kommer vi in på väsentlighet och risk. Detta följs av mer ingående litteratur om väsentlighet, väsentlighetsbedömningen samt kvantitativa och kvalitativa faktorer som är viktiga för bedömningen. Vidare diskuteras väsentlighetsbeloppet och dess olika baser samt skillnader i en väsentlighetsbedömning. Vi har intervjuat sex personer vid tre stora och tre små revisionsbyråer. Således har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har använt litteraturen som ett hjälpmedel att formulera våra intervjufrågor och case. Respondenternas diskussioner har presenterats i en empiridel med en tillhörande analys av respektive revisor. Därefter har revisorernas uppfattningar jämförts i en mellanfallsanalys. Revisorerna grundar sin väsentlighetsbedömning på både kvalitativa och kvantitativa faktorer där vissa revisorer är mer kvalitativa och andra mer kvantitativa. De främsta kvalitativa aspekterna är erfarenhet, branschkunskap, kännedom om ägarna, känsla och personligt omdöme. Viktiga kvantitativa aspekterna är revisionsprogram, disciplinärenden och utbildning. Vidare beräknas väsentlighetsbeloppet med olika baser som underlag. Valet av bas grundar sig bland annat på erfarenhet, företagets verksamhet samt på hur stabil resultatutvecklingen är. De mest vanliga baserna är företagets resultat, eget kapital, balansomslutning och omsättning. Revisionsprogrammen som revisorn använder sig av, för att bedöma väsentligheten, ger förslag på ett väsentlighetsbelopp. Detta använder revisorerna som vägledning vilket dem kan ändra själva utifrån vad de anser är lämpligt. Slutligen ser vi större skillnader revisorer emellan än mellan olika stora revisionsbyråer. Väsentlighetsbedömning handlar därmed mer om personlig bedömning. Således uppfattar vi att det är mer kvalitativt än kvantitativt.

Människor har ägnat sig åt tanken på hållbarhet sedan lång tid tillbaka. Hållbarhet har tre dimensioner, nämligen den ekonomiska dimensionen, den sociala dimensionen samt den miljömässiga dimensionen som måste balansera för att vi ska ha ett bra liv samt att säkerställa framtida generationers välmående. Organisationer har lagkrav på sig att hållbarhetsredovisa, men när det kommer till kommuner i Sverige finns det få lagkrav på hållbarhetsredovisning. Däremot kan kommuner med hjälp av olika ramverk bestämma vilken hållbarhetsinformation som ska upplysas om. Här väcktes funderingar kring hur en kommuns hållbarhetsrapporteringsprocess såg ut med fokus på väsentlighet och intressentengagemang. Studiens resultat är att hållbarhetsrapporteringsprocessen är ett komplext område där många individer är inblandade. Det är inte lätt att komma fram till vad som är väsentlig hållbarhetsinformation och individerna som är inblandade i processen har inte alltid samma syn på vad som är väsentligt. Även intressentengagemanget är viktigt, men det är svårt att inkludera alla intressentgrupper eftersom de kan vara svåra att nå samt ha olika intresse vad gäller hållbarhetsredovisning. Därför är det viktigt för kommuner att strukturera hållbarhetsredovisningen på ett bättre sätt för att nå fler intressentgrupper samt få legitimitet. Därmed kan kommuner behöva ett ramverk för best practice för att underlätta väsentlighetsbedömning samt hjälpa till att involvera intressenter i hållbarhetsredovisningsprocessen. Studiens bidrag är att påminna om att hållbarhetsdimensionerna måste hållas ihop för att skapa ett hållbart samhälle samt att detta skulle kunna nås med ett lämpligt ramverk som är applicerbar på kommuner.

Från och med redovisningsåret 2024 kommer vissa svenska företag omfattas av CSRD somintroducerar begreppet dubbel väsentlighet. Det finns emellertid många företag som uttryckeratt de frivilligt har börjat tillämpa dubbel väsentlighet i sina hållbarhetsrapporter redan nu.Dubbel väsentlighet är vidare ofrånkomligt relaterad till frågan om hur företag engagerar sinaintressenter. Denna uppsats ämnar att undersöka hur dessa early adopters implementerardubbel väsentlighet samt analysera kvaliteten och kvantiteten av deras intressentengagemang.Analysen förankras i intressentteorin, legitimitetsteorin och signalteorin.Studien genomförs genom innehållsanalys av utvalda företags hållbarhetsrapporter. Företagklassificeras utifrån graden av följsamhet av dubbel väsentlighet samt kvaliteten på detredovisade intressentengagemanget. Våra resultat visar att en betydande andel av earlyadopters inte följer dubbla väsentlighetsprincipen fullt ut. Vidare finns det en stor variation ikvantiteten och kvaliteten på det redovisade intressentengagemanget. Majoriteten avföretagen redovisar en högre följsamhet av påverkansväsentlighet, och engagerar påverkadeintressenter i högre utsträckning än primära rapportanvändare.

Förutom standarder och riktlinjer utgör revisorns egna professionella bedömningar en stor del av hur denna bedömer väsentlighetsnivån vid en revision. Tidigare studier har funnit flertalet bakomliggande faktorer som påverkar denna bedömning. 2011 implementerades ISA i Sverige varför det finns ett intresse att undersöka vad denna standard har haft för påverkan på svenska revisorers väsentlighetsbedömning.  Studiens resultat visar att tre faktorer av de som ingår i studien kan förklara variationen i revisorers väsentlighetsbedömningar. Variablerna kön, chefspress och storlek på revisionsbyrå har i studien ett signifikant samband med variationen i bedömd väsentlighetsnivå. Att dessa olika faktorer har en påverkan på väsentlighetsbedömningen antas förklaras av bland annat olika nivåer av riskbenägenhet och revisionskvalitet. / Background: In addition to standards and guidelines, the auditor’s own professional judgment represents a big part of how the auditor assesses the materiality level for an audit. Previous studies have found a number of underlying factors that affects this assessment. In 2011, ISA was implemented in Sweden why there is an interest to investigate what impact this standard has had on the Swedish auditors' materiality judgments. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain the factors that affect the auditors’ professional judgment of the overall materiality level. Method: The study is based on a deductive approach where previous research in this areais used to formulate hypotheses regarding the factors that may affect auditors in their materiality judgment. Quantitative data is collected in the form of primary data through a survey. Furthermore, one experienced auditor is interviewed. Conclusion: The results show that the variables Gender, Pressure from management and Firm size can explain variations in different auditors' materiality judgments. These factors impact on the materiality assessment is assumed to be caused by, among other things, different levels of risk propensity and audit quality.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

Mycket kan gå fel när avtal om köp av bostadsrätt i befintligt skick ingås, om varken säljare eller köpare är fullt medvetna om vad den här typen av klausul egentligen innebär för deras rättsliga ställning. Vi har därför i den här uppsatsen valt att undersöka begreppet befintligt skick och vilka konsekvenser en sådan klausul har när det gäller felansvar. Ett av rekvisiten för att få åberopa fel när en bostadsrätt har sålts i befintligt skick, är att det rört sig om ett väsentligt förhållande som säljaren underlåtit att upplysa om och som köparen har ett befogat intresse i att bli upplyst om. Det andra rekvisitet är då bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än vad köparen har rätt att förvänta sig med hänsyn till priset och övriga omständigheter.Syftet med denna uppsats är att försöka bringa klarhet i vilka omständigheter som kan anses uppfylla dessa väsentlighetsrekvisit. I detta sammanhang är också av visst intresse att utreda den juridiska innebörden av ordet väsentligt, och undersöka om det förekommer olika betydelser beroende på sammanhang. / A lot of things can go wrong when you buy a condominium and sign a contract where the condominium is sold under the circumstances of “as is”. In most cases, neither the buyer nor the seller is aware of the actual meaning of the clause or the legal effect. The aim of this essay is to bring clarity to the phrase and the consequences of such a clause. One of the prerequisites to be able to plead that there is something wrong with the condominium, when it is sold with an “as is clause”, is that the seller hasn't been informed about a significant circumstance the buyer has a fair interest in being informed about. Another prerequisite is that the condominium is in significantly worse condition than the buyer should expect, considering the price and other circumstances.The aim of this essay is also to bring clarity to what circumstances that could meet theseessential requirements. It is also in our interest to bring clarity to the general meaning of the expression essential and if there are several meanings due to the context.