Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer lugna, positiva och välkomnande miljöer.

Bakgrund Vi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård. Metod En kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter. Sex intervjuer utfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide med stödfrågor. All data bearbetades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Att känna trygghet är den faktor som sjuksköterskor erfar att patienterna upplever som viktigast för att känna lugn och kunna sova. Sjuksköterskor beskriver att de genom sitt beteende påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Det är önskvärt att patienterna kan sova, det är en förutsättning för välbefinnande och tillfrisknade. Slutsats Det framkommer att sjuksköterskor genom personlighet, erfarenhet och arbetssätt påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Förmågan att förmedla trygghet till patienterna beskrivs som eftersträvansvärd. Att sjuksköterskan värnar om patientens integritet och är närvarande både fysiskt och mentalt vid utförandet av omvårdnadshandlingar ökar patientens upplevelse av trygghet. Samtalets värde och att involvera patienten i omvårdnadsplaneringen är betydelsefullt. Enkelrum är önskvärt för att minska störande faktorer. Likvärdig information om sömn bör eftersträvas därför behövs utbildning om sömnens betydelse och standardinformation utformas.

Bakgrund: Socialstyrelsen har slagit fast att vårdpersonal tillhör de yrkesgrupper som upplever mest stress på jobbet. Stress kan innebära svårigheter att fatta beslut och leva sig in i andras situation. Sjuksköterskors stress kan därmed få stora konsekvenser för andra personer eftersom det ingår i yrkesrollen att ha ansvar för att patienter får god personcentrerad omvårdnad utifrån vetenskap och riktlinjer samt att vården utförs etiskt och säkert. Syfte: Att beskriva vilka faktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio artiklar varav fem kvantitativa och fem kvalitativa. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för att hitta artiklar. Sökbegreppen var "stress", "work", "nurses", "nursing", "patient safety", "work stress", "stress factors", "work related", "environment", "nurses experiences". De teoretiska utgångspunkterna är det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet miljö samt teorin känsla av sammanhang, KASAM. Artiklarna lästes ett flertal gånger för att hitta gemensamma drag och analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. Resultat: Obalans mellan krav och kontroll orsakar stress liksom faktorer kring organisation och bemanning samt brist på uppskattning och socialt stöd. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån konsensusbegreppet miljö samt Antonovskys hälsomodell känsla av sammanhang, KASAM.

Bakgrund Patienter påverkas av deras omgivande miljö och olika aspekter i vårdmiljön kan ha olika effekter på patienter. Det finns ett samband mellan vårdmiljöer och vårdens möjlighet att lindra lidande. Kompetens och kunskap om hur vårdmiljöer påverkar patienter är av stor vikt för det personcentrerade arbetet med fokus på att lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa hur innehåll i vårdmiljön påverkar patientupplevelsen i olika vårdsammanhang. Metod Arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där 16 artiklar från PubMed och CINAHL analyserades utifrån en integrerad analysmetod. I enlighet med en integrerad analysmetod sorterades och kategoriserades samtliga artiklar i huvudkategorier och subkategorier. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: den stimulerande vårdmiljön, växters terapeutiska effekt och inredning. Subkategorierna bestod av: fysisk formgivning, omgivande faktorer, ensamhet och distraktioner, effekten av renovering, stressminskande och läkande förmåga, sittplatser, elektronik, samt konst. Slutsats Resultatet visade att vårdmiljöns utformning spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av sjukvården. Vidare har resultatet även visat att en stimulerande vårdmiljö bidrar till minskad känsla av ensamhet, minskad stress samt förstärkt patienternas känsla av trygghet inom vården. Denna litteraturöversikt har en bra överblick av hur vårdmiljön påverkar patienterna, dock behövs fler studier för att få en mer ingripande blick i ämnet.

Sammanfattning Bakgrund: Den omgivande miljön påverkar människors välbefinnande, att omges av natur ger fler positiva effekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Huvudresultat: Enkel- eller flerbäddsrum visade sig vara en viktig faktor vilket påverkade patienters välbefinnande. Vissa patienter föredrog enkelrum då det var mer avskilt och privat, andra patienter var positivt inställda till flerbäddsrum där interaktion med andra påverkade välbefinnandet positivt. Möjligheten att se natur och dagsljus genom rumsfönstret var viktigt för välbefinnandet vilket även observerades på patienters återhämtning. Slutsats: Miljön i vården spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet. Det som framkommit i denna studie är faktorer vilka har betydelse för patienter och det upplevda välbefinnandet. Som blivande sjuksköterskor finns ett ansvar att se till patienters bästa och vårdmiljön är en del av upplevelsen för patienten. / Abstract Background: The surrounding environment effects people’s wellbeing, to be surrounded by nature has several positive effects. Aim: The aim of this study was to describe the importance of the health facility environment for patient's well-being. Method: A descriptive literature study with descriptive design. Main results: Single or multi-bed ward proved to be an important factor which affected patients' well-being. Some patients preferred single rooms as it was more secluded and private, other patients were positive about multi-bed wards where interaction with other patients had a positive effect on their well-being. The opportunity to see nature and daylight through the room window was important for patient’s well-being, which was also observed in patients' recovery. Conclusion: The environment in care plays an important part in nursing. What emerged in this study are factors that are important for patients and the perceived well-being. As future nurses, there is a responsibility to look after patients' best interests and the health facility environment is part of the experience for the patient.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse. En bra planerad vårdmiljö tar hänsyn till barns utvecklingsmässiga, fysiska, sociala, psykiska och emotionella behov. Syftet var att belysa faktorer som påverkar barns upplevelser av vårdmiljö under en sjukhusvistelse. En litteraturbaserad studie valdes för att besvara föreliggande studies syfte. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt ingår 17 vetenskapliga artiklar i föreliggande studie. I resultatet framkom fyra huvudteman som påverkar barns upplevelse av vårdmiljö; miljö, omvårdnad, separation och begränsningar. Faktorer i miljön som påverkade barns upplevelser utgick från den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön inkluderade maten, sängarna, ljus, ljud, lukter, temperatur, och rummens utformning. Faktorerna hade betydelse för barns känsla av bekvämlighet, välbefinnande, trygghet och säkerhet. Barn visade behov av social kontakt med andra barn och vuxna i en miljö som var anpassad för lek och aktivitet. Möjligheten till aktivitet gjorde att barn fick en känsla av trygghet och säkerhet under sjukhusvistelsen. Barn hade behov av att känna tillförlitlighet i omvårdnadsmötet och viktiga egenskaper hos sjuksköterskan var bland annat professionell kompetens och kommunikativa färdigheter. Tillförlitligheten gjorde att barn blev tryggare under sjukhusvistelsen. Sjukhusvistelsen orsakade separation från familj, vänner och skola och störde vardagliga rutiner. Barn hade behov av att vara nära sin familj under sjukhusvistelse eftersom de hade en viktig roll i att tillhandhålla en känsla av trygghet. Under sjukhusvistelse upplevde barn en förlust av självbestämmande. De beskrev förlorad kontroll över bland annat personliga behov och rutiner. Sammanfattningsvis framkom att betydande faktorer för barns upplevelse av vårdmiljö var miljö, sjuksköterskan, separation och förlust av självbestämmande. Faktorerna förorsakade både negativa och positiva upplevelser under sjukhusvistelsen. Att tillgodose barns behov av aktivitet, information, delaktighet, tillit, närhet och integritet kunde urskiljas som betydande aspekter för upplevelsen av vårdmiljö.

Bakgrund   Sömn är livsnödvändigt och påverkar hela människans hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt på kort och lång sikt. Sömnbrist hämmar läkningsprocesser och kan leda till följdsjukdomar. Då sömn är så viktig för en såväl frisk som sjuk människa är det av stor vikt att belysa påverkansfaktorer vid sömn på vårdavdelning för att främja en god hälsa. Syfte  Syftet är att belysa patienters upplevelse av att sova på vårdavdelning samt de faktorer som kan påverka sömnen och hur omvårdnad kan bidra till att främja sömnen.  Metod  Syftet besvaras genom metoden litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2009-2019. Artiklarna insamlades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet analyserades genom integrerad analys.  Resultat Litteraturöversikten visar att upplevelsen av att sova på vårdavdelning är övergripande negativ. Det framkom att faktorer inom fysiska- och psykiska aspekter, omvårdnads- och medicinska aspekter samt faktorer relaterade till vårdmiljö begränsade patienters möjligheter till god sömn.  Slutsats Den här litteraturöversikten innehåller en sammanställning av forskning som visar på vad patienter upplever vid sömn på sjukhus och vilka faktorer som påverkar deras sömn. Det framkom av litteraturöversikten att patienters sömn mestadels påverkas negativt. Detta innefattade påverkansfaktorer inom vårdmiljön såsom ljud och ljus, psykiska faktorer såsom oro och ångest, fysiska faktorer såsom smärta samt omvårdnadsmoment såsom provtagning och administrering av läkemedel. Vidare framkom i litteraturöversikten att sömnbrist har påvisats ha negativa konsekvenser på människors hälsa vilket kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Slutsatsen är att det behövs vidare forskning inom ämnet samt att det behöver tas fram strategier för att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta personcentrerat för att främja en god sömn.

Bakgrund Sömn är elementärt för alla människor och en viktig del i tillfrisknandet hos patienter. Brist på sömn har bevisade negativa effekter på hälsan, på kort och lång sikt. Det innebär många gånger stora svårigheter för patienter att sova på sjukhus. Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs ofta som dålig, otillfredsställande och fragmenterad. Med stöd av sjukvårdspersonalens och patienters uppfattningar om vilka faktorer som påverkar sömnen kan vårdmiljön på sjukhus utvecklas och förbättras. Syfte  Att belysa faktorer i vårdmiljön som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Metod  Designen som valdes till studien var en litteraturöversikt. Systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, efter noggrann granskning. De var baserade på såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Datan analyserades utifrån metoden integrerad analys. Resultat Resultatet av litteraturöversikten visade att miljöfaktorer som ljud, ljus, rumstemperatur, komfort och antalet patienter per sal kunde störa patienternas sömn. Omvårdnadsåtgärder, däribland kontroll av vitalparametrar och blodprovstagning, påverkade också sömnen på sjukhus. Slutsats Faktorer i omgivningen samt omvårdnaden inverkade negativt på patienternas sömn på sjukhus. Fler studier gällande vilka faktorer som påverkarsömnen efterfrågas, i såväl positiv som negativ riktning. Denna kunskap kan ligga till grund för utformningen av en mer hälsofrämjande vårdmiljö som främjar sömnen för patienter på sjukhus.

Bakgrund Under sömnen arbetar hjärnan och kroppen för att bearbeta dagen, reparera skadad vävnad och fylla på energi. På sjukhus är vårdmiljön ofta en stressande plats för patienterna som orsakar sömnstörningar. Sömnen kan påverkas av yttre stimuli som buller och ljus, samt emotionella faktorer som otrygghet, stress, smärta och oro. En bristfällig sömn kan ge både kortvariga och långvariga konsekvenser. Sömnbristen innebär ett onödigt lidande, försämrad återhämtning och förlängda vårdtider. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i en vårdmiljö. Metod Metoden som valdes var litteraturöversikt som genomförts genom databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuell sökning. Sökningarna avgränsades till 17 vetenskapliga artiklar som har klassificerats, värderats samt analyserats. Resultat Huvudkategorierna som framkom var, Skapa en sömnfrämjande vårdmiljö, Planering på avdelningen, Sjuksköterskan som emotionellt stöd och Kunskap om sömnens betydelse. Sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i form av ljud och ljus genom användning av sovmasker och öronproppar. Sjuksköterskan kan planera sömnen så att patienterna är vakna under dagen vilket underlättar för en normal dygnsrytm. Sjuksköterskan kan arbeta mot en god kommunikation och relation till patienterna. Detta visade sig minska patienternas oro och förbättra deras sömn. Musik kan användas för att få patienterna att slappna av och lättare kunna somna. Kunskap inom ämnet sömn visade sig vara viktigt för patienternas sömn. Slutsats Slutsatsen blev att sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i en vårdmiljö med hjälp av olika strategier. De strategier som framkom visade sig ofta vara relativt enkla men visade sig ändå utgöra en stor skillnad för patienternas sömn.

Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.