Palliativ vård i hemmet kräver stora resurser från närstående av utländsk härkomst. Närstående har stor del av ansvaret och behöver relevant stöd då uppgifterna som följer med ansvaret kan vara komplicerad. Närstående behöver introduceras med tydlig information, utbildning och samtal. För att kunna ge rätt stöd behöver distriktssköterskor få ökad kunskap om hur närstående av utländsk härkomst upplever palliativ vård i livets slutskede riktad till äldre. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre individer (>65 år) i palliativ vård i hemmet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 närstående. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att för närstående av utländsk härkomst kunde palliativ vård i hemmet innebära såväl trygghet som utsatthet. När närstående upplevde att de var välinformerade, att personalen var kompetenta och tillgängliga så skänkte det trygghet. Utsatthet upplevdes när de inte var informerade om vården i livets slutskede, att bemötande var oprofessionellt, att ansvarstagandet om den döende anhörig var ofrivilligt. Den kulturella synen på döden och hur vård borde bedrivas i livets slutskede kunde skapa konflikter mellan de och vårdpersonal. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om informationsbrist och behov av extra stöd till närstående av utländsk härkomst.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans. Sjuksköterskans upplevelser innefattade både positiva och negativa upplevelser, vilket påverkade sjuksköterskan både i privat- och arbetslivet. Tidsbrist och otillräcklig kunskap upplevdes som hinder för att uppnå god vård. Vård i livets slutskede upplevdes även som unikt och ett privilegium som gav sjuksköterskorna en personlig utveckling. Semistrukturerade intervjuer förekom i 6 artiklar och resterande 7 artiklar använde ostrukturerade intervjuer. Slutsats: Sjuksköterskans roll innefattar flera element och för att utöva god omvårdnad vid vård i livets slutskede krävs ett professionellt förhållningssätt. Vård i livets slutskede ger sjuksköterskan både positiva och negativa upplevelser. Vald datainsamlingsmetod i de inkluderade artiklarna ger djupare förståelse för det fenomen som studeras. / Aim: To describe the nurse's role and experiences of end-of-life care.The aim was also to value which significance data collection method have for the included articles. Method: Descriptive study based on 13 scientific articles which were searched in the databases Cinahl and PubMed through the University of Gävle. Methodological examinations of the included articles data collection method were performed. Results: End-of-life care required teamwork where healthcare professionals, patients and families are included. Nurse's role comprised a professional approach in which the dying patient and relatives were included as a whole. The results showed the importance of the nurse's presence and responsiveness of care but also described the importance of maintaining a balance between presence and distance. Nurses' experiences included both positive and negative experiences, which affected the nurse both in private and professional life. Lack of time and knowledge were experienced by nurses as barriers to achieve good care. End-of-life care was perceived also as unique and a privilege that gave nurses a personal development. Semistructured interviews occurred in 6 articles and the remaining 7 articles used unstructured interviews. Conclusion: Nurses role includes several elements and to practice good care in end-of-life care requires a professional approach. End-of-life care give nurses both positive and negative experiences. Selected data collection method in the included articles provides a deeper understanding of the phenomenon being studied.

Abstrakt Bakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Åtta kvalitativa samt en kvantitativ artikel analyserades och tolkades med inspiration från Friberg. Resultat: Resultatet visade att stöd från vårdpersonal till anhöriga som vårdar var av stor vikt för att de ska orka vårda den sjuke i livets slutskede i hemmet. Erfarenhet av trygghet var ett betydelsefullt stöd för anhöriga som vårdar i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Anhöriga som vårdar behöver stöd från vårdpersonal, bli bekräftade och känna tillgänglighet till vårdpersonal.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd. / Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte kan botas och beskrivs ibland som vård i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbete med vuxna patienter som är i behov av palliativ vård, att beskriva hur sjuksköterskor kan hantera svåra situationer som kan uppstå i arbetet med vuxna patienter i den palliativa vårdens senare fas samt att granska de utvalda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metoden är en litteraturstudie med en deskriptiv design. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde en djupare relation med patienten än den vanliga sjuksköterska-patient relationen. Det upplevdes viktigt med bra kommunikation med patienten, vilket sjuksköterskorna strävade efter. Känslor som sjuksköterskan kunde känna var maktlöshet, frustration, stolthet och tillfredställelse. Det största upplevda ansvaret var att patienten ska få dö med värdighet på ett fridfullt sätt. Sjuksköterskorna upplevde att det var en viktig strategi att kunna stänga av från arbetet. Mötet med patienter får sjuksköterskan att fundera över existentiella frågor. Slutsatserna är dels att den valda omvårdnadsteorin stämmer väl in i sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och den andra slutsatsen är att sjuksköterskorna praktiserar vården både utifrån definitionen på vad palliativ vård är samt utifrån de fyra hörnstenarna. / Palliative care means that the patient suffer from an incurable disease and is sometimes described as end-of-life care. The aim of the study was to describe the nurses experience in working with adult patients in need of palliative care, describe how nurses handle difficult situations that can arise while working with adult patients in the later stage of palliative care, as well as review selection method and the sample of the chosen articles. The method is a literature review with a descriptive design. The result showed that the nurses experienced a deeper relation with the patient than that of the normal nurse-patient relation. It is important with a good communication with the patient, something that the nurses strived towards. The feelings nurses expressed where a sense of powerlessness, frustration, pride and a sense of fulfilment. The largest experienced responsibility was that the patient should be allowed to die with dignity in a peaceful manner. The nurses’ ability to leave the work at the workplace was an important strategy for the nurses when it comes to their wellbeing. Meeting with the patients made the nurses contemplate over existential questions. The conclusions are that the chosen nursing theory matches the nurses’ experiences of palliative care and that the nurses practice their care based on the definition of palliative care and the four cornerstones of palliative care.

Vårdpersonalens kunskap och medvetenhet kring föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn bör ökas då även barn är i behov av denna typ av vård. Syftet med denna studie var därför att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn. Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematiska sökningar där sökorden grundades på syftet. Vid granskning och analys av resultatartiklarna identifierades fem teman. Resultatet visar att många föräldrar upplevde övergången till palliativ vård som fruktansvärd och identisk med att låta barnet ge upp och dö. För att skapa en trygg och säker vård sågs relationen mellan vårdpersonal och familj som en viktig byggsten. Relationen skapades genom kontinuitet, tillit samt visad empati och resulterade i en rak och ärlig kommunikation som sågs som A och O i den palliativa vården för barn. Familjecentrerad vård bör således bedrivas för att skapa god vårdkvalitet för såväl barnet som för föräldrarna. En mer omfattande forskning krävs kring ämnet för att vårdpersonal skall kunna ha kunskap kring föräldrars upplevelser och erfarenheter vid palliativ vård av barn. Det hade varit av vidare intresse att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar föräldrars upplevelser och erfarenheter av den palliativa vården av barn. Det kan även vara intressant att undersöka hur sjuksköterskan själv uppfattar den palliativa vården av barn.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans spetskompetens och innebär ett stort ansvar vid vård av patient i livets slutskede. Här ställs sjuksköterskan inför särskilda prövningar då patientens önskan och professionens etiska förhållningssätt inte alltid överensstämmer. De flesta inom professionen kommer högst troligtvis vårda en patient i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede.   Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna CINHAL with full text och PSYKinfo, publicerade mellan 2008 – 2018.  Artiklarna analyserades och sammanställdes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Teman som framkom var sjuksköterskans olika emotionella upplevelser samt upplevelser som påverkar omvårdnaden av patient i livets slutskede. Sjuksköterskan upplevde vård av patient i livets slutskede på många olika sätt. Exempel på dessa var ett behov utav copingstrategier, reflektion över sin egna dödlighet och emotionell påverkan. Olika faktorer som stress och kommunikationssvårigheter påverkade sjuksköterskans upplevelse. Slutsats: Vårdsituationen har visat sig vara känslomässigt utmanande och väcka existentiella funderingar hos sjuksköterskan. Trots en utmanande situation på många sätt ansågs utövandet av vården vara ett privilegie och något meningsfullt hos sjuksköterskan.

No description available.

Bakgrund: När barnet inte svarar på botande behandling och övergår till palliativt skede, är det viktigaste målet med omvårdnaden att förbättra livskvalitén och förebygga lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser att vårda barn i behov av palliativ omvårdnad samt beskriva urval - och datainsamlingsmetoder i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie, elva vetenskapliga artiklar med redan existerande vetenskapligt forskningsresultat utgör innehållet. Huvudresultat: Sjuksköterskorna ställdes inför svåra känslomässiga och etiska svårigheter och utmaningar och känslor som, osäkerhet och frustration när de kände att de inte hade den erfarenhet eller tillräcklig utbildning att hantera de olika situationerna som kunde uppstå. Känslomässiga påfrestningar vid ett barns död att vägleda och stötta familjen. Krävande utmaningar när föräldrarna ville utföra livsuppehållande åtgärder trots att det inte var det bästa för barnet. Svårigheter att få barnens tillit och etablera en relation när föräldrarna försökte skydda och dölja sanningen för barnen. Föräldrarnas mående bidrog till en trygghet och en tillit som var av betydelse för barnets mående. Forskarna använde sig av ändmålsenligturval och bekvämlighetsurval för att få deltagare till sina studier, semi-strukturerade intervjuer samt fältstudier för informationsinsamling. Slutsats: Att sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård för barn blir känslomässigt påverkade är oundvikligt. Tydliga riktlinjer och att samtala med kollegorna fick sjuksköterskorna att orka fortsätta med sitt arbete. Behovet av utbildning i palliativ vård i grundutbildningen finns. Barnens leenden och glada miner skapade en mening och inspiration för sjuksköterskorna.

Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.