Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

Bakgrund: Det finns brister i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens hälsa. Tidigare forskning har visat att miljön upplevs som klinisk och förfallen där det inte finns tydliga riktlinjer för hur sjuksköterskor kan anpassa vårdmiljön efter patientens behov. Syfte: Att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön som har betydelse för patientens välbefinnande. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Examensarbetet har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Resultat: Fem huvudkategorier som hade betydelse för patientens välbefinnande framkom; Estetisk distraktion, natur, hemlik miljö, arkitektonisk rumsutformning samt säkerhet. Resultatet påvisade att förändringar i vårdmiljön kan ske utifrån enkla medel och låga kostnader, som att införskaffa växter eller hänga upp tilltalande tavlor i vårdrummet för att inge harmoni och välbefinnande hos patienten. Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till patientens individuella önskemål för att uppnå en vårdmiljö som främjar välbefinnande. Vårdmiljön visade sig vara en viktig aspekt i upplevelsen av god sjukvård för patienten. Vårdmiljön kan fungera som en stödjande funktion vid sjukdom och ohälsa genom att ha en positiv inverkan där välbefinnande beaktas.

Many suffer from chronic kidney diseases and it has a large impact on their day to day lives. It has a tremendous impact on their mental andphysical health and without a transplant the need for alternativemedicine is necessary, such as dialysis. It is therefore important that this treatment is performed with the users’ needs in consideration. During the last decade there has been an uprising in the use of biomimicry and nature inspired design to mitigate some of the problem that we are facing I today’s society. How can the care environment, based onscientific studies and bio-mimicry, be designed to meet the target group's needs regarding care and the environment? The project has had a strong focus on basic elements in Technical Designand used several methods to learn, understand and develop for the target group. The work has been based on literature studies, interviews, questionnaires, and workshops. The information has been analyzed and compiled into a design specification that forms the basis for the project's Idealization Phase. The final idea has been visualized through surfacemodeling and has come to life with the use of a game engine that has given a realistic insight into the final concept. The concept has resulted in a supportive, nature-inspired, culturally appropriate and ergonomic solution. This provides the target group with an environment that can have positive effects on their care as well as physical and mental states.

No description available.

Bakgrund: Mer omvårdnad flyttas från sjukhusen till patientens hem. Det är många sjuksköterskors framtid att arbeta i patientens hem. När hemmet blir en vårdmiljö finns det hinder och möjligheter för patient och sjuksköterska att gemensamt arbeta mot patientens önskemål och behov. Ett hinder är när patienten känner sig som gäst i sitt eget hem. En möjlighet är att sjuksköterskan kan få en nyanserad bild av patienten när hemmet blir plats för omvårdnad. Det kan vara komplext att vårda i hemmet samt att bli vårdad i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva begreppet hemmet som vårdmiljö. Metod: En begreppsanalys med inspiration av Walker och Avants åtta stegs modell. Studien grundar sig på ordböcker och synonymordböcker. Resultat: I begreppsanalysen framkom tre kännetecken som alla behövs för att begreppet hemmet ska förstås. De tre kännetecknen som framkom är platsen, skapa atmosfären och i atmosfären. Med hjälp av fallbeskrivningar tydliggörs kännetecknen. Slutsats: Resultatet kan öka förståelsen för när hemmet blir en vårdmiljö samt ge kunskap om hemmets betydelse för personcentrerad omvårdnad i hemmiljö.

Tidigare forskning påvisar en ökad frekvens av hot och våld riktat mot blåljuspersonal. Forskningen visar att över hälften av ambulanspersonalen har någon gång utsatts för hot och våld under arbetstid. Forskning som undersöker ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våldssituationer är begränsad. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld, samt undersöka hur vårdandet påverkas av hot och våld i den prehospitala vårdmiljön. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer. Tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet som resulterade i fyra generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskan upplever en rad olika känslor som otrygghet och ifrågasättande av den egna kompetensen vid hot och våldssituationer. Erfarenhet är en viktig aspekt i att kunna hantera plötslig förändrade vårdmiljöer. Patientmötet blir lidande vid hot och våld och det kollegiala stödet påtalas som en ytterst viktig aspekt i bearbetningsprocessen och i lärandet av hur dessa situationer kan hanteras. Ambulanssjuksköterskan efterfrågar utbildning för att kunna riskbedöma och hantera hot och våldsamma situationer prehospitalt. Ett utökat arbetsgivarstöd är önskvärt för att kunna bearbeta de emotionella och fysiska konsekvenserna i efterförloppet.

Våld i nära relation är vanligt förekommande inom alla socioekonomiska grupper i samhället och kostar individer och samhället mycket i form av lidande och pengar. Flera studier som gjorts inom ämnet har visat att somatisk och psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor och män som utsatts för våld. Inom den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor patienter som upplevt våld i nära relation och det är viktigt att kunna bemöta och genomföra omvårdnad på ett adekvat sätt. Det skulle kunna besparas mycket individuellt lidande om personer som utsätts för våld i nära relation identifieras så tidigt som möjligt. Svensk sjuksköterskeförening skriver att ambulanssjuksköterskan ska “omhänderta och stärka känslan av säkerhet och trygghet genom visad medkänsla och skapa en miljö som är lugn och inger hopp... att identifiera och uppmärksamma en person som misstänks ha, alternativt har, utsatts för övergrepp eller annan typ av våld…”   Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av den prehospitala omvårdnaden av patienter som har eller misstänks ha utsatts för våld i nära relation.   Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades med hjälp av en frågeguide där de fick beskriva sin upplevelse av att vårda patienter som har eller misstänks ha utsatts för våld i nära relation. Alla intervjuer skedde i en storstad i mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan för att få en djupare förståelse av det studerade fenomenet.   Resultatet genererade fyra kategorier som ambulanssjuksköterskor upplevde påverkade omvårdnaden av personer som upplevt våld i nära relation; “Det unika i att möta våldsutsatta prehospitalt”, “Kärnan i mötet med den våldsutsatta”, “Utmaningar” samt “Ambulanssjuksköterskans behov av utbildning och verktyg”. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskor lade vikten på att känna av situationen och vinna förtroende från den drabbade. Utmaningar som de flesta upplevt var att den som utövat våldet ofta fanns kvar på platsen när ambulans anlände och i dessa fall var samarbete med instanser, såsom polis och socialtjänst, viktig. Utbildning och stöd från verksamheten upplevdes som bristfälligt och efterfrågades.   Studien ledde fram till slutsatsen att ambulanssjuksköterskor känner sig trygga i att vårda personer som utsatts för våld i nära relation trots att en del hinder kunde uppstå, men efterfrågade mer kunskap i ämnet samt rutiner från sin arbetsgivare.

I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt.    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård   Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.   Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.   Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

Bakgrund: Begreppet miljö kan definieras som alla yttre betingelser och inflytanden som påverkar en organisms liv och utveckling genom att förebygga, hindra eller bidra till sjukdom, olyckor eller död. En vårdande miljö är viktig för tillfrisknande och välbefinnande vilket Florence Nightingale samt senaste forskningen beskriver. Samspelet mellan människa, hälsa, plats och vårdande påverkar varandra. I en trygg, stödjande och vårdande miljö kan patienten lägga sin energi på att återfå hälsa. I skapandet av en personcentrerad och läkande vårdmiljö har sjuksköterskans erfarenheter, kunskaper och kritiska tänkande samt sätt att vara en viktig roll. Alla människor i en miljö påverkar och påverkas av den. På envårdavdelning är den unika patienten i centrum men även anhöriga, personal och medpatienter har del i vårdmiljön och hur den upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelse av vårdmiljön när de vårdas på en somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Sju vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till en ny helhet. Resultat: Fyra kategorier 15 underkategorier identifierades i data. Kategorierna var Positiv distraktion, En trygg och säker plats, Personalen en del av vårdmiljön och Upplevelser av att vårdas i enskild eller delad patientsal.  Slutsats(er): Begreppet vårdmiljö är komplext och innefattar såväl den fysiska som psykosociala miljön. En personcentrerad vårdmiljö är att föredra för att främja hälsa och läkning samt bidra till en positiv vårdupplevelse. Estetiska inslag och en egen lugn vrå ger positiv distraktion från sjukdom. Ständiga ljud och aktivitet kan upplevas överstimulerande

Bakgrund Vårdmiljön har beskrivits ända sedan Florence Nightingales dagar. Sjukhusens utformning har följt samhällets utveckling och medicinska framsteg. Forskning om vårdmiljön började på allvar på 1980-talet. Forskning bedrivs både om patienters upplevelse och på hur arkitektur och design kan påverka läkning och återhämtning. Detta kan förstärka möjligheten för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård.  Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vårdmiljön. Metod En allmän litteraturöversikt gjordes och analyserades med innehållsanalys. Elva vetenskapliga artiklar ingick i översikten. Sju artiklar var kvalitativa och två artiklar var kvantitativa. Två artiklar var av blandad metod. Resultat Två huvudteman framkom vid analysen av de elva artiklarna gällande patienters upplevelse av vårdmiljö. Dessa teman var: Upplevelse av den fysiska vårdmiljön och Upplevelse av samhörighet och gemenskap. Resultatet visar att den fysiska vårdmiljön och den psykosociala miljön har en stor inverkan på patienters upplevelse. Likaså påverkar det om patienten hamnar i enkelrum eller flerbäddsrum samt om integritet, autonomi och sekretess kan upprätthållas. Sammanfattning Patienters upplevelse av vårdmiljön påverkas av ett flertal faktorer som framkom i resultatet såsom den fysiska vårdmiljön, den psykosociala vårdmiljön samt hur väl integritet och autonomi kan bevaras. Upplevelsen påverkas även av patientens livsvärld och kulturella kontext. Detta gör att sjuksköterskan måste se patientens omvårdnadsbehov kopplat till vårdmiljön i ett helhetsperspektiv. / Background The health facility environment has been described ever since the days of Florence Nightingale. The design of the hospitals has followed society’s development and medical progress. Research on the health facility environment began in earnest in the 1980s. Research is conducted both on the patients’ experience and on how architecture and design can affect healing and recovery. This can enhance the ability of the nurse to provide person-centered care. Aim The aim was to describe patients’ experience of the health facility environment. Method A general literature review was conducted and analyzed using content analysis. Eleven scientific articles were included in the review. Seven articles were qualitative and two articles were quantitative. Two articles were of mixed methods. Results Two main themes emerged from the analysis of the eleven articles regarding patients’ experience of the health facility environment. These themes were: Experience of the physical health facility environment and Experience of belonging and community. The results show that the physical health facility environment and the psychosocial environment have a major impact on patients’ experience. It also affects whether the patient ends up in a single room or multi-bed room and whether integrity, autonomy and confidentiality can be maintained. Summary Patients’ experience of the health facility environment is influenced by a number of factors that emerged in the results, such as the physical health facility environment, the psychosocial environment and how well integrity and autonomy can be preserved. The experience is also influenced by the patient’s life world and cultural context. This means that the nurse must see the patient’s nursing needs linked to the health facility environment in a holistic perspective.