Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i påverkar oss alltid. Vårdmiljön kan påverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den är utformad. Den fysiska miljön kan även ha betydelse för de interaktioner som äger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats. Sex intervjuer med sjuksköterskor på tre olika avdelningar alla verksamma inom psykiatrin genomfördes för att belysa deras erfarenheter och uppfattningar om den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Resultat: Materialet resulterade i sju teman. Dessa var uppfattning, förutsättningar, känslor, negativa faktorer, positiva faktorer, fysisk påverkan samt visioner. Resultatet visade att personalen är medveten om att det finns brister i den fysiska vårdmiljön, men att det saknas ekonomiska resurser för att kunna göra de förändringar som skulle behövas. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor hade visioner om hur den fysiska vårdmiljön skulle kunna förbättras och förändras men på flera avdelningar kom sjuksköterskornas och patienternas säkerhet på avdelningen i första hand framför den fysiska vårdmiljön. En bättre fysisk vårdmiljö skulle sannolikt gynna både sjuksköterskornas och patienternas återhämtning. / Background: The physical environment that we are in always affects us. It can also affect the nurses and the patients in a positive or negative way depending on how it’s designed. The physical environment might also affect the interactions between the nurses and the patients. Purpose: To illuminate the nurses perceptions about the physical environment in psychiatric care. Design: Qualitative method. Six interviews with nurses working on different psychiatric wards were performed to illuminate their experiences and perceptions about the physical environment in psychiatric care. Results: Seven themes could be seen. These were perception, conditions, feelings, negative factors, positive factors, physical impact and visions. The result showed that the nurses are aware of the shortcomings of the physical care environment, but the economical resources are missing to make the changes that are needed. Conclusion: All the nurses had visions about how the physical environment could be changed and improved but the security of the nurses and the patients was a priority in several of the wards. An improved physical care environment would probably benefit both nurses and patients and promote a better health.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman. Den omgivande miljön innefattande välkomnande och trygg samt estetikens betydelse. De viktiga relationerna innefattande sjuksköterskors omsorg och samspel med andra. Den inre kraften innefattande en holistisk syn samt delaktighet i vården. Slutsats: Patienterna upplevde både den yttre och den inre miljön som viktig och de båda miljöerna var i ett ständigt utbyte med varandra. Patienterna önskade uppleva en välkomnade och trygg omgivning vid ankomst till en vårdmiljö, miljön skulle även vara estetiskt tilltalande. Patienterna önskade goda relationer med sjuksköterskorna och samspel med de andra patienterna, de ville bli sedda med en holistisk syn samt vara delaktiga i sin egen vård. / Background: The healthcare environment has gone from being in focus, to be disregarded in favor of the medical progress and in recent years again becoming more and more attentive. Problem: The nurse has an important role in creating a care environment but how does the patient experience the care environment? Aim: To elucidate the patient's experience of the care environment in hospital settings. Method: A literature review with a qualitative approach and a descriptive synthesis as method. Results: Based on the patient's perceptions of the care environment three themes with related subthemes were identified. The surrounding environment including welcoming and safe as well as the aesthetic importance. The important relationships including nursing care and interaction with others. The internal power including a holistic approach and involvement in care. Conclusion: Patients experienced both the external and internal environment as important, and the two environments are intertwined. Patients wanted to experience a welcoming and safe surrounding on arrival to a healthcare environment, they also wanted the environment to be aesthetically pleasing. Patients wanted good relations with nurses and interaction with the other patients, they wanted to be seen with a holistic view and participate in their own care.

<p>Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön.</p> / <p>The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Många äldre bor på vård- och omsorgsboenden i Sverige idag. För de äldre som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende kan flytten innebära att skiljas från sin invanda miljö och allt som är familjärt, vilket kan leda till lägre livskvalitet. Det finns kopplingar mellan miljö och hälsa, där sjuksköterskan har en viktig roll gällande vårdmiljöns utformning och dess betydelse för hälsa.   Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att beskriva faktorer i vårdmiljön på vård- och omsorgsboenden och vilken betydelse dessa faktorer har för livskvalitet hos äldre. Vidare var syftet att beskriva utvalda artiklars urvalsgrupp.   Metod: Litteratursammanställningen baseras på 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan 2005-2015. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO.   Huvudresultat: Resultatet visade att både fysiska och psykosociala faktorer i vårdmiljön hade betydelse för äldres livskvalitet. De fysiska faktorerna innefattade egna rum där rummets placering var av betydelse, personlig miljö med tillgång till personliga tillhörigheter samt möjlighet till att kunna socialisera sig med andra. De psykosociala faktorerna omfattade det sociala klimatet på vård- och omsorgsboendet där personalen hade en stor betydelse, sociala relationer samt individuella aspekter såsom attityd till det egna åldrandet samt känslor av tillit och trygghet.   Slutsats: Genom att redogöra för faktorer i miljön på vård- och omsorgsboenden och dess betydelse för äldres livskvalitet kan sjuksköterskor erhålla kunskap vilken kan användas som redskap vid utformningen av vårdmiljön. Sjuksköterskan kan, genom att tillgodogöra sig aktuell kunskap, öka livskvaliteten hos äldre på vård- och omsorgsboenden. / Abstract Background: Many elderly live in residential facilities in Sweden today. For older people who move into a residential facility the move can mean being separated from their familiar environment and all that is familiar, which can lead to a lower quality of life. There are links between environment and health, where the nurse has an important role in the current health environment design and its importance for health.   Aim: The aimwas to compilecurrent researchtoillustrate theenvironmental factors thataffect thequality of lifeof the elderly inresidential facilitiesand to describeincluded articlesfocus groups.   Method: Literature summary is based on 15 scientific articles published between the years 2005-2015. The articles were found in the databases Cinahl, Medline and PsychInfo.   Result: The results showed that both physical and psychosocial factors in the environment were important to the elderlies quality of life. The physical factors included individual rooms, personalized environment and to be able to socialize with others. The psychosocial factors included the social climate where the staff had a great importance, social relationships and attitudes to their own aging, and feelings of trust and security.   Conclusion: By accounting for the factors in the environment at residential facilities, and its importance to the elderlies quality of life, nurses can obtain knowledge which can be used in the environmental design. Nurses can, by assimilating current knowledge, enhance the quality of life of the elderly in residential facilities.

Bakgrund: Nightingale förespråkade vikten av vårdmiljön och dess betydelse för patienten på senare halvan av 1800-talet. Hennes teori bygger på att patienten skall ha en trivsam miljö vid sjukhusvistelse och att den är avgörande för patientens återhämtning. En god och trivsam miljö har visat sig förkorta återhämtningstiden och ökat patientens välmående och dennes positiva upplevelse av att vistas på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdmiljön på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Det framkom två huvudkategorier; Den visuella miljöns influens med underkategorierna “Färgens betydelse”, “Behovet av ljus och utsikt” och “Inredningens påverkan” samt Vårdrummets inflytande med underkategorierna “Betydelsen av rummets egenskaper” och “Behovet av god komfort”. Upplevelserna hos patienterna gällande vårdmiljön på sjukhus var varierande ifall den var tillfredsställande eller inte. Patienterna nämnde flertalet faktorer som ökade deras positiva upplevelse av att vara inlagd på sjukhus, exempelvis färger, fönster och utrymme. Det framkom även faktorer som hade en negativ påverkan på deras upplevelse, exempelvis obekväma möbler och oljud. Slutsats: Resultatet visade att vårdmiljön har sina brister runt om i världen. Studien visar också att de problem som Nightingale handskades med fortfarande förekommer idag. / Background: In the second half of the 17th century, Nightingale advocated the weight of the hospital environment and its effect on the patient. Her theory was built on the patient encountering a pleasant environment during hospitalization and its critical impact for the patients well-being and health.  A pleasant environment has shown to counteract prolonged hospital stays and leads to a shortened recovery process. Aim: To describe patients experience of the hospital environment. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Results: Two main categories were revealed; The visual environmental influence, with the sub categories “The meaning of colours”, “The need of light and view” and “Impact of the interior”. The second main category found was; The hospital wards impact, with the sub categories “The importance of the rooms characteristics” and “The need of good comfort”. The patients experience of the hospital environment varied between being satisfying or not. The patients mentioned several isolated components that had a positive effect on their experience during hospital stays, such as colours, windows and space. Components that had a negative effect were also mentioned. Conclusion: The result sheds light on the flaws and deficiencies in the physical hospital environment that exists internationally. The study conducts the fact that the problems that Nightingale dealt with still exists to this day.

Kunskap om vårdmiljöns betydelse för patienten och dennes delaktighet i utformningen av miljön främjar välbefinnande hos patienten. I en personcentrerad omvårdnad är miljö en viktig komponent i människans läkeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av den fysiska och psykosociala vårdmiljön för kvinnor som opererades på dagkirurgisk avdelning på grund av bröstcancer från inskrivning till omedelbart innan sedering. Metoden var en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Strategiskt urval användes för att rekrytera informanter och åtta personer deltog. Kvalitativ innehållsanalys valdes för att utföra analys på intervjumaterialet. Studiens resultat visade att informanterna hade en positiv upplevelse av vårdmiljön på avdelningen. Beskrivningar av upplevelsen av den fysiska vårdmiljön på avdelningen varierade men var generellt positiv. Ren och trevlig miljö var betydelsefullt för informanternas upplevelse. En hemlik känsla upplevdes. Eget rum uppskattades högt av informanterna vilket förknippades med integritet. Det förekom dock upplevelser av brister i hur integriteten bevaras på grund av vårdmiljöns utformning, i synnerhet i det gemensamma väntrummet. Informanterna upplevde professionalism och kompetens hos personalen vilket skapade en känsla av trygghet och förtroende. Personalens goda arbetssätt och bemötande skapade en känsla av harmoni och trygghet vilket upplevdes som lugnande. Slutsatsen är att vårdmiljön på avdelningen påverkade informanternas upplevelse generellt positivt. Även om upplevelsen av den fysiska miljön på avdelningen inte beskrevs vara optimal vägde upplevelsen av den psykosociala vårdmiljön och det goda bemötandet upp informanternas helhetsupplevelse. / Knowledge about the importance of nursing environment and patients’ participation in its design promote patients’ well-being. In person centred care, environment is an important component of the human healing process. The aim of this study was to describe the experience of the physical and psychosocial nursing environment in women who underwent day surgery due to breast cancer from registration to immediately before sedation. The method used was qualitative semi structured interview study. Strategic selection was used to recruit informants where eight patients participated. Qualitative content analysis was chosen to analyse the data. The results showed that the informants had a positive experience of the nursing environment at the department. Described experiences in the physical nursing environment varied but were generally positive. Clean and friendly environment was important for the informants’ experience. A “just like home” experience was described. Having a private room was highly appreciated by the informants, which they associated with experienced integrity. However, there were experiences of deficiencies in how integrity was preserved in the common waiting room due to its design. Experienced professionalism and skills in the nursing staff resulted in a sense of security and trust. The nursing staff’s good working methods and patient treatment created a sense of harmony and security that was experienced as calming. In conclusion, the department’s nursing environment affected the informants' experience generally positive. Although the experience of the physical nursing environment was described as not optimal, experience of the psychosocial nursing environment and good patient treatment outweighed the informants' overall experience.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnan och leder till försämring av minne och kognitiva funktioner. Demenssjukdomar förekommer främst hos äldre och eftersom antalet äldre blir fler ökar samtidigt förekomsten av demenssjukdomar. Sjukhusvårdens struktur och miljö är sällan utformad efter dementa patienters behov, vilket oftast leder till att äldre patienters funktioner försämras under vårdtiden. Sjuksköterskorna som vårdar dementa patienter upplever att de saknar rätt kunskaper för att kunna ge en god vård samt att vården av dementa är påfrestande och kräver mer engagemang och tid.   Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med demenssjukdom upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån sju vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Tre teman relaterade till patienters upplevelse av vårdmiljön, bemötande från sjuksköterskor och tankar inför framtiden identifierades. Slutsats: Dementa patienter upplevde sjukhusvistelsen negativt överlag. En vårdmiljö som inte utformats efter dementa patienters behov och oengagerat eller nedlåtande bemötande kunde leda till ökad oro. Däremot en vårdmiljö utformad efter dementa patienters behov och ett gott bemötande ökade upplevelsen av trygghet. Mer kunskap om demenssjukdomar och reflektion över förhållningssättet skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att utforma vårdmiljön och bemöta dementa patienter på ett sätt som tillgodoser deras behov och leder till god demensvård.

Bakgrund: Sjuksköterskor anser att deras handlande påverkar patienters integritet. Både sjuksköterskor och anhöriga upplever situationer då sjukhusmiljön har betydelse för patienters möjlighet att bevara sin integritet. Det är både den fysiska och psykosociala sjukhusmiljön som kan påverka patienters integritet. Problem: Sjukhusmiljön är ibland utformad så att den omöjliggör upprätthållandet av den sekretess som råder inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har en högre vision av att kunna skydda patienters integritet än vad den fysiska sjukhusmiljön gör möjligt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vad i den fysiska sjukhusmiljön som påverkar deras integritet. Metod: En allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en med kvantitativ ansats samt en med mixed-method analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier vilka var upplevelser av enkel- och flerbäddssal, upplevelser av ofullständigt auditivt skydd samt upplevelser av visuellt skydd. Slutsats: Enligt både patienter och sjuksköterskor har den fysiska sjukhusmiljön betydelse för patienters integritet. Det är framförallt fysiska aspekter i flerbäddssal som har inverkan på patienters integritet. Genom att sjuksköterskan har kunskap om detta område skapas förutsättning för att patienter ska kunna upprätthålla sin integritet.

No description available.

Psykisk ohälsa  ökar allt mer  och är idag ett utbrett globalt samhällsproblem. I samband med ökningen av psykisk ohälsa ökar också den psykiska och somatiska samsjukligheten. Detta gör att fler patienter med psykisk ohälsa uppsöker somatisk vård.   Sjuksköterskorna inom somatisk vård kommer att möta dessa patienter var de än jobbar. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskornas attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård Litteraturöversikt som design valdes för att kunna besvara syftet. Nio valda artiklarna är från databas Cinahl och Pubmed. Av de nio artiklar var fyra artiklar kvalitativa och 5 artiklar kvantitativa. De valda artiklarna analyserats och sammanställts där likheter och skillnad jämfördes. Resultatet presenteras med hjälp av fem huvudteman och nio tillhörande subteman. Huvudteman är Vårdande förhållningssätt, Icke vårdande förhållningssätt, Bristande säkerhet för patienter och vårdare, Fördomar och kunskap samt Organisation och ledning. Slutsatsen är att sjuksköterskors attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan förstås som både vårdande och icke vårdande förhållningssätt. Dock synliggjordes en markant övervikt till icke vårdande förhållningssätt. Bakomliggande orsaker kunde hänvisas till sjuksköterskornas fördomar och bristande kunskaper. Effekterna av påvisade kunskapsbrister och stigmatisering vid psykisk ohälsa kunde leda till vårdlidande samt bristande säkerhet för både patienter och vårdare. Föreliggande resultat understryker därför behovet av att förstärka sjuksköterskors kunskaper om vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.