Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Šis dokumentas nagrinėja paieškos organizavimo galimybes VIPS sistemos video įrašų archyve pasitelkiant semantines web technologijas. Semantinis žiniatinklis yra dalis pasaulinio interneto, kuriame informacija gali būti suprantama ne tik žmonėms, bet ir programiniams agentams, sukuriant galimybes surasti, pasidalinti ir intergruoti informacija adug paprasčiau. Socialinis žymėjimas taip pat gali grupuoti informaciją semantiniu būdu. Dokumento pradžioje aptariama teorija ir galimi sprendimai, vėliau pateikiamas galimas sprendimo modelis. Dokumentas pabaigiamas išvadomis ir rekomendacijomis. / The aim of this paper is to present search organization opportunities in VIPS system archive in semantic manner. The Semantic Web is an evolving extension of the World Wide Web in which web content can be expressed not only in natural language, but also in a format that can be read and used by software agents, thus permitting them to find, share and integrate information more easily. Social tagging can also group information in semantic manner. Theoretical background of specified model is delivered in the beginning sections of this thesis. As experimental solution information system was introduced. Thesis is concluded and recommendations are suggested for future.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila. Målet med patientvilan är att erbjuda patienterna en timme med ostörd vila under dagtid. Syfte. Att undersöka patienternas möjlighet till vila under dagtid genom att observera antal utförda omvårdnadsåtgärder enligt VIPS sökordsmodell. Metod. En icke-deltagande strukturerad observationsstudie utfördes. Observationsprotokoll utformades med VIPS-sökordsmodell. Studien utfördes på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige, IVA 1 och IVA 2. Observationerna utfördes under åtta dagar. Observatörerna registrerade allt som skedde runt patienterna mellan klockan 12.00 – 13.00, då patientvilan ägde rum. Resultat. Totalt observerades 19 patientplatser på IVA 1 och IVA 2. Under de åtta tillfällen som observerades registrerades totalt 158 störningar, 101 av dessa störningar skedde på IVA 2 och 57 störningar skedde på IVA 1. Antalet störningsmoment per patient under patientvilan varierade från en till 18 stycken. På IVA 1 var de vanligaste störningsmomenten läkemedelshantering samt speciell omvårdnad. Miljö fick mest punktmarkeringar på IVA 2. Den enda åtgärden som inte förekom var träning. Totalt 152 störningsmoment utfördes av vårdpersonal. Slutsats. Patienterna blir störda under patientvilan med en mängd olika omvårdnadsåtgärder. Vissa åtgärder är nödvändiga och svåra att undvika, andra åtgärder hade kunnat prioriteras annorlunda. Klinisk betydelse. Att öka medvetenheten hos personalen angående betydelsen av sömn och vila för patienterna på intensivvårdsavdelning. / Background. The environment at the ICU (Intensive Care Unit) is filled with different stimuli of sound and light. Nurses work bedside for the critically ill patients, and frequent nursing interventions are required. This environment gives little possibility for sleep and rest. It is important to make sure that the patients will have the possibility to get sufficient amount of rest during the day. Some ICUs have addressed this by applying less activities during one hour per day, patient resting or quiet time. Purpose. To investigate patients' ability to rest during the day, by observing the number of performed nursing interventions according to the VIPS-model. Method. A non-participating structured observational study was performed. The observation protocol was designed with the VIPS-model. The study was conducted in two ICUs in central Sweden, ICU 1 and ICU 2. The observations were carried out during eight days. Observers registered everything that happened around the patients between the hour of 12:00 to 13:00, when the quiet time took place. Results. A total of 19 patients were observed on ICU 1 and ICU 2. A total of 158 interruptions were observed, 101 of these interruptions occurred in the ICU 2 and 57 interruptions occurred in the ICU 1. The number of interruptions during the quiet time varied from one to 18 distractions. The most common interruptions, for the ICU 1, were medication and special care. The environment was the most common distraction at the ICU 2. The only intervention that didn´t occur was training. A total of 152 distractions were performed by health professionals. Conclusions. The patients are disturbed during quiet time, with a variation of nursing interventions. Some interventions could have been prioritized differently, but other interventions were necessary and difficult to avoid. Relevance to clinical practice. To increase awareness among staff regarding the importance of sleep and rest for patients in ICU.

In the present work we suggest and test new process of web information extraction. Proposed method consider DOM tree of the web page including it's visual cues. Basic and the rst part is semantic parts extraction of a page using VIPS algorithm. Next step is validation and eventual modication of gained information based on the local context. Final part is classication of analyzing page into predened classes using got facts. Set of critics implemented by congurable instances of neural networks determine the classes.

No description available.

<p>Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisar brister i omvårdnadsdokumentationen. Få av de granskade journalerna uppfyllde kraven enligt patientjournallagen. Enligt granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing förbättrades dokumentationen efter utbildningsinterventioner som byggde på VIPS-modellen. </p><p>Det framkom en diskrepans mellan patienters egen uppfattning av sina problem, sjuksköterskors uppfattning och vad som fanns dokumenterat i journalen. Sjuksköterskan skriver ner sina iakttagelser utan att stämma av med patienten. Studierna visade att de flesta omvårdnadsdiagnoser kunde omvandlas till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) koder. I vissa fall ansåg sjuksköterskorna att koderna inte var tillräckligt specifika. Konklusionen är att en dokumentationsmodell eller klassifikation inte är tillräckligt för att säkerställa kvalitén i omvårdnadsdokumentationen utifrån omvårdnadsprocessen och gällande lagar. Som komplement krävs kontinuerlig journalgranskning och återkommande utbildningsinterventioner. ICF-klassifikationen anses tillämpbar inom omvårdnadsdomänen och kan främja en tvärprofessionell kommunikation. De tillkortakommanden som identifierats kan undanröjas genom att sjuksköterskor tar en aktiv roll i kommande revisioner. Om ICF skall implementeras måste det ske nationellt.</p><p>Dokumentationen bör förenklas i så stor grad som möjligt i standardiserade modeller så tid kan ägnas åt det patientnära arbetet. ICF är en strukturerad modell som kan underlätta dokumentationsarbetet.</p>

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisar brister i omvårdnadsdokumentationen. Få av de granskade journalerna uppfyllde kraven enligt patientjournallagen. Enligt granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing förbättrades dokumentationen efter utbildningsinterventioner som byggde på VIPS-modellen. Det framkom en diskrepans mellan patienters egen uppfattning av sina problem, sjuksköterskors uppfattning och vad som fanns dokumenterat i journalen. Sjuksköterskan skriver ner sina iakttagelser utan att stämma av med patienten. Studierna visade att de flesta omvårdnadsdiagnoser kunde omvandlas till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) koder. I vissa fall ansåg sjuksköterskorna att koderna inte var tillräckligt specifika. Konklusionen är att en dokumentationsmodell eller klassifikation inte är tillräckligt för att säkerställa kvalitén i omvårdnadsdokumentationen utifrån omvårdnadsprocessen och gällande lagar. Som komplement krävs kontinuerlig journalgranskning och återkommande utbildningsinterventioner. ICF-klassifikationen anses tillämpbar inom omvårdnadsdomänen och kan främja en tvärprofessionell kommunikation. De tillkortakommanden som identifierats kan undanröjas genom att sjuksköterskor tar en aktiv roll i kommande revisioner. Om ICF skall implementeras måste det ske nationellt. Dokumentationen bör förenklas i så stor grad som möjligt i standardiserade modeller så tid kan ägnas åt det patientnära arbetet. ICF är en strukturerad modell som kan underlätta dokumentationsarbetet.

No description available.

Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal. Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS. Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed och PsycInfo med inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, vara skrivna på engelska och att deltagarna var mellan 0-18 år. Databassökningarna resulterade i att 28 artiklar inkluderades. Ytterligare fem artiklar har inkluderats genom manuella sökningar vilket resulterat i totalt 33 artiklar. Resultat: Resultatet strukturerades under sökord inom VIPS-modellen för att ge en heltäckande bild av de omvårdnadsproblem som barn med ASS har. Många problem uppkom på grund av barnens nedsatta kommunikationsförmågor, deras svårigheter med bearbetning av sinnesintryck samt de repetitiva och stereotypa beteenden som barnen uppvisade. Föräldrarna till barnen spelade en mycket viktig roll i att förmedla vilka rutiner och strategier som passade just deras barn bäst. Slutsats: Barn med ASS har många omvårdnadsproblem vilka ofta är direkt förknippade med de svårigheter som hör till diagnoskriterierna. Dessutom har barn med ASS flertalet svårigheter utöver de som hör till diagnoskriterierna. Tillsammans bildar dessa problem en komplex, sammansatt och ömtålig struktur. Om svårigheter uppstår inom något problemområde kan det skapas en svallvåg inom andra områden som får betydande konsekvenser.Den situation som dessa barn kan hamna i under en sjukhusvistelse kan leda till en mängd problem utöver de svårigheter barnet redan lever med. Genom att dokumentera efter VIPS-modellen kan sjuksköterskan skapa en individuell vårdplan med en övergripande bild av omvårdnadsbehoven hos sin vårdtagare. Om sjuksköterskan arbetar med en personcentrerad omvårdnad kan detta ge möjligheten att bemöta barnet och familjen på ett sätt som gynnar en optimal omvårdnad för just detta barn.