No description available.

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin <em>naturen utanför</em>. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna <em>estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer </em>samt <em>sjuksköterskan – en del av vårdmiljön</em>. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna <em>ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar</em> samt <em>aktiviteter</em>. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt.</p> / <p>The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category <em>nature</em> was included. In the psychosocial environment the categories <em>aesthetics</em> <em>- reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, </em>and<em> the nurse - a part of the care environment</em> was included. Under the physical environment the categories <em>lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms </em>and<em> activities</em> were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.</p>

Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna. Vissa patienter uppskattade det sällskap som flerbäddssalar kunde erbjuda, medan andra patienter ville ha lugn och ro som enkelrum erbjöd. Diskussion/Slutsats: De aspekter som framkom i resultatet är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke när hon tilldelar patienter rum vid inskrivning på sjukhuset.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt. / The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.

No description available.

Bakgrund: Humor användes i vården redan under medeltiden och har visat sig ha positiva effekter på den fysiska hälsan. Eftersom en god hälsa är målet för hälso- och sjukvården kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser på humor och dess plats även i omvårdnaden. Syfte: Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vården. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Materialet sammanställdes till fyra huvudkategorier; betydelse i vården, betydelsen för överlevnad, betydelse för interaktionen och betydelsen för atmosfär. Majoriteten var positivt inställda till humor i omvårdnad. Det bör dock användas med varsamhet eftersom svårigheter kunde finnas. Humor bidrog till en god relation i omvårdnaden och arbetsmiljön påverkades positivt då humor var inblandat. Diskussion: Humor var en del i omvårdnaden och kunde ha en betydande roll i relationen mellan sjuksköterska och patient. Konklusion: En balans i användandet av humor var att föredra, då betydelsefulla delar annars kunde gå förlorade. Humor bidrog till den helhetssyn som hälso- och sjukvården eftersträvar.

Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta. Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd. Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

Demenssjukdom är en av de största framtida sjukdomarna. 30 procent av inlagda patienter över 65 år lider av demenssjukdom. Medellivslängden ökar eftersom gruppen äldre ökar, vilket medför att även antalet personer med demenssjukdom ökar för varje år. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är vanligt förekommande som en följd av demenssjukdom. Den sjuke visar ett beteende som är svårt att hantera för vårdgivare och det orsakar stor påverkan på den sjukes omgivning. Fysisk eller verbal aggressivitet inte ett helt ovanligt beteende hos dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman för förebyggande av aggressivitet. Vårdmiljöns betydelse, betydelsen av sjuksköterskans kunskap, betydelsen av sjuksköterskans kommunikation och betydelsen av drabbades livshistoria var förutom huvudtemat Förebyggande av aggressivitet, de fyra teman som belystes i resultatet.

Sömn är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att hälsa ska kunna uppnås. Sömnbrist kan leda till ett flertal sjukdomar, en försämrad läkningsprocess samt ett nedsatt immunförsvar. Det ligger i sjuksköterskans ansvarsområde att skapa goda förutsättningar för sömn. Sjuksköterskor utrycker att de saknar utbildning för att kunna skapa förutsättningar för god sömn. Syftet med denna uppsats var att identifiera patientupplevda faktorer som påverkade patienternas sömn under sjukhusvistelsen. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar både kvalitativa samt kvantitativa. Miljöfaktorer identifierades som störande sömnfaktorer. Det innefattade bland annat ljud och ljus. Det framkom att patientsalar hade en koppling till sämre sömnkvalité. Dessutom visade det sig att vårdpersonal väckte patienter för att utföra kontroller och undersökningar under olämpliga tider. Patienterna hade svårt att anpassa sig till sjukhusets dagsschema och besökstiderna ansågs som störande. Det framkom även att faktorer inifrån påverkade sömnen under sjukhusvistelsen, såsom oroväckande tankar kring sin sjukdom. En diskussion fördes om olika metoder för att motverka ogynnsamma faktorer och dess effekter på sömnen. Det diskuterades även om de positiva och negativa aspekterna angående patientsalar och patientrum. Slutligen diskuterades sjukhusrutiner och hur det prioriteras kring sömnen inom vården.

Många kirurgiska ingrepp görs idag med regional anestesi vilket innebär att patienten ligger mer eller mindre vaken under operationen. Det gör att vårdmiljön på operationssalen blir mer betydande för dessa patienter, jämfört med patienter som erhåller generell anestesi. Patienten utsätts för en unik situation där allt kan observeras och tolkas. En lugn och trygg vårdmiljö att vårdas i är viktig att åstadkomma där operationsteamet har ett gemensamt ansvar. Anestesisjuksköterskor har en framträdande roll då deras ansvarsområde är att skapa tillit, förtroende och trygghet för patienten.  Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av operationssalens vårdmiljö i samband med regional anestesi via kvalitativa intervjuer. Semistrukturerade frågor tillämpades där sju deltagare medverkade. I resultatet framkom det fyra kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna som bildades var: vårdrelationens påverkan på upplevelse av trygghet, att veta vad som kommer hända och känna sig delaktig, att finna sig i vårdmiljön samt att distansera sig från sin egen kropp och att vara beroende av andra. Det som genomsyrar resultatet är framförallt hur viktig vårdrelationen är för hur hela operationsförloppet upplevs. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och studien kan trots med sitt begränsade urval ge en ökad förståelse för hur patienter upplever vårdmiljön på operationssalen i samband med regional anestesi.